Mostrando entradas con la etiqueta statskupp i Bolivia. Mostrar todas las entradas
Mostrando entradas con la etiqueta statskupp i Bolivia. Mostrar todas las entradas

viernes, 14 de agosto de 2020

CIA:s Spindel i det kommande valet i Bolivia med förspel i militärkuppens Honduras 2009





CIA:s Spindel i det kommande valet i Bolivia med förspel i militärkuppens Honduras 2009

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2020-08-14 / Efter statskuppen i Bolivia den 10 november 2019 installerade kuppjuntan nya ledamöter i landets Valtribunal (Tribunal Supremo Electoral, TSE). Dess ordförande blev Salvador Romero. Av medierna utmålades han som en seriös korrekt akademiker. Vad som nu framkommer är att han är ”USA:s och CIA:s Man i Bolivia”. För tio år sedan representerade han samma obskyra organ efter militärkuppen i Honduras, den 28 juni 2009.

Den första uppgiften Romero verkställde var ett uppskjutande av valet som enligt Bolivias författning skulle genomföras tre månader statskuppen den 10 november 2019. Kuppjuntan med Jeanine Áñez i spetsen påstod ju att den bara var en ”övergångsregering”.

Men Romero skulle komma att uppskjuta valet ytterligare två gånger till. Det sista datumet är fastslaget till den 18 oktober. Beslutet mottogs av den sociala rörelsen med ursinne och på 150 punkter över hela Bolivia lamslogs i praktiken landet med krav på att valet skulle genomföras den 6 september, som Romero och TSE hade fastslagit en andra gång. Nu tyder allt på att valet kan komma att genomföras den 18 oktober efter att landets MAS-kontrollerade parlament har backat och gått med på datumet den 18 oktober.

Enligt Veronica Zapata, boliviansk journalist på den internationella portalen pressenza genomförde Romero i egenskap av TSE:s ordförande ett ensidigt fattat beslut om att tre gånger flytta fram valet. Beslutet bryter mot författningens lag N° 1297 och N° 1304 som handlar om utlysande av val inom 127 dagar. Inget beslut i TSE står över författningen vilket innebär att ett valresultat den 18 oktober inte kan ses som lagligt och legitimt.

Avslöjande Wikileaksdokument

Men vem är Salvador Romero och hur är det möjligt att han ställer sig över lagen?

Veronica Zapata har forskat i de gamla Wikileaksdokumenten, den hemliga korrespondensen mellan USA:s ambassader i världen och dess utrikesdepartement i Washington (State Departement). Och Romero figurerar i denna inte bara från USA-ambassaden i Bolivia utan även som ”aktör” från militärkuppens Honduras, 2009.

Romero har ett nära förhållande till USAID, CIA:s ”biståndsorgan”. I Wikileaksdokumenten berättar USA-ambassaden i La Paz att Romero var en ”informatör” till den dåvarande USA-ambassadören Philip Goldberg (2006-2008). Denne blev utkastad från Bolivia av president Evo Morales efter att ha avslöjats som konspiratör i en plan om att fragmentera Bolivia via de så kallade Civilkommittéerna i främst Santa Cruz, den bolivianska fascismens högborg både 2008 som i oktober 2019. Men även i provinserna Tarija (rikt på gas), Beni och Pando deltog liknande Civilkommittéer i försöket att slå sönder nationalstaten Bolivia. USA-ambassadören Philip Goldberg hade stor erfarenhet från Jugoslavien, där han deltog aktivt med stor framgång i konspirationen att bryta ut Kosovo från Serbien.

USAID finansierade

Enligt Veronica Zapata finansierade USAID Romeros föreläsningar och politiska kampanjer mot den störtade president Evo Morales. Nu vill han framstå som ”neutral ordförande i Valtribunalen”.

Samme Romero har nära politiska förbindelser med tvåan i presidentvalet den 20 oktober 2019, Carlos Mesa från valalliansen Comunidad Ciudadana (C.C.). Mesa var också vicepresident den 17 oktober 2003 för president Sanchez de Losada, ”El Gringo” som störtades av rasande folkmassor. Drygt 70 människor sköts ihjäl och cirka 500 skottskadades när Sanchez & Mesa kallade ut militär och polis för att slå ner det folkliga upproret.

Carlos Mesa tog över presidentpalatset efter att ”El Gringo” hade flytt till USA och utsåg 2003 Salvador Romero som ordförande för landets Valtribunal, TSE, en historia som alltså upprepades efter den 10 november 2019 när kuppjuntan hade störtat Evo Morales. Denne har med andra ord all fog för sina anklagelser från sin exil i Argentina att Valtribunalen är ett organ helt i händerna och under kontroll av USA:s regering.

Romero till Honduras

Bara ett drygt år efter att den USA-stödda militären i Honduras hade störtat den folkvalde presidenten Manuel Zelaya Rosales, anlände Salvador Romero till det centralamerikanska landet. Efter militärkuppen militariserades landet i en snabb takt av den civila-militära regimen som hade utsetts i det första valet i november 2009 som omedelbart erkändes av USA. Den Nationella Motståndsfronten, FNRP, som hade bildats samma dag som statskuppen verkställdes uppmanade Honduras´ folk att bojkotta valet. Knappt en tredjedel av landets valberättigade röstade den 26 november 2009. Den USAID-finansierade ”NGO:n” Hagamos Democracia, Låt Oss Skapa Demokrati konstaterade i sin valundersökning att cirka 46 procent av valmanskåren hade deltagit i valet.

Salvador Romero anlände till Honduras i början av 2011 och utsågs till chef för National Democratic Institute, NDI, ett formellt oberoende organ men som är knutet till Demokraterna i USA och finansierad via USAID. Romero verkade i Honduras fram till 2014.

Vid sidan av NDI existerar IRI, International Republican Institute som också formellt sett är oberoende men kontrollerat av USA:s Republikanska parti. Även NED, The National Endowment for Democracy återfinns i denna de ”Tre Musketörernas” CIA-filial och är direkt underställd USAID.

”Sedan Salvador Romero anlände till Honduras har högern (Partido Nacional) vunnit valen (2009, 2013, 2017) genom valfusk stödd av USA och NDI, finansierat av NED som är beroende av USAID”, skriver Zapata.

NED är organet som återfinns i alla ”regimförändringar” som finansiär. Från Ukraina till Nicaragua, från destabiliseringsförsök i Hongkong till dagens händelser i Vitryssland. Och i Latinamerika pumpas miljoner dollar ut till den så kallade ”NGO-världen” som fortbildar och utbildar främst ungdomar som ”Framtida Demokratiambassadörer”, så klart i tjänst hos USA:s utrikespolitik.

Honduras´ exempel för Bolivia

Enligt Zapata blev statskuppen i Honduras mot president Manuel Zelaya en slags Manual för statskuppen i Bolivia mot Evo Morales. Kuppen i Honduras blev startpunkten för USA:s ”återerövring av länderna som finns på vad USA anser vara sin ”bakgård”. De misslyckades med att störta sandinisterna i Nicaragua och regeringen Maduro i Venezuela och övergick till att systematiskt och metodiskt konspirera och till slut verkställa statskuppen i Bolivia med stöd av polis och militär.

Efter kuppen i Honduras tog USA:s allierade över i Paraguay där president Fernando Lugo störtades. Därefter kom turen till det viktigaste landet i Latinamerika, Brasilien där Dilma Rousseff ställdes inför riksrätt med en rent löjlig anklagelse att ha girerat ekonomiska medel från ett ministerium till ett annat. Neutraliserandet av `Lula´ som presidentkandidat ingick också i spelet för att neutralisera de viktigaste progressiva krafterna i Sydamerika.

För USA är Bolivia en strategisk källa med 60 procent av världens litiumtillgångar. Därför blev statskuppen i Bolivia våldsam och närmare ett 50-tal människor förlorade livet. Det gällde för USA:s allierade i Bolivia att ”markera terräng”, framför allt med kalkylen att Bolivias folk, när det vaknar upp inte går att hejda, vilket upproret i oktober 2003 bekräftade.

Därför talar landets ministerpresident Arturo Murillo att om inte vägblockaderna upphör ”måste vi skjuta skarpt”!

Resten sköter Salvador Romero, “CIA:s man i La Paz”, från den ockuperade Valtribunalen, TSE.

KÄLLA:





sábado, 4 de julio de 2020





Tre ansikten av Covid-19; Bolivia, Nicaragua och Honduras

TEGUCIGALPA / DICK EMANUELSSON / 2020-07-04 / Synen i Cochabamba, BOLIVIA är makaber. Sedan sju dygn står den där mitt gatuvimlet, likkistan med en bolivian som avlidit i Covid-19.

Kuppjuntan i La Paz, som med våld störtade den folkvalda regeringen Evo Morales säger att den står praktiskt hjälplös inför virusets utbredning, samtidigt som den USA-stödda regimen har stoppat alla sjukhusbyggen av ekonomiska motiv. Men Bolivia var, enligt Cepal, Latinamerikas mest löftesrika ekonomi med en årlig tillväxt, som den nicaraguanska, med 4,5-6 % årligen.

Å andra sidan NICARAGUA, där den italienske medborgaren Ezio Buchi, som just har skrivits ut från sjukhuset César Amador Molina i staden Matagalpa där han behandlades för Covid-19, säger att han är ”tacksam för vad [sandinist]regeringen har gjort för mig”.

– De behandlade mig med ömhet, jag kände som en av familjen, sa Buchi när han lämnade ett av de 19 sjukhus som regeringen redan i januari färdigställde för att bemöta stormen av viruset. FSLN-regeringen har sedan 2007 byggt 18 sjukhus och är i full färd med att bygga åtta till innan 2022.

Buchi uppmanar alla som har några symptom av Covid-19 att de söker upp sjukhuset för det är viktigt att de behandlas av läkare.

Skillnaden med grannlandet HONDURAS, där inte ett sjukhus har byggts sedan militärkuppen 2009, är skrämmande. Här dör människor i köerna UTANFÖR SJUKHUSET i väntan på att komma in. Men desperata anhöriga konstaterar att sjukhusen är överfulla, det finns helt enkelt inte plats och dagligen dör människor i köerna.

Det skrämmande är även att människor med kroniska sjukdomar som diabetes eller högt blodtryck, som är livsviktiga att behandla i tid, kommer på korta i dagens honduranska sjukvård som har kollapsat.

Dialyspatienter som tidigare fick tre behandlingar per vecka har nu fått en behandling indragen, vilket innebär att deras liv är i reell fara. Men det beror inte på att det inte skulle finnas pengar för dialysbehandlingen utan för att alltför många ur den medicinska personalen har smittats av Covid-19 vilket gör att det helt enkelt inte finns personal för att ta emot dialyspatienterna tre gånger i veckan.

Tre länder, tre folk men där det finns en kvalitativ skillnad i synen på människan och dess rätt till den mest fundamentala rättigheten som är rätten till liv. Men för att den ska vara verklighet måste det kapitalistiska värdetänkandet likvideras, liksom viruset. I Bolivia och Honduras går viruset fram och skördar offer medan i Nicaragua är kampen mot viruset framgångsrik, dock är det kriget ännu inte avgjort.
………………..

Coffin in the middle of the street, drama in Bolivia due to saturation of the cemetery
Peace. EFE Agency 

Neighbors from the Bolivian city of Cochabamba placed a wheelbarrow with a coffin on it wrapped in bags this Saturday in the middle of a street, to draw attention to the drama involved in waiting for seven days with a deceased by COVID-19 without the family being able to bury or cremate it.
The coffin was left in the middle of an avenue in Cochabamba, one of the main cities of Bolivia, on top of the wheelbarrow with a black bag that covers the coffin and a few flowers, with a white sign that says "May I Rest In Peace (QEPD) seven days, killed by COVID-19 ".
The wheelbarrow with the coffin is encircled with a red ribbon that says "danger", so that people do not get too close, while a group of neighbors around them demand their early burial or cremation.
The family can no longer have the coffin at home for fear of contracting the disease and not finding a space for burial or cremation, due to the collapse in the city's cemetery and crematorium, they decided to take the coffin to the street in protest and waiting to find a solution.
One of the neighbors said that in the neighborhood there are five deceased who are in the same situation and the families are desperate.
Similar situations have been repeated for days in streets of this city of just over 600,000 inhabitants, as well as at the door of the General Cochabambino Cemetery, where families waited with their coffins to be attended to.
Some families are afraid to return home with the coffin, warning that neighbors are pressuring them to bury them and even threaten to stone them for fear of contagion.
Faced with this situation, funeral workers protested to enable more spaces for burials or to authorize "a COVID-19 cemetery", while the cemetery workers declared an emergency after the death of one of their colleagues, demanding rapid tests of coronavirus.
The Mayor's Office authorized more mass graves in that cemetery and the expansion of the crematorium is in process to address this problem, but neighbors who live near the cemetery blocked the passage of vehicles with stones and tree branches in rejection of this decision for fear of contagion.
 Bolivia registers 1,320 deaths and 36,818 confirmed infections by coronavirus in the country, of some eleven million inhabitants, with high numbers of deaths according to their population and positives from the disease according to some studies.

ESPAÑOL:
Ataúd en plena calle, drama en Bolivia por saturación de cementerio
La Paz. Agencia EFE 

Vecinos de la ciudad boliviana de Cochabamba colocaron este sábado en medio de una calle una carretilla con un ataúd encima envuelto en bolsas, para llamar la atención por el drama que conlleva esperar desde siete días con un fallecido por COVID-19 sin que la familia pueda enterrarlo o cremarlo.
El ataúd quedó en medio de una avenida de Cochabamba, una de las principales ciudades de Bolivia, encima de la carretilla con una bolsa negra que recubre el féretro y unas cuantas flores, con un cartel blanco que dice "Que En Paz Descanse (Q.E.P.D.) siete días, muerto por COVID-19".
La carretilla con el féretro está cercada con una cinta roja que dice "peligro", para que las personas no se acerquen demasiado, mientras que un grupo de vecinos a su alrededor exige su pronto entierro o cremación.
La familia ya no puede tener el féretro en su casa por miedo a contraer la enfermedad y al no encontrar un espacio para su entierro o incineración, a causa del colapso en el cementerio y crematorio de la ciudad, decidieron sacar el ataúd a la calle en protesta y en espera de encontrar una solución.
Una de las vecinas señaló que en el barrio hay cinco fallecidos que están en la misma situación y las familias se encuentran desesperadas.
Situaciones similares se repiten desde hace días en calles de esta ciudad de algo más de 600.000 habitantes, como también en la puerta del Cementerio General cochabambino, donde las familias esperaban con sus ataúdes para ser atendidas.
Algunas familias tienen miedo de volver a sus casas con el ataúd, al advertir de que los vecinos los presionan para enterrarlos e incluso los amenazan con apedrearlos por temor al contagio.
Ante esta situación trabajadores de las funerarias protestaron para que habiliten más espacios para los entierros o que autoricen "un cementerio COVID-19", mientras los trabajadores del cementerio se declararon en emergencia luego de la muerte de uno de sus compañeros, exigiendo pruebas rápidas de coronavirus.
La Alcaldía autorizó más fosas comunes en ese camposanto y está en proceso la ampliación del crematorio para atender esta problemática, pero vecinos que viven cerca al cementerio bloquearon el paso de vehículos con piedras y ramas de árboles en rechazo a esta decisión por temor al contagio.
 Bolivia registra 1.320 decesos y 36.818 contagios confirmados por coronavirus en el país, de unos once millones de habitantes, con cifras altas de fallecidos en función de su población y de los positivos por la enfermedad según algunos estudios.