Ersätt tuggtobak med kokaprilla!
Dubbelomoral bakom USA:s krig mot kokaodlingarna i Latinamerika
AV DICK EMANUELSSON
- Rymdcentret NASA använder det mot yrsel och illamående vid uppskjutningar.
- Det skulle med fördel ersätta den för hälsan fördärvliga tuggtobaken men då tvingas de konfrontera med de mäktiga amerikanska tobaksbolagen.
- Det sägs hjälpa mot att utveckla diabetes och vetenskapsmännen hävdar att det går att utvinna hundra (100) olika farmaceutiska produkter ur de 14 de alkaloider som finns i de missförstådda kokabladen.
- Coca Cola har det sedan länge i sin svarta dryck.
- Kina vill köpa kokate men USA stoppar Bolivia.
LA PAZ / Jag är livrädd när den flera ton tunga bussen kör upp och ner i Yungasdalen på fruktansvärda smala och slingriga vägar. Ner från La Paz’ 3500 meters höjd till den varma subtropiska Yungasregionen. På sluttningarna växer kokaplantan sedan 4.000 år och utgör för bönderna och det bolivianska folket en central del som stimulans i arbetet och medicinsk källa för olika slags sjukdomar.
Den vite mannens fördärvelse
Temat om kokan har diskuterats mycket men i västvärlden är det få personer som verkligen känner till innebörden av denna växt. Somliga tror att koka är liktydigt med kokain och att det växer direkt på busken.
I La Pazregionen har kokan odlats i tusentals år av indianerna som ”Picheo” för att tuggas. Den dämpar hunger, ger kraft och stimulans i arbetet och lindrar det bistra klimatet.
Enligt bönderna använder USA temat som förevändning för att lägga sig under Bolivia. Argumentet är att kokabladsodlingarna utgör grunden för kokainmissbruket i USA. Men kokabladen har aldrig använts i industriell skala för export och framställning av kokain, vilket är en helt annan process som sker i laboratorium med tillsatser av bensin, cement, eter och andra ingredienser. Det är den ”Vite mannens fördärvelse av kokan”, menar indianerna och Rufo Calle.
– Kokan, som skördas tre gånger per år har vi föreslagit ska industrialiseras eftersom den innehåller ett tiotal olika medicinska delar som kan förvandlas till en viktig boliviansk exportvara. Men det finns starka krafter inom denna verksamhetsgren som naturligtvis inte vill ha konkurrens på detta område. Det är samma krafter som besprutar våra kokaodlingar med växtgifter. I regeringen har vi heller aldrig fått något stöd för denna politiska elit är de främsta knarkhandlarna, menar Calle.
Indianerna tuggade koka i Inkariket
Den unge ayamarindianen svävar inte på målet, ty han vet vad han pratar om. Över 50 av hans kamrater har dödats i konfrontationer mellan de USA-stödda och finansierade militärerna och kokabönder.
Men vad är det då som gör att USA under de senaste tio åren har satsat 17 miljarder dollar på att utrota kokaodlingarna i Bolivia?
1988 instiftade regeringen ”Lag 1008” som inte bara förbjöd produktionen av kokabuskar utan även konsumtionen av koka. Denna orimliga lag skulle, om den tillämpades fullt ut, sätta två miljoner av Bolivias åtta miljoner invånare i fängelse, eftersom de dagligen konsumerar kokablad. Den USA-finansierade planen syftade till att kriminalisera det som var helt naturligt under fyra tusen år med hänvisning till att ur kokabladen framställs kokain.
I Ecuador har arkeologer hittat lämningar som visar att indianerna tuggade koka. I Inkariket Tawantinsuyu (som på quechuaspråket betyder ”De fyra territorierna”) utgjorde kokan tillsammans med textiler en bytesvara. Men kokan hade också en religiös ritual effekt för indianerna.
Syre och sötvatten till USA?
Med den spanska kolonialmaktens blodiga ankomst inleddes stigmatiseringen och fördomarna mot kokan. I dag uttrycks detta i besprutning av hundratusentals hektar i främst de andinska länderna i Latinamerika. Besprutning med växtgifterna glisofat, som framställs av det transnationella Monsanto, samma företag som avlövade jättelika delar av Vietnam under USA-ockupationen och en svamp, Fusarium Oxysparum, har fått ödesdigra konsekvenser för Amazonas, ”världens lunga” och världens åttonde sötvattenreserv. Plan Colombia och Plan Regional Andina (avsett för Ecuador och Peru) raserar ekosystemet i denna känsliga del av världen. Målet, enligt kritikerna, är USA:s ambition att lägga under sig världens mest strategiska område vad det gäller strategiska reserver som syre och sötvatten.
Spanjorerna menade att kokakonsumtionen hade sin bakgrund i en religiös indiansk ritual med rebellisk karaktär. De första försöken att utrota kokaodlingarna inleddes. Men de kommersiella intressena tog överhanden och myten om att kokan kunde ersätta intag av föda växte fram. Kokatuggande indianer användes därför som slavarbetskraft i gruvorna vilket i sin tur medförde att de första haciendorna som producerade kokablad startade för att förse indianerna i spanjorernas silvergruvor med kokablad. Ett antal nordamerikanska vetenskapsmän som Timothy Plowman menar att kokan inte är en ersättning utan ett komplement till intag av föda.
Bolivias näst största stad Santa Cruz och specialist på kokaodlingar och temat om drogerna. Han menar att ”Lagen 1008” och ”Kriget mot knarket” är ett brutalt fiasko. Det bästa vore, menar Mirtenbaum, att avkriminalisera kokaodlingarna och konsumtionen.
– Införandet av ”Lagen 1008” kungjordes och tillämpades av USA som ett psykosocialt svar på landets 25 miljoner missbrukare av kokain. USA:s antinarkotikapolitik i Bolivia har inneburit att de eländiga fängelserna har överbefolkats av tusentals bönder från Chapare (region i Cochabambaprovinsen, reds anm.) som utgör 80 procent av alla interner. Bland dessa fångar finns det bara två framträdande knarkhandlare, resten är fattiga bönder, understryker Mirtenbaum.
Bolivia är ett av Latinamerikas mest fattiga länder, trots att landet producerat miljarder dollar från sina tenn-, koppar-, silver- och guldgruvor. Men allt har förts ut. Först av spanjorerna och under 1900-talet av transnationella bolag.
Industrialisera i stället kokan
När bolivianerna reste sig i september-oktober, 2003 mot president ”Goni”, var det samtidigt en resning mot denna utplundringspolitik. Katalysatorn var ”kampen för naturgasen”, en naturtillgång som amerikanska, brittiska, holländska och spanska bolag som Repsol ville komma över för en spottstyver. Men det blev för mycket för bolivianerna som gjorde uppror och störtade ”El Gringo”. Gasen ska användas för att industrialisera och lyfta landet ur misären, menade bolivianerna.
Kokaodlingarna är den andra naturprodukten som kan bidra till att utveckla landet och garantera viktiga exportinkomster. När jag skriver den här artikeln dricker jag samtidigt ett utsökt kokate. Det brittiska företaget Windsor exporterar den dryck som alla i Bolivia konsumerar utan för den skull vara kokainberoende narkomaner. Tvärtom är den lilla tepåsen med kokablad ytterst hälsosam, har jag fått erfara, och den hjälper mot både magknip och lös mage när man är ute på jobb på 4.000 meters höjd. Så varför inte göra affärer och avkriminalisera en alldeles utmärkt ört som naturen har skänkt Andernas folk?
– Vi talar inte om ett fritt odlande av koka, det är ett missförstånd. I Bolivia finns det en legal kokamarknad, inte kokainmarknad. Det finns en serie av produkter som framställs på industriell väg, säger Evo Morales, Bolivias främste ledare för de kokaproducerande bönderna samt ledare för MAS, Movimiento al Socialsmo, en vänsterrörelse som med all säkerhet kommer att vinna nästa val, om inte USA-ambassaden lägger sig i och konspirerar fram en militärkupp, vilket Morales varnar för.
Kina vill köpa men USA stoppar
Inför valet den 26 juni 2002 sa USA-ambassadören Manuel Rocha att ”en röst på Morales är en röst för en kokainrepublik”, vilket retade upp bolivianerna så till den milda grad att Morales fick 21 procent av rösterna, bara en halv procent mindre än den nu störtade Sanchez de Lozada. Samma politiska elit hade fem månader tidigare uteslutit Morales ur parlamentet för att han samtidigt lett böndernas marscher och blockader som protest mot den nyliberala ekonomiska modellen. Nu kom den revolutionära vänstern att erövra 35 procent av platserna i kongressen.
Och Morales har mer avancerade planer, till USA:s förtret.
– Vi måste bredda kokans framställning. Kinas La Pazambassadör sa nyligen till mig att ”om ni vill sälja kokate till oss, måste ni tredubbla den aktuella kokabladsproduktionen. Då köper vi”. Jag berättade det för Sanchez de Lozada men då grep USA in och omöjliggjorde hela affären. USA vill ha ”Nolltolerans Koka”, men det är helt absurt för det innebär samtidigt Noll quechuas, Noll aymaras, Noll guaranis, för hos dessa indiankulturer är kokan en helig produkt, dundrar Morales.
”Kokaprilla” ersätter sliskig tuggtobak
Både Morales och Bolivias alla bönder och folkrörelser vill industrialisera kokabladen på ett planerat sätt. En hel världsmarknad ligger framför den. Men José Mirtenbaum misstänker att både USA och Tyskland redan har färdiga planer på att själva ta kontroll över denna marknad.
– Det är inte osannolikt att Kina och Europa skulle kunna bli stor marknad för kokate. Det är inte heller omöjligt att en rejäl ”kokaprilla” framställd på industriell väg skulle kunna ersätta Texas’ tuggtobak, vilket skulle medföra en konfrontation med den mäktiga tobakslobbyn i USA. Eller varför inte saluföra ”Kokatuggummit”, vilket redan har prövats av självaste NASA. Det är ett bra botemedel mot det illamående och yrsel som uppstår vid accelerationen till 13 km per sekund, nödvändig fart för att lämna jordatmosfären, föreslår universitetsrektorn.
Han nämner att även tandkräm kan framställas med högt innehåll av klorofyll (bladgrönt) eller läcker sirap samt medel för att motverka diabetes.
Fördomarna och hetsen mot kokaodlingarna har medfört att forskningen på de hundra (100) olika farmaceutiska produkterna som kan utvinnas ur de 14 de alkaloider som finns i kokan har försvårats. Därför, menar José Mirtenbaum, har Bolivia en unik chans att utveckla och industrialisera landet om kokabladen betraktas för vad de är; naturens gåva.
USA bygger militärbaser
Men för USA och den politiska eliten är kampen mot kokan liktydigt med ”kampen mot terrorismen”. Den förre presidenten Jorge Quiroga talade om knarkhandeln och terrorismen som ”två tvillingar”. Landets tiotusentals bönder, som lider brist på odlingsbar jord eftersom en (1) procent av landets bönder, landets mark- och boskapsägare, kontrollerar 80 procent av den bästa odlingsbara jorden, därmed pekas ut som potentiella terrorister.
I den sista intervjun som Sanchez de Lozada gav (gick till CNN) dagen innan han flydde, uppgav han att upproret var finansierat av den colombianska ”knarkgerillan” och Venezuelas president Hugo Chavez. Bönderna förvandlas i den politiska elitens ögon till ”Fackföreningsknarkhandlare”.
José Mirtenbaum pekar på USA:s strategi att via en rad nybyggda militärbaser runt hela Amazonasområdet lägga under sig de strategiska produkterna som sötvatten och världens syre. I Amazonas finns det en imponerande andel av världens biodiversiteter.
Frågan är hur länge USA ska tillåtas hålla nere ett land i fattigdom och beslagta deras naturprodukter?
No hay comentarios:
Publicar un comentario