Mostrando entradas con la etiqueta Honduras. Mostrar todas las entradas
Mostrando entradas con la etiqueta Honduras. Mostrar todas las entradas

viernes, 14 de agosto de 2020

CIA:s Spindel i det kommande valet i Bolivia med förspel i militärkuppens Honduras 2009





CIA:s Spindel i det kommande valet i Bolivia med förspel i militärkuppens Honduras 2009

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2020-08-14 / Efter statskuppen i Bolivia den 10 november 2019 installerade kuppjuntan nya ledamöter i landets Valtribunal (Tribunal Supremo Electoral, TSE). Dess ordförande blev Salvador Romero. Av medierna utmålades han som en seriös korrekt akademiker. Vad som nu framkommer är att han är ”USA:s och CIA:s Man i Bolivia”. För tio år sedan representerade han samma obskyra organ efter militärkuppen i Honduras, den 28 juni 2009.

Den första uppgiften Romero verkställde var ett uppskjutande av valet som enligt Bolivias författning skulle genomföras tre månader statskuppen den 10 november 2019. Kuppjuntan med Jeanine Áñez i spetsen påstod ju att den bara var en ”övergångsregering”.

Men Romero skulle komma att uppskjuta valet ytterligare två gånger till. Det sista datumet är fastslaget till den 18 oktober. Beslutet mottogs av den sociala rörelsen med ursinne och på 150 punkter över hela Bolivia lamslogs i praktiken landet med krav på att valet skulle genomföras den 6 september, som Romero och TSE hade fastslagit en andra gång. Nu tyder allt på att valet kan komma att genomföras den 18 oktober efter att landets MAS-kontrollerade parlament har backat och gått med på datumet den 18 oktober.

Enligt Veronica Zapata, boliviansk journalist på den internationella portalen pressenza genomförde Romero i egenskap av TSE:s ordförande ett ensidigt fattat beslut om att tre gånger flytta fram valet. Beslutet bryter mot författningens lag N° 1297 och N° 1304 som handlar om utlysande av val inom 127 dagar. Inget beslut i TSE står över författningen vilket innebär att ett valresultat den 18 oktober inte kan ses som lagligt och legitimt.

Avslöjande Wikileaksdokument

Men vem är Salvador Romero och hur är det möjligt att han ställer sig över lagen?

Veronica Zapata har forskat i de gamla Wikileaksdokumenten, den hemliga korrespondensen mellan USA:s ambassader i världen och dess utrikesdepartement i Washington (State Departement). Och Romero figurerar i denna inte bara från USA-ambassaden i Bolivia utan även som ”aktör” från militärkuppens Honduras, 2009.

Romero har ett nära förhållande till USAID, CIA:s ”biståndsorgan”. I Wikileaksdokumenten berättar USA-ambassaden i La Paz att Romero var en ”informatör” till den dåvarande USA-ambassadören Philip Goldberg (2006-2008). Denne blev utkastad från Bolivia av president Evo Morales efter att ha avslöjats som konspiratör i en plan om att fragmentera Bolivia via de så kallade Civilkommittéerna i främst Santa Cruz, den bolivianska fascismens högborg både 2008 som i oktober 2019. Men även i provinserna Tarija (rikt på gas), Beni och Pando deltog liknande Civilkommittéer i försöket att slå sönder nationalstaten Bolivia. USA-ambassadören Philip Goldberg hade stor erfarenhet från Jugoslavien, där han deltog aktivt med stor framgång i konspirationen att bryta ut Kosovo från Serbien.

USAID finansierade

Enligt Veronica Zapata finansierade USAID Romeros föreläsningar och politiska kampanjer mot den störtade president Evo Morales. Nu vill han framstå som ”neutral ordförande i Valtribunalen”.

Samme Romero har nära politiska förbindelser med tvåan i presidentvalet den 20 oktober 2019, Carlos Mesa från valalliansen Comunidad Ciudadana (C.C.). Mesa var också vicepresident den 17 oktober 2003 för president Sanchez de Losada, ”El Gringo” som störtades av rasande folkmassor. Drygt 70 människor sköts ihjäl och cirka 500 skottskadades när Sanchez & Mesa kallade ut militär och polis för att slå ner det folkliga upproret.

Carlos Mesa tog över presidentpalatset efter att ”El Gringo” hade flytt till USA och utsåg 2003 Salvador Romero som ordförande för landets Valtribunal, TSE, en historia som alltså upprepades efter den 10 november 2019 när kuppjuntan hade störtat Evo Morales. Denne har med andra ord all fog för sina anklagelser från sin exil i Argentina att Valtribunalen är ett organ helt i händerna och under kontroll av USA:s regering.

Romero till Honduras

Bara ett drygt år efter att den USA-stödda militären i Honduras hade störtat den folkvalde presidenten Manuel Zelaya Rosales, anlände Salvador Romero till det centralamerikanska landet. Efter militärkuppen militariserades landet i en snabb takt av den civila-militära regimen som hade utsetts i det första valet i november 2009 som omedelbart erkändes av USA. Den Nationella Motståndsfronten, FNRP, som hade bildats samma dag som statskuppen verkställdes uppmanade Honduras´ folk att bojkotta valet. Knappt en tredjedel av landets valberättigade röstade den 26 november 2009. Den USAID-finansierade ”NGO:n” Hagamos Democracia, Låt Oss Skapa Demokrati konstaterade i sin valundersökning att cirka 46 procent av valmanskåren hade deltagit i valet.

Salvador Romero anlände till Honduras i början av 2011 och utsågs till chef för National Democratic Institute, NDI, ett formellt oberoende organ men som är knutet till Demokraterna i USA och finansierad via USAID. Romero verkade i Honduras fram till 2014.

Vid sidan av NDI existerar IRI, International Republican Institute som också formellt sett är oberoende men kontrollerat av USA:s Republikanska parti. Även NED, The National Endowment for Democracy återfinns i denna de ”Tre Musketörernas” CIA-filial och är direkt underställd USAID.

”Sedan Salvador Romero anlände till Honduras har högern (Partido Nacional) vunnit valen (2009, 2013, 2017) genom valfusk stödd av USA och NDI, finansierat av NED som är beroende av USAID”, skriver Zapata.

NED är organet som återfinns i alla ”regimförändringar” som finansiär. Från Ukraina till Nicaragua, från destabiliseringsförsök i Hongkong till dagens händelser i Vitryssland. Och i Latinamerika pumpas miljoner dollar ut till den så kallade ”NGO-världen” som fortbildar och utbildar främst ungdomar som ”Framtida Demokratiambassadörer”, så klart i tjänst hos USA:s utrikespolitik.

Honduras´ exempel för Bolivia

Enligt Zapata blev statskuppen i Honduras mot president Manuel Zelaya en slags Manual för statskuppen i Bolivia mot Evo Morales. Kuppen i Honduras blev startpunkten för USA:s ”återerövring av länderna som finns på vad USA anser vara sin ”bakgård”. De misslyckades med att störta sandinisterna i Nicaragua och regeringen Maduro i Venezuela och övergick till att systematiskt och metodiskt konspirera och till slut verkställa statskuppen i Bolivia med stöd av polis och militär.

Efter kuppen i Honduras tog USA:s allierade över i Paraguay där president Fernando Lugo störtades. Därefter kom turen till det viktigaste landet i Latinamerika, Brasilien där Dilma Rousseff ställdes inför riksrätt med en rent löjlig anklagelse att ha girerat ekonomiska medel från ett ministerium till ett annat. Neutraliserandet av `Lula´ som presidentkandidat ingick också i spelet för att neutralisera de viktigaste progressiva krafterna i Sydamerika.

För USA är Bolivia en strategisk källa med 60 procent av världens litiumtillgångar. Därför blev statskuppen i Bolivia våldsam och närmare ett 50-tal människor förlorade livet. Det gällde för USA:s allierade i Bolivia att ”markera terräng”, framför allt med kalkylen att Bolivias folk, när det vaknar upp inte går att hejda, vilket upproret i oktober 2003 bekräftade.

Därför talar landets ministerpresident Arturo Murillo att om inte vägblockaderna upphör ”måste vi skjuta skarpt”!

Resten sköter Salvador Romero, “CIA:s man i La Paz”, från den ockuperade Valtribunalen, TSE.

KÄLLA:





sábado, 4 de julio de 2020





Tre ansikten av Covid-19; Bolivia, Nicaragua och Honduras

TEGUCIGALPA / DICK EMANUELSSON / 2020-07-04 / Synen i Cochabamba, BOLIVIA är makaber. Sedan sju dygn står den där mitt gatuvimlet, likkistan med en bolivian som avlidit i Covid-19.

Kuppjuntan i La Paz, som med våld störtade den folkvalda regeringen Evo Morales säger att den står praktiskt hjälplös inför virusets utbredning, samtidigt som den USA-stödda regimen har stoppat alla sjukhusbyggen av ekonomiska motiv. Men Bolivia var, enligt Cepal, Latinamerikas mest löftesrika ekonomi med en årlig tillväxt, som den nicaraguanska, med 4,5-6 % årligen.

Å andra sidan NICARAGUA, där den italienske medborgaren Ezio Buchi, som just har skrivits ut från sjukhuset César Amador Molina i staden Matagalpa där han behandlades för Covid-19, säger att han är ”tacksam för vad [sandinist]regeringen har gjort för mig”.

– De behandlade mig med ömhet, jag kände som en av familjen, sa Buchi när han lämnade ett av de 19 sjukhus som regeringen redan i januari färdigställde för att bemöta stormen av viruset. FSLN-regeringen har sedan 2007 byggt 18 sjukhus och är i full färd med att bygga åtta till innan 2022.

Buchi uppmanar alla som har några symptom av Covid-19 att de söker upp sjukhuset för det är viktigt att de behandlas av läkare.

Skillnaden med grannlandet HONDURAS, där inte ett sjukhus har byggts sedan militärkuppen 2009, är skrämmande. Här dör människor i köerna UTANFÖR SJUKHUSET i väntan på att komma in. Men desperata anhöriga konstaterar att sjukhusen är överfulla, det finns helt enkelt inte plats och dagligen dör människor i köerna.

Det skrämmande är även att människor med kroniska sjukdomar som diabetes eller högt blodtryck, som är livsviktiga att behandla i tid, kommer på korta i dagens honduranska sjukvård som har kollapsat.

Dialyspatienter som tidigare fick tre behandlingar per vecka har nu fått en behandling indragen, vilket innebär att deras liv är i reell fara. Men det beror inte på att det inte skulle finnas pengar för dialysbehandlingen utan för att alltför många ur den medicinska personalen har smittats av Covid-19 vilket gör att det helt enkelt inte finns personal för att ta emot dialyspatienterna tre gånger i veckan.

Tre länder, tre folk men där det finns en kvalitativ skillnad i synen på människan och dess rätt till den mest fundamentala rättigheten som är rätten till liv. Men för att den ska vara verklighet måste det kapitalistiska värdetänkandet likvideras, liksom viruset. I Bolivia och Honduras går viruset fram och skördar offer medan i Nicaragua är kampen mot viruset framgångsrik, dock är det kriget ännu inte avgjort.
………………..

Coffin in the middle of the street, drama in Bolivia due to saturation of the cemetery
Peace. EFE Agency 

Neighbors from the Bolivian city of Cochabamba placed a wheelbarrow with a coffin on it wrapped in bags this Saturday in the middle of a street, to draw attention to the drama involved in waiting for seven days with a deceased by COVID-19 without the family being able to bury or cremate it.
The coffin was left in the middle of an avenue in Cochabamba, one of the main cities of Bolivia, on top of the wheelbarrow with a black bag that covers the coffin and a few flowers, with a white sign that says "May I Rest In Peace (QEPD) seven days, killed by COVID-19 ".
The wheelbarrow with the coffin is encircled with a red ribbon that says "danger", so that people do not get too close, while a group of neighbors around them demand their early burial or cremation.
The family can no longer have the coffin at home for fear of contracting the disease and not finding a space for burial or cremation, due to the collapse in the city's cemetery and crematorium, they decided to take the coffin to the street in protest and waiting to find a solution.
One of the neighbors said that in the neighborhood there are five deceased who are in the same situation and the families are desperate.
Similar situations have been repeated for days in streets of this city of just over 600,000 inhabitants, as well as at the door of the General Cochabambino Cemetery, where families waited with their coffins to be attended to.
Some families are afraid to return home with the coffin, warning that neighbors are pressuring them to bury them and even threaten to stone them for fear of contagion.
Faced with this situation, funeral workers protested to enable more spaces for burials or to authorize "a COVID-19 cemetery", while the cemetery workers declared an emergency after the death of one of their colleagues, demanding rapid tests of coronavirus.
The Mayor's Office authorized more mass graves in that cemetery and the expansion of the crematorium is in process to address this problem, but neighbors who live near the cemetery blocked the passage of vehicles with stones and tree branches in rejection of this decision for fear of contagion.
 Bolivia registers 1,320 deaths and 36,818 confirmed infections by coronavirus in the country, of some eleven million inhabitants, with high numbers of deaths according to their population and positives from the disease according to some studies.

ESPAÑOL:
Ataúd en plena calle, drama en Bolivia por saturación de cementerio
La Paz. Agencia EFE 

Vecinos de la ciudad boliviana de Cochabamba colocaron este sábado en medio de una calle una carretilla con un ataúd encima envuelto en bolsas, para llamar la atención por el drama que conlleva esperar desde siete días con un fallecido por COVID-19 sin que la familia pueda enterrarlo o cremarlo.
El ataúd quedó en medio de una avenida de Cochabamba, una de las principales ciudades de Bolivia, encima de la carretilla con una bolsa negra que recubre el féretro y unas cuantas flores, con un cartel blanco que dice "Que En Paz Descanse (Q.E.P.D.) siete días, muerto por COVID-19".
La carretilla con el féretro está cercada con una cinta roja que dice "peligro", para que las personas no se acerquen demasiado, mientras que un grupo de vecinos a su alrededor exige su pronto entierro o cremación.
La familia ya no puede tener el féretro en su casa por miedo a contraer la enfermedad y al no encontrar un espacio para su entierro o incineración, a causa del colapso en el cementerio y crematorio de la ciudad, decidieron sacar el ataúd a la calle en protesta y en espera de encontrar una solución.
Una de las vecinas señaló que en el barrio hay cinco fallecidos que están en la misma situación y las familias se encuentran desesperadas.
Situaciones similares se repiten desde hace días en calles de esta ciudad de algo más de 600.000 habitantes, como también en la puerta del Cementerio General cochabambino, donde las familias esperaban con sus ataúdes para ser atendidas.
Algunas familias tienen miedo de volver a sus casas con el ataúd, al advertir de que los vecinos los presionan para enterrarlos e incluso los amenazan con apedrearlos por temor al contagio.
Ante esta situación trabajadores de las funerarias protestaron para que habiliten más espacios para los entierros o que autoricen "un cementerio COVID-19", mientras los trabajadores del cementerio se declararon en emergencia luego de la muerte de uno de sus compañeros, exigiendo pruebas rápidas de coronavirus.
La Alcaldía autorizó más fosas comunes en ese camposanto y está en proceso la ampliación del crematorio para atender esta problemática, pero vecinos que viven cerca al cementerio bloquearon el paso de vehículos con piedras y ramas de árboles en rechazo a esta decisión por temor al contagio.
 Bolivia registra 1.320 decesos y 36.818 contagios confirmados por coronavirus en el país, de unos once millones de habitantes, con cifras altas de fallecidos en función de su población y de los positivos por la enfermedad según algunos estudios.



jueves, 28 de noviembre de 2019

Bolivia: Vem är kuppmakare och vem frälsare av demokratin hos Liberalerna? Exemplet Honduras 2009

 

Roberto Micheletti, den militära statskuppens civila ansikte i Honduras den 28 juni 2009 hälsar kärleksfullt den holländske översten och ordföranden för den den Liberala Internationalen, Hans van Baalen välkommen till det ockuperade presidentpalatset i Honduras. Baalens svenska drängar i Silc, liberalerna internationella institut anser att störtandet av demokratin i Bolivia var helt i sin ordning. Tacka för det, när de liberala pitiyankiesen bara följer vad husbonden i Vita Huset säger.


Bolivia: Vem är kuppmakare och vem frälsare av demokratin hos Liberalerna? Exemplet Honduras 2009

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2019-11-28 / Den förre översten Hans van Baalen var vid militärkuppen i Honduras 2009 ordförande i Liberalernas International. Uppmuntrad av statskuppen i Honduras flög han från Holland till Nicaragua där han trodde att hans vapenbröder skulle ta emot honom och lyssna på hans råd för att också störta den folkvalde presidenten Daniel Ortega.

Men Nicaragua var och är inte Honduras.

Van Baalen såg sig illa tvingad att snabbt lägga på en rem och tog kosan omedelbart till Honduras efter att nicaraguanerna, om inte lyncha honom så ge honom en rejäl avbasning.

Och i Honduras´ statskuppsmiljö kände sig holländaren sig så hemma att han omfamnade kuppledaren Roberto Micheletti och till och med på stående fot utsåg honom till VICE ORDFÖRANDE I LIBERALERNAS INTERNATIONAL.

Honduranerna var luttrade, det egna liberala partiet hade ju varit en av de pådrivande i statskuppen mot den folkvalde Manuel Zelaya, också han liberal och kände bara förakt inför det politiska spektaklet som nu dessutom hade fått en internationell touch, bortsett från USA, så klart, som alltid är den stat som håller i dirigentpinnen för kuppmakarna, liberalernas föregångsland, som bekant.

En påstådd `generalsekreterare´ i Slic, liberalerna kuppinstitut påstår att det var riktigt att avsätta Evo Morales för han var en ”kuppmakare”.

Med vilka bevis då?

OAS erkänner ju nu att organisationen inte fullföljde sin ”undersökning” av valet. USA:s Ministerium för koloniala ärenden avbröt sitt arbete efter två veckors påstådd utredande och hade då bara kikat på 333 valprotokoll av de totalt nästan 35.000 vallokalernas protokoll.

Ekonomen och forskaren MARK WEISBROT the Center for Economic and Policy Research (CEPR) in Washington, D.C. konstaterade den 19 november att det fanns ingenting som tydde på valfusk.

Samma slutsats kom även forskare på Michigans Universitet till. Och USA-källor måste ju för liberalerna väga tungt. Eller?

CELAG, el Centro de Investigación Económica y Política med säte i Argentina säger i sin rapport om OAS´ preliminära bokstavliga fattigrapport om valet följande:

“Inte på någon punkt i rapporten (OAS:s) för den organisation som LUIS ALMAGRO leder presenteras någon av oegentligheterna som påstås. Varken OAS-delegationen eller något parti har kunnat påvisa att det utfördes allmänna systematiska oegentligheter i valet den 20 oktober 2019”.

Men trots dessa och faktiskt ENDA offentliga utredningar av valet pumpar liberalen Martin Angeby i varje post ut att Evo Morales är en kuppmakare och dessutom, för att krydda anklagelsen en bit: ”Valfusk är ett allvarligt brott mot den universella deklarationen för de mänskliga rättigheterna, artikel 21”.

Det är så en slipsten i den psykologiska krigföringens tidevarv ska slipas. För om en lögn upprepas tillräckligt många gånger blir den blöt, skulle Göbel ha sagt.

Samtidigt kniper han käft om sin och hans Internationals smutsiga och blodbesudlade byke som utser verkliga autentiska kuppmakare som ROBERTO MICHELETTI till vice ordförande i den Liberala Internationalen.

 - - - - - - 

Intruso liberal llora lágrimas de cocodrilos por sus compinches, también liberales, perdidos en Nicaragua

Por Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2011-07-23 / Está triste el director de programas para Centroamérica de la Fundación Friederich Neumann, Christian Lüth. Recordemos que éste es el organismo de fachada para el intervencionismo imperial al estilo de USAID, la CIA o el NED en los países  donde los pueblos decidieron transitar su propio camino.

Según este personaje, desde su convicción profunda, asegura que los liberales nicaragüenses van a perder las elecciones de noviembre.

Quién sabe qué soñará el alemán. Tal vez que los liberales nicaragüenses, aunque carecen de programa político y de seguidores, tendrán éxito en noviembre, mientras lo que proponen es lo mismo que  hicieran padecer antes, con 16 años de neoliberalismo: privatizaciones, desregulaciones, desmontaje de derechos laborales así como de los derechos sociales y económicos. Todo lo que ya es más que conocido por los nicaragüenses y todo aquello en lo que no les fue nada bien.

Christian Lüth quiere dar su respaldo al otro “alemán”, el corrupto ladrón Arnoldo Alemán, candidato del PLC que sólo tiene 9 por ciento de seguidores según  la última encuesta. Por supuesto que no tiene más ya que al pueblo nicaragüense le sobra memoria. Pero la verdadera preocupación de Lüth, a su decir, es que el presidente Ortega “no respeta los derechos y libertades de su pueblo”. -Y tanto “atropella” esos derechos que su pueblo lo acompaña en las decisiones…-

Cabe preguntarse en qué momento los regímenes neoliberales han respetado los derechos humanos o los derechos de los trabajadores. ¿Acaso quedan dudas que  han sido ellos mismos  los primeros en quitárselos? Y lo han hecho de todas las formas, hasta  echándolos a la calle para facilitar la tarea sucia y de sometimiento del empresariado contra el campo popular.

La Internacional Nazi & Liberal

El alemán Lüth defiende al general Hans Van Baalen y lo sostiene en la Internacional Liberal.

Este sujeto holandés llegó a Nicaragua en noviembre de 2009 para sondear la posibilidad de ejecutar un golpe militar al estilo hondureño, pero se vio obligado a retirarse rápidamente del país porque las juventudes sandinistas se levantaron como un solo puño, dando muestras al hombre con apellido de aristócrata, que si no se retiraba inmediatamente de la Patria de Sandino, correría la misma suerte de su compinche político en la Segunda Guerra Mundial, Benito Mussolini. Lo que es lo mismo que decir, colgado patas para arriba.

Por supuesto, Christian Lüth no dice que Van Baalen llegó a Honduras con la cola entre las patas huyendo del bravo pueblo nicaragüense. También omite decir que en el palacio presidencial, ocupado por las fuerzas cívico-militares golpistas se condecoraron mutuamente Van Baalen y el dictador Micheletti. Este último tuvo el “honor” de ser designado vice presidente de la Internacional Liberal, previa puesta de rodillas frente al mandamás europeo.

Ello indica sobre el carácter “democrático” de las preocupaciones de Christian Lüth respecto a Nicaragua, de la misma manera que indica quienes son los liberales nicaragüenses y su construcción, la Internacional Liberal.

El cable emitido por EFE en el día de la fecha, tampoco deja al descubierto la verdadera intención de la visita de Van Baleen a Nicaragua ni las declaraciones de su socio, el alemán Lüth, motivado por el mismo objetivo que es el de negar la verdadera esencia y el deseo mayoritario de un pueblo que ya no soporta que se atropellen sus derechos.

No es casual la omisión, sobran las condiciones para interpretar que estamos frente a una nueva campaña mediática y ya sabemos hacia dónde apuntan porque no es la primera vez que se pone en acción el engranaje perverso de la desinformación contra la Revolución Sandinista.

---------------------------------------------

Daniel con 58% de intención de voto según último sondeo

http://nicadickema.blogspot.com/2011/07/daniel-con-58-de-intencion-de-voto.html

El cadaver de Mussolini, segundo por la izquierda

 

El pueblo de Sandino tiene más de un siglo de experiencia en cómo resistir y combatir al intervencionismo. Por eso rechaza los baratos intentos de los liberales europeos de voltear el proceso político en Nicaragua y colocar en el poder sus peleles.

 


lunes, 28 de octubre de 2019

OAS om valen i Bolivia och Honduras och dess hyckleri om Chile

Bilden ovan: Valtribunalens fastighet i högerns bastion, länet Santa Cruz är totalförstört, nedbränt, indirekt på uppmaning av oppositionens presidentkandidat, Carlos Mesa (infällda bilden). Nedre bilden: December 2018 i La Paz: Då inleddes sabotaget för att omöjliggöra eller illegitimera presidentvalet som genomfördes den 20 oktober. Valtribunalens installationer i Santa Cruz, Potosi och Chuquisaca förstördes med målet att förhindra en revision och omräkning av allt valmaterial med målet att skingra alla tvivel. Men oppositionen vill nu inte ha en revision. I stället handlar det om att förhindra den för den inser att den förlorade valet, menar regeringen.






OAS om valen i Bolivia och Honduras och dess hyckleri om Chile

Av Dick Emanuelsson

  

TEGUCIGALPA / 2019-10-26 / President Evo Morales vann med en övervikt på 648.000 röster eller 47,08 procent mot tvåan Carlos Mesa med 36,01 procent. Det var rösterna på landsbygden som avgjorde och gav presidenten ett avgörande övertag med 10,57 % mot Mesa. Det räckte för att vinna i första valomgången.

Evo och regeringspartiet MAS (Rörelsen för Socialism) har sedan 2005 ett bedövande stöd med 50-82% av sympatierna på landsbygden. Vallokalerna på många av dessa avlägsna platser fällde utslaget om än med små marginaler. Men det ju ofta så ett val avgörs.

I valet till kongressens två kamrar vinner MAS majoritet.

Men nu har de svenska och internationella politiska krafter inlett offensiven för att inlemma också Bolivia i ”Tyrannins Trojka”, Kuba, Venezuela och Nicaragua som måste döpas om till ”Tyrannins Kvartett”. 


DEN POLITISKA OFFENSIVEN för att framställa valet i Bolivia som illegitimt inleddes redan i början av året. Vid åsynen av att valresultatet i söndags och måndags gick till regeringspartiets favör och dess presidentkandidat, startade den andra etappen för att underkänna valet.

Uttalanden från oppositionen och händelseutvecklingen sedan i söndags visar att USA:s lokala avläggare hade en väl utarbetad plan för att med våldsamma medel förhindra att Evo fortsätter vad det ekonomiska organet anser vara den mest framgångsrika ekonomiska utvecklingen i den amerikanska kontinenten vilket USA-portalen Behind Backdoors har beskrivit i två reportage [https://bbackdoors.wordpress.com/2019/10/08/us-hands-against-bolivia-part-i/]. Den pekar ut sina egna landsmän inom Trumpadministrationen och andra aktörer på USA-ambassaden i La Paz som de som leder Planen för att störta Morales.

Nu vill inte oppositionen längre ha en revision och kontrollräkning av allt valmaterial, som pressklippet från oppositionstidningen La Razon visar på sin förstasida. I stället har de uppmanat till våldsamheter och blockering för att med våld tvinga Evo Morales att avgå.


OAS, DE AMERIKANSKA STATERNAS Organisation uttalade sig redan på måndagen den 21 oktober att det bästa vore att genomföra en andra valomgång trots att valet inte var färdigräknat. OAS tappade masken på ett helt häpnadsväckande sätt. Deras 92 delegater och tekniker kunde inte och har inte kunnat överlämna ett enda bevis för valfusk. Fortfarande har inte så skett. Både Valtribunalens (TSE) kvinnliga ordförande María Eugenia Choque som president Evo Morales och hans utrikesminister förklarade och bjöd in OAS varje tvivlande statschef med utrikesminister för att delta i en verifikation av varenda avlagd röst med valprotokoll. Morales underströk att om de deltagande i denna totala revision av valet hittade oegentligheter förband han sig att genomföra en andra valomgång.

Men oppositionen menar att nu är det in gen idé att hålla en sådan revision eftersom alla röster har räknats (SIC!).


DET ÄR EN MÄRKLIG och obegriplig ekvation om man inte förstår vad som döljer sig bakom detta uttalande. För det finns paralleller till denna slutsats som agerande från den venezuelanska oppositionens sida i februari 2017. Då hade Spaniens före detta regeringschef Rodrigo Zapatero samlat den SAMLANDE oppositionen och regeringens representanter till förhandlingar i Dominikanska republiken. Efter flera månaders förhandlande och medlande hade bägge parter enats om ett slutdokument som stipulerade presidentval samt en rad andra gordiska knutar som Zapatero hade lyckats lösa upp.

På kvällen den 6 februari låg dokumentet på ett bord i utrikesministeriet. Pressfotografer och världspressen var på plats för den historiska bilden på händelsen som skulle skapa försoning i Venezuela.

Men oppositionens chefsförhandlare Julio Borge infann sig aldrig. Han hade fått ett telefonsamtal från Rex Tillerson, Trumps utrikesminister som av en ”tillfällighet” befann sig i Bogota. Efter det samtalet drog sig den militaristiska venezuelanska högeroppositionen och satsade på en ”våldsam lösning” av den politiska krisen i Venezuela.

Det är samma händelseutveckling som allt att döma är på gång i Bolivia. Där inser man att man förlorade valet, precis som Venezuela och därför med våldsamma medel ska störta Evo Morales. Men först måste en sådan aktion få en legitim karaktär och det får man med OAS´ hjälp.

"Zapatero uppmanar den venezuelanska oppositionen att underteckna överenskommelsen", säger tidningsrubriken. Men Zapatero fick återvända till Spanien efter att USA:s utrikersminister Rex Tillerson hade ringt upp oppositionens chefsförhandlare Julio Borge och beordrat honom att avstå från att skriva under överenskommelsen och i stället sats på en militär lösning, vilket Trump flera gånger har sagt att han "inte utesluter".


JÄMFÖR DETTA ORGAN, som el Che anklagade för att vara ett ”USAs Ministerium för Koloniala Angelägenheter” med valet i Honduras den 26 november 2017. OAS skickade en handfull representanter som observatörer med den förre vicepresidenten till kuppgeneralen i Bolivia, Hugo Banzer, Jorge Quiroga i spetsen, jämfört med de 92 OAS-delegater på plats i Bolivia den 20 oktober, 2019.

I Honduras ledde INTE den sittande USA-vänlige presidenten Juan Orlando Hernandez (JOH) utan oppositionsalliansens kandidat Salvador Nasrala med fem (5) ointagliga procent efter att 63 % av rösterna hade räknats vid midnatt. Då sa den regeringskontrollerade valtribunalens ordförande att tribunalens valserver hade kollapsat och att dess hårddisk, med alla inrapporterade uppgifter måste raderas och formateras om.

Så skedde och 36 timmar senare återupptogs valsammanräkningen och då ledde den sittande presidenten med 1,4 %. 

OAS´ delegater skruvade på sig men krävde inget.

Slutsammanräkningen pågick i en månad (30 dagar!) där valservern hängde sig och stoppades 654 gånger!

Och efter en månad kom OAS' rapport som visserligen hade kritik men som godkände valresultatet som gav den sittande JOH mandat för fyra år till. Inget krav på nyval.


GODKÄNT VALET OCH ERKÄNT JOH hade också den t.f. USA-ambassadören HEIDI FULTON, överstelöjtnant i USA-reserven gjort på en presskonferens bara tre dagar efter att valsammanräkningen hade återupptagits. Presskonferensen hade hon förlagt till valtribunalens lokaler. Gör tankeexperimentet om att den kubanske ambassadören Francisco Delgado hade sammankallat till en presskonferens i samma lokaler och inför journalisterna hävdat att det hade genomförts valfusk! Ingen kunde tvivla på vem som har det sista ordet och makten i Honduras.

Men var fanns Silc då? Vad har de sagt om Honduras där feminicidio skördar ett offer var 16:e timma? Eller mellan 450-600 mördade kvinnor per år, mer än tio gånger så många som grannlandet Nicaragua.

Den t.f. USA-ambassadören HEIDI FULTON, överstelöjtnant i USA-reserven sammankallade till presskonferens i Valtribunalens installationer i Honduras´ huvudstad Tegucigalpa i sällskap med Tribunalens ordförande David Matamoros.


DE SOM GODKÄNDE DET totalt flagranta valfusket i Honduras för två år sedan är samma politiska krafter som idag anklagar Bolivia för valfusk. Det är samma krafter som har bränt ned valtribunalens anläggningar i länen Chuquisaca och Potosí för att försöka omöjliggöra en kontrollräkning. 

Men det är också samma rasistiska, fascistiska och separatistiska krafter som 2008 försökte störta regeringen Evo Morales vilket ledde till separatistexperten från Kosovo, USA-ambassadören Philip Goldberg utvisades från Bolivia.


I LÄNET CHUQUISACA och dess centrum staden Sucre, omringades 18 bönder i mars 2008. Dessa indianer blev förnedrade, slagna med olika föremål, de blev brända, de släpades utefter gatorna, de tvingades att knäböja och säga att de INTE hade sympatier för regeringspartiet MAS och MAS-regeringen. Deras kvinnor kallades hora och ”chola”, med ett nedvärderande rasistiskt uttryck mot de indianska kvinnorna.

– Inte ens djur behandlas så! sa ett av offren vid rättegången i mars 2016.

Se själv de skakande bilderna från den nedanstående videon i Youtube som visar samma politiska oppositions verkliga ansikte, igår som idag.


VIDEO: Så misshandlades och torterades 18 bönder och ursprungsbefolkning av den högerextrema oppositionen i Sucre, den 24 maj 2008. Som slavar tvingades de 18, i bar överkropp, att falla på knä och erkänna länets flagga framför den multietniska bolivianska flaggan. Det är samma fascister och rasister då, som nu vill ta makten, menar de demokratiska krafterna i Bolivia.





OAS SAMMANKALLADE INTE till någon extrainsatt debatt när Ecuadors eller Chiles folk gick ut på gatorna och bemöttes av polis, militär och utegångsförbud. Det spelar ingen roll om att ett 50-tal mördades i Chile och ett dussintal i Ecuador. Någon debatt behövdes inte, sas det.

Men det häpnadsväckande ägde rum förra onsdagen, den 23 oktober för att då dryfta kravet från USA:s, Argentinas och Colombias krav på en andra valomgång i Bolivia. För ”situationen är mycket oroande”, påstod de nämnda ländernas regeringschefer med utrikesministrar och en före detta CIA-chef i USA.

Det var samtidigt som den chilenska militären kallades ut på gatorna över hela landet för att slå ned 30 års ackumulerat förakt mot den nyliberala modellen. Tusentals har gripits och torteras, många har dödats i brott som leder oss tillbaka till dagarna för militärkuppen 1973.

Men det föranleder inte USA:s marionett Luis Almagro att kalla till ett extra möte med dess medlemmar. Däremot det oroande faktumet att Bolivias folk, enligt landets vallagar valde Evo Morales till en ny period.


I OAS' SATT EN VENEZUELAN, inte med mandat utsedd av folket eller regeringen i Caracas utan placerad av högermajoriteten av medlemsländerna i OAS. Han hade å sin sida utsett sig själv på ett apellmöte i centrala Caracas i mitten av januari i år. Också Fakepresidenten Juan Guaidós OAS-”ambassadör” krävde att Evo Morales accepterar en andra valomgång.

Detta illustrerar egentligen mycket väl den pinsamma politiska cirkus som OAS och dess pitiyankiesregeringar runt om i världen har byggt upp mot Bolivia. Det land som steg för steg har tagit sig ur fattigdomen, diversifierat industri och genomfört stora sociala och ekonomiska reformer, som har genomfört en fördelning av rikedomarna från den nationaliserade oljan, Bolivias naturresurs, inte de transnationella bolagens.

För det beslutet, den 1 maj 2006 utsågs Evo Morales till en fiende som måste oskadliggöras på det ena eller andra sättet.



Chiles historiska hjältar som går igen
i det chilenska folkets kamp i dag.
OCKSÅ CHILES STÖRTADE vänsterpresident SALVADOR ALLENDE begick ”brottet” att slå vakt om den chilenska kopparn för att finansiera skola, sjukvård och jordreform. För det gick han betala med sitt liv, liksom tusentals chilenare.

Men i fredags var detta folk ute för att kräva rättvisa. Enligt den officiella tevekanalen 24 Horas var 1,2 MILJONER Santiagobor ute på gatorna i huvudstaden. Över hela landet tangerades det rekord i massdemonstrationer och avsky för det ekonomiska och politiska system som gör en liten klick människor rikare och den stora massan fattigare.

För liberaler, som han den där med den pompösa titeln ”generalsekreterare” i vad som kallas för Silc blir spektaklet bara pinsamt när han kräver att ”allt svenskt bistånd ska dras in direkt” för ”det anses” (av vem då?) att valfusk har genomförts.

Pinsamt att läsa att svenska skattepengar betalas ut till en sådan obskyr organisation vars ”generalsekreterare” dansade innan orkestern anlände, som han sa den 13 april 2002, Venezuelas ambassadör i Bogota, Roy Chaderton efter att den colombianska utrikesministern hade uttryckt sin eufori när president Hugo Chavez hade störtats av delar av krigsmakten som stödde den venezuelanska högern och de rika. Men, som sagt, Caracas' fattiga ville annorlunda och återinsatte sin president i presidentpalatset, till förtret för en rad folkpartistiska ledarskribenter i Sverige.

Sansade bedömare av valet i Bolivia bör därför tänka sig noga för innan de hamnar i samma sällskap som ”Generalsekreteraren”, Guaidó och Trump. Det kan orsaka framtida mardrömmar, åtminstone politiska mardrömmar.

Läs mer:
Bolivia och den 17 oktober 2003: ”En slaktare som besegrades av sitt eget folk” och hans vicepresident (Carlos Mesa) som vägrade vittna i USA för morden och nu vill bli president