Mostrando entradas con la etiqueta MAS. Mostrar todas las entradas
Mostrando entradas con la etiqueta MAS. Mostrar todas las entradas

miércoles, 21 de octubre de 2020

Bolivias fascister uppmanar till uppror mot sin egen Valtribunal som anklagas för valfusk (SIC!)

 

Ur arkivet.


Bolivias fascister uppmanar till uppror mot sin egen Valtribunal som anklagas för valfusk (SIC!)

STOCKHOLM / 2020-10-21 / Från det högerextrema centret i provinsen Santa Cruz utgår nu vildsinta uppmaningar om att underkänna det övertygande valresultatet i söndags där kuppjuntan och dess uppdragsgivare i USA:s regering led ett förnedrande nederlag. Liknande men marginella desperata protester hörs från provinserna Cochabamba och Sucre, där MAS och vänsterns presidentkandidat vann med ett övertygande röstetal.

Under ett års tid har kuppjuntan förberett valet. Den har genomfört massarresteringar i juridiska skådeprocesser mot erkända civila och politiska ledare från MAS som i flera fall har ogiltigförklarat kandidater från MAS. Den yttersta högern, koncentrerad främst i provinsen Santa Cruz krävde också, för att begrava de sista demokratiska resterna av demokratin i Bolivia, ett förbud och olagligförklarande av MAS.

Men det räckte inte. Det bolivianska folket visade, trots terrorn från dessa fascistiska stormtrupper som liknar de tyska hitlerfascisternas, att de förkastar den extrema yttersta högern och vad de politiskt representerar i form av ett överlämnade av Bolivia i USA:s, de transnationella förtagens och stora landägares intressen och kontroll.

 

FERNANDO CAMACHO, som har sitt ursprung i det nazistiska Ungdomsförbundet i Santa Cruz (Unión Juvenil Cruceñista) fick 15 procent i presidentvalet. Han, liksom USA har svävat på målet om han ska erkänna MAS och dess presidentkandidat Luis Arce som vinnare eller om denna Duo har andra omstörtande planer.

Uppenbart har de inlett en destabiliseringsprocess som det i skrivande stund kan vara svårt att definiera hur den slutar. Bara en massiv folkmobilisering från Bolivias folkmajoritet kan slå ned och neutralisera ormens fascistiska huvud och hjärna. I anat fall bidar den bara sin tid för att återkomma än en gång.


USA-REGERINGENS MARIONETT i OAS, generalsekreteraren LUIS ALMAGRO, som för ett år sedan anklagade regeringen Evo Morales för valfusk, har muttrande erkänt och lyckönskat MAS och Luis Arce för valsegern. Han, liksom den bolivianska demokratins dödgrävare är en av de stora förlorarna. För han vet, att segern i Bolivia i söndags med all sannolikhet innebär att de demokratiska och revolutionära krafterna i Latinamerika återtar mycket av förlorad terräng under de senaste 2-3 åren och därmed förändrar styrkeförhållandena på kontinenten. För Venezuela, Kuba och Nicaragua innebär det samtidigt att Imperiets krigsplaner bromsas upp och tid ges för att ytterligare skapa ett försvar mot aggressionerna och det ekonomiska kriget mot dessa tre länder.

Nästa val äger rum i Chile på söndag då författningen ska beslutas och det kommande valet i Ecuador där USA:s Lenin Moreno går samma väg som kuppjuntan i Bolivias.

Dick Emanuelsson



 


USAs förnedrande nederlag i Bolivia!

Kuppjuntans terror och repression skrämde inte det bolivianska folket från att uttrycka sina politiska sympatier i valet som uppsköts fyra gånger. Svenska UD:s underordnande till USA:s utrikespolitik är både beklämmande som pinsam. På bilden från Senkata där polis och militär mördade 35 bolivianer.



USAs förnedrande nederlag i Bolivia!

Av Dick Emanuelsson

USA och den bolivianska högern gjorde kalkylen att en andra valomgång skulle ge dem majoriteten. Men nu gäller inga matematiska formler eller manipulationer om att högern skulle vinna i andra valomgången genom att de då skulle säga "1+2=3 mot MAS' 2.

Vad som avgjorde för att MAJORITETEN av Bolivias folk stödde och stöder MAS och Luis Arce är, vad verkliga kännare anser är den politik som fördes under 14 år av vänsterregeringen och förbättrade livet för det folkflertal som under de nyliberala av USA-ambassaden underordnade högerregeringarna använde människorna som billig arbetskraftsreserv och en utplundring av Bolivias råvaror och naturresurser så som naturgas, den näst största reserven på den amerikanska kontinenten.

 

LANDETS URSPRUNGSBEFOLKNING fick en författning och regering som återerövrade landets och dessa folks identitet och rättigheter, många gånger i enorma konfrontationer mot en i den bolivianska ryggraden injekterad rasism och klasshat från de sociala klasser som i denna författning såg sina privilegier hotade och som underblåstes av USAID, CIAs civila "biståndsorgan".

Därför är den största förloraren igår inte dessa höger & fascister utan Vita Huset. USA led ett förödande politiskt nederlag och Mike Pompeo och hans folkmordsrådgivare, för låt oss benämna dem med deras verkliga titlar, har suttit hela natten för att analysera och dra slutsatserna av valresultatet.

Fascismens mest brutala uttryck förkastades av Bolivias folk som gav pekfingret upp till USA som inte bara led nederlag i Bolivia utan inser att styrkeförhållandena i Latinamerika börjar luta över till folkens fördel.

Och var så säker, Imperiet har en Elliott Abrams också för Bolivia som Centralamerika hade i Abrams, "Centralamerikas slaktare", som han döptes till av folken i denna martyrkantade region.

USAs statskupp den 10 november 2019 har det positiva att Bolivias folk men framför allt vänstern, massorganisationerna och i synnerhet MAS in i döden vet vad landets och folkets fiende är kapabla till i sin tjänst hos "Husbonden i Norr".

 

VALRESULTATET ÄR OCKSÅ ett förödande nederlag för Gene Sharps 'lärjungar' och nätagenter i dess olika former, etiketteroch diverse Fakekonton som organiserat och konsekvent har bekämpat via nätet alla demokratiska och progressiva krafter, regeringar och folk i Latinamerika. De har förlorat ett slag och de bådar sin tid i väntan på nya order och gröna sedlar från Norr.

 

'Dödgrävarna' av MAS och Evo Morales som under ett år av terror och juridiska skådeprocesser gjorde allt för att likvidera människor och folkrörelser har nu plötsligt vänt och kärleksfullt talar om "försoning för Bolivias väl och leverne". Men det är inget annat än förrädarens hycklande lögner.

Bolivias blonderade variant av Pinochet lyckönskar nu den kandidat och parti som hon störtade för ett år sedan och som hon gav upp sin egen kandidatur för att göra en gemensam front mot MAS´ återkomst. Hyckleriet har inga gränser!

När samma politiska krafter får chansen kommer de än en gång sticka kniven i ryggen på den folkvalda regeringen.

DET ÄR DET HISTORISKA dilemmat för vänstern, sedan Guatemala 1954 över Chile 1973 och Bolivia 19 november 2019, om hur ersätta en militär apparat som är beredd att krossa författningen i en enda order?

Det dilemmat stod Hugo Chavez inför i Venezuela, men med sin kännedom och allierade inom de väpnade styrkorna kunde han, framför allt efter att Caracas' fattiga hade återinsatt honom i presidentpalatset 47 timmar efter militärkuppen den 11 april 2002, plocka ut och neutralisera presumtiva kuppanhängare bland generalerna.

Bolivia står inför samma perspektiv, det vill säga om Luis Arce vill fördjupa den demokratiska processen.

martes, 4 de febrero de 2020

MAS skriver in sina presidentkandidater Luis Arce och David Choquehuanca (vice) och tas emot av en stor folkmassa i La Paz

 

Med kransar: Luis Arce och David Choquehuanca (vänder sig bakåt)


MAS skriver in sina presidentkandidater Luis Arce och David Choquehuanca (vice) och tas emot av en stor folkmassa i La Paz

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2020-02-04 / Kandidaterna för det socialistska MAS-partiet Luis Arce och David Choquehuanca registrerade och skrev in sina kanditaturer i den av kuppjuntan med teknisk uppbackning av USA-företaget CLS Strategies kontrollerade Valtribunalen. Valet äger rum den 3 maj.

Duon som representerar det största och bäst organiserade partiet i Bolivia men som är halvt underjordiska i provinser som Santa Cruz där den fascistiska terrorn har bränt, inte bara hem och partilokaler för MAS-anhängare utan även de regionala kontoren för Valtribunalen, är detta val komplicerat, även om opinionsundersökningarna ger MAS en ledning på 26 procent.

– Vi har folket på vår sida. Vi är det enda partiet, det enda politiska alternativet som representerar de fattigas, ursprungsbefolkningarnas, böndernas, de utarmade sociala klassernas intressen, underströk Luis Arce i sitt tal inför massorna där han kritiserade diktaturen som representeras av den blonderade VARIANTEN AV Bolivias Pinochet, Jeanine Áñez. Hon representerar ett parti som bara fick fyra procent i senaste valet men utnämnde sig själv till ”interimspresident” den 10 november under överinseende av representanter för EU, Colombia, Brasilien och Argentina.

 

ARCE ANKLAGADE OCKSÅ regimen för en juridisk och fysisk förföljelse av MAS-partiets ledare och sympatisörer som gör allt för att sabotera att MAS ska kunna agera politiskt inför valet.

Luis Arce var en av Evo Morales´ mest populära och framgångsrika ministrar, ett arbete som till och med delar av den demokratiska högern respekterade och erkände.

Kuppregimen och de personer som gick i spetsen för statskuppen den 10 november, så som Jeanine Áñez och Fernando Camacho ställer upp i valet den 3 maj, trots att de efter att genomfört kuppen försäkrade att de bara skulle utgöra en ”interimsregering” och ”genomföra demokratiska val”.

Nu ställer bägge upp och det har retat upp och skapat splittring i högerblocket som, om det skulle falla illa ut, kan förlora presidentvalet i första valomgången om Luis Arce får mer än 40 procent av de avlagda rösterna. Att han skulle få mer än tio procent till 2:an råder det ingen som helst tvekan om med tanke på de 7-8 högerkandidater som ställer upp och som törstar efter den politiska makten.

Då är Luis Arce Bolivias nästa president.


lunes, 11 de noviembre de 2019

Bolivia 9 de noviembre de 2019 ante un nuevo `Chile del 1973´

 

En la Habana, la diputada Sonia Brito advierte en la entrevista a este reportero el eminente peligro por un golpe de estado y convoca la solidaridad internacional de denunciar las conspiraciones de la Embajada estadounidense como conspirador con la derecha fascista con su centro en la ciudad de Santa Cruz.


Bolivia 9 de noviembre de 2019 ante un nuevo `Chile del 1973´

  • Corre el riesgo de ser ahogada en sangre por la derecha y el imperialismo

Video: https://vimeo.com/1160807527


Por Dick Emanuelsson

LA HABANA / 2019-11-11 / Los reportes desde La Paz son sumamente preocupantes. El amotinamiento de la policía y la pasividad de las FFAA ante el avance de las fuerzas fascistas a las cuales el trotskismo del partido POR se ha aliado, fiel a su papel histórico de quintacolumnista, hacen que las fuerzas populares son las últimas esperanzas para impedir el planeado golpe de estado.

Ni quiera esperan el informe de los expertos técnicos de la OEA sino avanzan para expulsarlos y así impedir ante el mundo que el resultado de las elecciones probablemente da la victoria a Evo Morales con más de 10 por ciento, lo que el Tribunal Supremo Electoral, TSE, constataba en su informe.

Si el golpe de estado es exitoso podemos esperar una cacería de brujas al estilo del golpe de estado en Chile el 11 de septiembre de 1973. El movimiento popular y las fuerzas revolucionarias van a ser objetos militares y aniquilados si la solidaridad de todas las fuerzas democráticas y progresistas de Bolivia y del mundo no reacciona.

¿Dónde está MICHEL BACHELET, la comisionada de DDHH de la ONU?
¿Dónde está LUIS ALMAGRO que convoca sesiones de urgencia cuando la oposición derechista en Nicaragua, Venezuela o Cuba chilla y pide “intervención humanitaria”?

En el siguiente enlace publicamos una entrevista con la diputada del MAS, Movimiento al Socialismo, SONIA BRITO, realizada el 2 de noviembre durante el Evento Internacional Antiimperialista en La Habana contra el Neoliberalismo, por la Solidaridad y Democracia.


VIDEO: SONIA BRITO,
diputada del MAS, Movimiento al socialismo
https://vimeo.com/1160807527

lunes, 7 de diciembre de 2009

Storseger för Evo Morales i Bolivias president- och parlamentsval


 

Storseger för Evo Morales i Bolivia

  • Nu inleds industrialiseringen och fördjupandet av medborgarmakten

 Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2009-12-07 / Två av tre bolivianer röstade för Evo Morales och hans vänsterregering i söndagens president och parlamentsval. Det förstärker vänstern i Latinamerika och den komplicerade vägen mot socialism i det 21:a seklet som ALBA-lägret har slagit in på. Den återvalde aymaraindianen tillägnade de antiimperialistiska folken sin seger.

Plaza Murillo vibrerade av tiotusentals segerrusiga bolivianer som framför presidentpalatsets balkong i La Paz skanderade !VIVA EVO”! Och med knutna nävar riktade mot himlen denna sena och iskalla decembernatt med lysande stjärnor sjöng Evo Morales och en stor del av MAS-regeringen Bolivias nationalsång. Den revolutionära förändringen och nyfödandet av Bolivia kan fortsätta, denna gång med ett enormt förtroendekapital från folket.

– Nu har vi ett enormt ansvar med Bolivia, med livet och mänskligheten av att fördjupa och accelerera förändringen, sa Morales från balkongen.

Oppositionen kring den förre arméofficeren Manfred Reyes Villa, som bara fick 27 procent, vann tre av nio län men förlorade det kanske det viktigaste, Tarija, med Latinamerikas näst största gasreserver. Evo Morales tog där 53 procent av rösterna, valets verkliga överraskning. MAS erövrade deputerarkammaren och senaten med mer än två tredjedelar av vad som ska bli kongressens efterträdare; den Mångnationella Nationalförsamlingen.




Tre miljoner MAS-röster

Det är den andra presidentsegern för Evo Morales. Den första registrerade han i december 2005 då MAS erövrade 53,7 procent eller 1,8 miljoner röster av 3,8 miljoner bolivianer som fanns på röstlängderna. Vänsterregeringen har under fyra års styre medvetet dragit in dem som normalt inte röstar men som objektivs sett har allt intresse att registrera sig, de fattiga och framför allt landsbygdsbefolkningen. Därför uppgick söndagens totala röstberättigade till fem miljoner bolivianer och närmare 90 procent av dessa röstade.

– Nu har nära tre miljoner medborgare röstat på oss och gett oss sitt förtroende, vilket betyder att vi har lyckats vinna folkets förtroende, sa en salig Morales.

Trefrontsstrategin

Vad är hemligheten bakom den kolossala valframgången, för vanligtvis brukar en latinamerikansk president föraktas av folket när mandatperioden går mot sitt slut? Svaret kan ses i MAS-regeringens strategiska mål 2005 som innebar att arbeta på minst tre fronter under madnatperioden:

  • EN NY FÖRFATTNING som innebär en fördjupning och demokratisering av Bolivia, medborgarmakt och regional autonomi, mångkulturellt och etniskt inflytande över framtiden. Kamp mot separatismen och imperialismens intriger för att slå sönder Bolivia som nationalstat och på så sätt ”Balkanisera” Bolivia vilket vid ett fullbordande skulle vara ett lätt byte för USA.
  • MATERIELLA, INDUSTRIELLA OCH FINANSIELLA satsningar vilket handlar om att ta kontroll, inte expropriera, över naturresurser som gas och olja, höja skatterna kraftigt för de transnationella energiföretagens operationer i landet. Återförstatliga telekommunikationerna och gruvorna som en nödvändig strategisk samhällsfunktion och resurs.
  • SOCIALA REFORMER; En fördjupning med ALBA och främst Kuba och Venezuela, utrota analfabetismen. Unesco konstaterade och förklarade Bolivia Fritt från Analfabetism” tidigare i år. En kraftig satsning på gratis hälsovård med en ökad kvalité. Pensionärer och barn gynnades för första gången av en regering i Bolivia som satsade de ökade skatteintäkterna från olja och gas på dessa utsatta grupper i form av gratis skolgång respektive en liten pension för dem som aldrig haft det tidigare.

Nu går Bolivia mot en ökad industrialisering och redan i måndags samlade Evo Morales sin regering för att inleda nästa etapp av Förändringen av Bolivia. Industrialisering av litium, järn och andra naturresurser, skapande av nya arbetstillfällen mitt under den djupaste internationella kapitalistiska krisen sedan 1929 och en central kamp mot fattigdomen.



Valet mot USA:s separatister

Men valrörelsen tar bara julpaus för senast den 4 januari 2010 ska nomineringar vara inne hos den Nationella Valkommissionen för valen till borgmästare och länsprefekter som äger rum den 4 april 2010. Detta val är oerhört viktigt eftersom fem av de nio länen kontrolleras av en separatistisk opposition som har opererat med USA-ambassaden i avsikt att slå sönder nationalstaten Bolivia, menar MAS.

Men inte bara dessa regionala maktpositioner är viktiga för folket att kontrollera. Valresultatet medför att senaten, där en rad viktiga reformer har saboterats under flera år, nu kan fatta besluten. Det rör bland annat Lagen mot korruption som när den skulle behandlas i senaten arkiverades. Eller den Allmäna Sjukvårdsreformen som under tre år har gått i stå i senaten. Nu har MAS 26 av de 36 senatorerna och kan i egenskap av kvalificerad majoritet med lätthet få effektivitet på det parlamentariska arbetet.

Vita husets katastrofval

Evo Morales sa från presidentbalkongen i söndags att både han personliga som hans motto för att utöva presidentposten är att ”leva för att tjäna” folket. Utan tvivel är det detta som de tre miljoner bolivianerna betygsatte när de gick till urnorna i söndags.

Segern var en katastrof för en politisk höger som Evo karaktäriserade som ”landsförrädisk” men också ett nederlag för Vita huset som efter statskuppen i Honduras trodde sig kunna manövrera med större utrymme i Latinamerika.


 


viernes, 4 de noviembre de 2005

lunes, 6 de diciembre de 2004

KOMMUNALVAL I BOLIVIA: Vänstern stärker sin position som främsta politiska kraft

 


KOMMUNALVAL I BOLIVIA:

Vänstern stärker sin position som främsta politiska kraft

AV DICK EMANUELSSON

BOGOTA / 2004-12-06 / De traditionella center-högerpartierna förvandlades i söndagens kommunalval till organisatoriska lik medan vänsterpartiet MAS, Rörelsen för Socialism, ökade starkt jämfört med valet 1999. Oberoende etniska och lokala rörelser ökade också starkt. Valresultatet är ett starkt avvisande av den nyliberala modellen.

Det historiska partiet MNR, som ledde regeringen som störtades i oktober 2003 fick endast fem kommunalrådsplatser i de större städerna medan dess regeringsallierade i UCS, NFR, MIR och ADN raderades ut som nationella partier och bara erhöll stöd i ett fåtal regioner där de har starka personligheter. Så är fallet för socialdemokratiska MIR som erövrade borgmästarposten i staden Tarija.

De bolivianska partierna som krossades i söndags har med få undantag praktiskt taget styrt Bolivia sedan den självständigheten från den spanska kolonialismen, med undantag för de upprepade militärregimerna. Vänstern hade också sett fram emot att skörda stora segrar efter att det bolivianska folket reste sig mot den avskydde president Gonzalo Sanchez de Losada och störtade ”El Gringo” den 17 oktober förra året.

Men vid en första anblick av valresultaten gav det intrycket att det inte hade gått särskilt bra för vänsterpartiet MAS med den karismatiske Evo Morales i spetsen. Orsaken ska ses i att MAS förhöll sig passivt till de första aktionerna som startade i augusti förra året i försvaret av den bolivianska naturgasen. Morales befann sig stor del utomlands vilket han kritiserades starkt för av resten av den folkliga rörelsen.

De partier som utgjorde ”El Gringos” politiska stöd försvann nästan i söndagens val. Men de mer slipade politiska rävarna inom dessa partier hade redan långt innan valet lämnat de sjunkande skeppen och startat nya partier och rörelser som såg de första ljusen i söndags. Flera populistiska ledare intog de flesta av de större städernas borgmästarposter och kommunfullmäktige, kamouflerade i ”civila oberoende” rörelser men vars ideologiska grund i flera fall återfinns i de gamla korrumperade partierna.

Ett exempel är förre MIR-ledaren José Luis Paredes som i den revolutionära bastionen El Alto, som utgjorde upprorets centrum förra året, vann med 55 procent av rösterna. Där vann även Roberto de la Cruz, den karismatiske fackföreningsledaren som ledde upproret i El Alto, en viktig kommunalrådsplats i kommunalfullmäktige.

Det historiska regeringspartiet MNR som 1999 fick 20 procent av rösterna fick i söndags mindre än fem procent. De övriga, MIR och ADN, fick 1999 15 respektive 12 procent men i söndags hamnade de på fem och tre procent.

 

MAS, Rörelsen mot socialism, som fick tre procent i kommunalvalen 1999, fick i söndags stora framgångar och bekräftade sin roll som det enda partiet med nationellt inflytande och organisation. MAS har framför allt ett stort inflytande på landsbygden och bland bönderna, särskilt de kokabladsodlande bönderna. Målsättningen var därför att göra inbrytningar i städerna vilket partiet delvis har lyckats med.

MAS har fått allt från 3-31 procent och fortfarande återstår det 280 kommuner som ska räknas, främst kommuner på landsbygden där MAS har ett större stöd än i städer som La Paz där partiet ökade till drygt 20 procent och från två till tre kommunalråd och blev näst största parti.

Enligt den förre gerillasoldaten Antonio Paredes, som stred med Che Guevara i Bolivia, har MAS förvandlats till ett starkt nationellt parti med politiskt inflytande i nästan alla bolivianska städer. Enligt Paredes utsattes MAS för en ful förtalskampanj och på valdagen spreds rykten om att en militärkupp var förestående varför många av vänsterns röster av rädsla blev kvar i hemmet. Trots det blev MAS det största partiet i söndagens kommunalval.

Det 60 kandidater från ursprungsbefolkningen, främst indianbefolkningen, som ställde upp och representerade mer än 400 politiska rörelser och partier i Bolivia, fick ingen större framgång i valet. Den främsta orsaken är dess bristande organisatoriska erfarenhet och bristen på pengar, som de stora partierna, med undantag för MAS, har ett överflöd av.

För MAS var valet en värdefull erfarenhet inför president- och parlamentsvalen 2006 men också valet till en grundlagsstiftande församling som förmodligen kommer att äga rum under 2005. MAS har en relativ stor chans att kunna bilda regering om ett par år.

 

sábado, 22 de mayo de 2004

Transnationella bolag exkluderade i folkomröstning om gas och olja i Bolivia

– Mesa frågar inte vad befolkningen ville utan vad han själv har föreslagit, säger Roberto de la Cruz, ledaren för COB:s regionala avdelning i staden El Alto, som utgjorde centrum för striderna mellan folket och de väpnade styrkorna förra året.


Transnationella bolag exkluderade i folkomröstning om gas och olja i Bolivia

 

BOGOTA 2004-05-22 / Folkomröstning om gas och olja i Bolivia är ett spel för gallerierna, anklagar facket som säger att presidenten måste lämna sin post.

Bolivianerna kommer den 18 juli att folkomrösta om landets kommande gasfyndigheter, inte de som är i händerna på de transnationella bolagen. Landets LO, bönder och delar av vänstern rasar mot ”förräderiet” från både president Carlos Mesa som Evo Morales, ordföranden för MAS, det största vänsterpartiet i Bolivia.

”Som du ställer frågan får du svar”, lyder det klassiska ordspråket. Det mottot tycks landets interrimspresident Carlos Mesa ha tillämpat när han i ett TV-sänt tal förra veckan presenterade de fem frågorna om landets gas- och oljetillgångar.

I dessa berörs överhuvudtaget inte de 78 kontrakt som bland annat spanska Repsol slöt under bordet med den förra regeringen och president Sanchez de Lozada. Vad bolivianerna får ta ställning är de nya fyndigheter som det statliga energibolaget YPFB kan komma att exploatera.

Reserver för 100 miljarder dollar

Dessa frågor har dock av Mesa och Evo Morales framställts som ett dråpslag mot den förhatliga lagen No.1689 av den i oktober 2003 störtade presidenten Gonzalo Sánchez de Lozada. Men i grunden berörs inte ägandekontrollen över jättefyndigheterna och reserver av gas, 54 triljoner kubikmeter, och olja som Bolivia förfogar över under markytan, värderade till 100 miljarder dollar. Allt där ovan, alltså när gasen och oljan sprutar ut ovanför jordskorpan, tillhör de transnationella energibolagen de kommande 40 åren, för så är kontrakten utformade.

Det är detta som fått bolivianerna rasande och redan sedan den 2 maj har gruvarbetare och bönder marscherat mot La Paz för att sätta tryck bakom kraven på en nationalisering av landets energitillgångar. Det var ju därför folket reste sig i september-oktober förra året och där dåvarande vicepresidenten Carlos Mesa tillsattes som interrimspresident med en helt ny regering. Denna skulle utarbeta ett förslag till nationalisering av energitillgångarna men har nu i stället presenterat ett förslag på fem frågor i en folkomröstning som inte förändrar något i grunden, oavsett om bolivianerna först ja eller nej till frågorna.

Förkrossande majoritet för nationalisering

I en opinionsundersökning som radiokedjan Radio Erbol (se nedanstående artikel) gjorde strax innan Mesas offentliggörande av folkomröstningen, säger 81 procent av bolivianerna att de är för en nationalisering av gas och olja.

– Mesa frågar inte vad befolkningen ville utan vad han själv har föreslagit, säger Roberto de la Cruz, ledaren för COB:s regionala avdelning i staden El Alto, som utgjorde centrum för striderna mellan folket och de väpnade styrkorna förra året.

Jaime Solares, ordförande för COB, är inte nådig och utlyste omedelbart ett breddat möte med den nationella ledningen för COB som sammanträdde i lördags för att analysera situationen och fatta beslut om stridsåtgärder mot Carlos Mesa.

– Vi litar inte på en lögnaktig president som framställde sig som en representant för de transnationella bolagen. Och eftersom han bryter mot den politiska grundlagen måste han avgå, sa Solares.

Den hårdföre ordföranden för den största bondeorganisationen i Bolivia och även ordförande för indian- och vänsterpartiet MIPFelipe Quispe, menar i ett uttalande till nyhetsbyrån Bolpress att Mesas fem frågor i folkomröstningen utgör en fälla med målet att legalisera de transnationella bolagens verksamhet i landet som kommer att mötas av ett växande motstånd.

– Det enda vi kommer att förlora i den här kampen för gasen är våra kedjor.

Lärarfackets ordförande i La Pazregionen, Wilma Plata, är på samma linje:

– Arbetarna kämpar med samma fanor som under upproret i oktober, för en nationalisering av gasen och ett slut på den kapitalistiska exploateringen och nyliberalismen.

MAS’ och Evo Morales’ dilemma

För vänsterpartiets ledare Evo Morales är folkomröstningen ett delikat dilemma. MAS och Morales var motståndare mot att störta den förre presidenten ”Goni” när protesterna och vägblockaderna inleddes i början av september förra året. MAS kom in i kampen först när det återstod två veckor av Goni på presidentposten och blev då bokstavligen omkullsprungna av folkmassornas resning. Morales befann sig också till största delen i utlandet under det stora upproret i Bolivia och förlorade mycket politiskt prestige för att så fatalt ha missbedömt den politiska situationen.

Nu riskerar MAS gå samma väg igen, på grund av sin taktiska allians med Carlos Mesa. Denne var i alla år medlem i det korrumperade MNR-partiet som valde honom till vicepresident under Goni i augusti 2002. Morales sa i en första kommentar till folkomröstningen att detta var ett historiskt steg mot en nationalisering av gas och olja vilket omedelbart avvisades av Mesas ansvarige i energifrågan.

Jaime Solares, ordförande för COB:

– Innan den partiella privatiseringen av energitillgångarna tillförde det statliga företaget YPFB statskassan 470 miljoner dollar (drygt fyra miljarder svenska kronor). Nu betalar de transnationella företagen 130-140 miljoner dollar. Staten förlorar pengar och därför finns det inga pengar till utbildning och hälsovård. Därför kan COB inte förbli tyst utan vänder sig till folket med en uppmaning att kämpa för en nationalisering av energitillgångarna.

Dick Emanuelsson

 

Motståndsradion Radio Erbol

Radio Erbol ingår i ett nätverk av 72 radiostationer som tillhör katolska kyrkan. Erbol spelade en nästan central roll i att sprida vad som verkligheten hände inne i Bolivia under de dramatiska dagarna i oktober, 2003.

Erfarenheterna från Bolivia visar att alternativa medier kan spela en avgörande roll i en skärpt politisk situation genom att informera befolkningen när maktens propagandaapparat tar total kontroll över massmedia.

Erbol knöts i oktober 2003 ihop med argentinska alternativa radiomedier som i sin tur sände ”On-line” via Internet. Alla med ljudkort i datorn kunde höra de dramatiska vittnesmålen när stridsvagnarna trängde in i arbetarområdena i El Alto och mördade urskillningslöst. Omedelbart anklagades regimen av den internationella opinionen för brotten mot de mänskliga rättigheterna innan stridsvagnarna och armétrupperna hade återvänt till sina kaserner.

I den nu genomförda opinionsundersökningen i Erbols 72 radiostationer tillfrågades över 16.000 personer i sju län vad de ansåg om en nationalisering av gas och olja. Resultatet var inte överraskande och till och med i län som Santa Cruz och Tajira, där den ekonomiska och politiska eliten kontrollerar nästan allt, svarade över 80 procent av de tillfrågade att de är för en nationalisering.

Dick Emanuelsson

domingo, 2 de noviembre de 2003

De Colombia a Bolivia: ‘Pacho’, Francisco Cortés Aguilar, ¿Víctima de una conspiración política?

 


‘Pacho’ Francisco Cortés Aguilar, ¿Víctima de una conspiración política?

Entrevista en la cárcel Chonchocoro, La Paz, con ”Pacho”, Francisco Cortés Aguilar, acusado de organizar un ejército guerrillero en Bolivia con el MAS.

Francisco Cortés Aguilar, un colombiano de 40 años, dirigente popular en los últimos 25 años, se encuentra en este momento encarcelado a una altura de 4.300 metros en El Alto, epicentro de la lucha que trajo el derrocamiento del presidente boliviano Gonzalo Sánchez de Lozada. ”Pacho”, como también lo llaman sus amigos, es acusado de ser guerrillero de ELN y la araña para armar a un ejército guerrillero boliviano. El corresponsal sueco DICK EMANUELSSON lo ha entrevistado y he aquí su reportaje.


POR DICK EMANUELSSON

LA PAZ / 2003-11-02 / El sol en el altiplano paceño es picante. Ahora entiendo por qué los indígenas aymaras tienen sus cachetes rojos. Y este reportero se da cuenta que le toca comprar un protector solar y un amplio sombrero. Si no, va a quedar como un camarón cocido.

Después tres transbordos de minibuses desde el centro de La Paz, estamos llegando a Chonchocoro, cárcel de máxima seguridad y construida en 1996 con capacidad para 300 reclusos. Actualmente se encuentran aproximadamente 100, de los cuales hay un ex presidente, García Mesa, un carnicero y narcotraficante. Pero ahora tiene un competidor famoso con ””Pacho””, Francisco Cortés, colombiano y dirigente rural. La prensa, el ex ministro del Interior y hasta el ex presidente ”Goni”, en su última entrevista con CNN, acusaba a ”Pacho” por ser uno de los culpables de ”crear emboscadas a los soldados” durante las matanzas en el mes de octubre.

Allá, en la soledad del altiplano, se encuentran los que son considerados como los más peligrosos delincuentes de Bolivia. Pasamos por la puerta exterior que en realidad es una reja sencilla de dos metros. Nos reciben los policías y amistosamente saludan a Andrés, de 18 años, el hijo de ”Pacho”, que vive desde hace cinco meses en La Paz y que visita su padre cuatro veces a la semana.

El primer registro. Nadie me pregunta si soy periodista y tampoco les digo que lo soy para no tener complicaciones de entrar. Pero no tengo ni grabadora ni cámara. Pasamos por otro registro y al final se hace la requisa de las pertenencias. ”Es una guardería en comparación a las cárceles colombianas”, comenta Andrés.

Sueltan los perros a las 19.00 horas de la noche

El joven se ha tenido que trastear 19 veces con su familia durante los últimos diez años que ha vivido en Bogotá. La familia es de Santander, pero por problemas de la guerra y el conflicto tuvieron que irse a la capital donde ”Pacho” fue incorporado en el programa de protección por parte del Ministerio del Interior. Esto suena como raro a la luz de las acusaciones del Estado boliviano. Sin embargo, el vicepresidente Francisco Santos, en una declaración en el mes de mayo de este año, subrayó que ”Pacho” no tenía ningún antecedente en los registros de la inteligencia militar colombiana de ser un ”terrorista” o subversivo.

Un sargento nos acompaña al tercer anillo de la cárcel y abre el candado grueso. Al lado derecho, entre las rejas de “gallinero” y el muro, es como ”tierra de nadie” y hay ocho pequeñas casitas para los perros, a los que sueltan a las siete de la noche.

”Pacho” y Carmelo Peñaranda, de 30 años, uno de los otros dos detenidos el 10 de abril de este año, nos reciben con fuertes abrazos. Inmediatamente comienzan a preguntar sobre los últimos acontecimientos en Colombia: el derrotado referendo y el avance de las fuerzas democráticas y de izquierda en las elecciones municipales y regionales. Impactan las noticias y se nota en los rostros que esas noticias constituyen un aporte moral grande.

“Sangre va a correr por las cárceles”

Entramos a la celda de ”Pacho”. En las paredes hay páginas recortadas en color de distintas revistas. Tiene un estante pequeño de tres niveles encima de la cama con libros de derechos humanos junto con la Biblia.

Tienen optimismo, dos semanas antes les decían algunos guardianes que era ”mejor que se escaparan porque la sangre iba a correr por las cárceles”.

El pueblo de El Alto, La Paz, se había levantado. Los mineros y prácticamente todo el centro minero de Oruro estaban en marcha o ya habían llegado a El Alto y La Paz, intentando ocupar el palacio presidencial. Y ahí estaban los presos políticos encerrados esperando cualquier cosa que pasara. Pero el triunfo popular logró que también se calmaran los ánimos de los guardianes.

¿Pero qué paso ese día fatal, el 10 de abril?

Exiliarse en Bolivia

Comienza a relatar que era el tercer viaje que había hecho desde el 2001. Quería exiliarse en Bolivia con la familia para evitar ser asesinado por los paramilitares colombianos. Participó en la conferencia internacional ”Acción Global de los Pueblos” en el 2001 y permaneció seis días en el país. Regresó en 2002 y estuvo tres meses para sondear la posibilidad de comprar una casa. Lo acompañó su esposa.

Y cayó otra vez el 6 de abril este año, decidido a realizar la compra de la casa. Por eso se llevaba cuatro mil dólares de ahorros.

–Tengo la costumbre como campesino de levantarme temprano. E iba a ir a la ducha cuando vi que personas encapuchadas entraron por el patio. Entraron y nos sacaron a todos al patio desnudos, apuntándome en la nuca con un metralleta. A Carmelo le dieron un culatazo en el ojo. Boca abajo y cintas en las manos y los ojos vendados.

Claudio Ramírez, su viejo amigo campesino y dueño de la casa, fue llevado junto con su hija Nelly, de 17 años, ”Pacho” y Carmelo a un furgón. La sobrina de Claudio, Betty Nina Díaz, de 17 años, se quedó encerrada en un cuarto en la casa.

–Todo fue rápido, nos sacaron en cuestión de diez minutos, comenta Carmelo, de 30 años, dirigente del MAS de Cochabamba que había llegado en la noche anterior, el 9 de abril.

Prensa fue convocada por la embajada norteamericana

Pero no solamente fue una desagradable sorpresa para las cinco personas que se encontraban en la casa esta mañana. La ”cola” de los policías era una selección de prensa de televisión y de prensa escrita, entre ellos el diario La Prensa.

– Habían sido convocados, no por la Policía, sino por la embajada norteamericana. Ellos comenzaron a interrogarnos si éramos guerrilleros y yo qué hacía en Bolivia.

Los cuatro mil dólares que tenía ”Pacho” los entregó al fiscal para que no los perdiera. Y resulta que lo considera como el ”financiamiento internacional insurgente a la rebelión boliviana”.

Una hora después de haberlos trasladado a la sede de la inteligencia militar, regresaron los policías a la casa y ”encontraron” en el patio la droga, dos kilos de pasta de coca. ”Pacho” se ríe con una expresión de resignación cuando lo comenta.

– Entraron con ”casabobas”, bombas caseras, pero ahí los vecinos protestaron diciendo ”No, señores policías, no hagan montajes, vimos cuando plantaron las casabobas”. Los policías tuvieron que regresar con las bombas.

Esposa de policía firmó el hallazgo

Tres horas después de que ”Pacho” y sus amigos habían sido sacados de la casa, los policías encontraron la pasta de coca en el patio. Una vecina, casada con un policía, fue la que firmó el ”hallazgo” que ”confirmaba “los enlaces entre la narcoguerrilla colombiana y el MAS”, el Movimiento al Socialismo.

El día antes, el presidente Gonzalo de Lozada había declarado pomposamente que iba a ”usar las armas para defender la democracia”. Las armas sí, las había usado en medio de febrero cuando ordenó al Ejército abrir fuego contra trabajadores, campesinos y policías que se habían rebelado contra el aumento del impuesto. Fueron enterradas más de 30 personas y heridas de bala más de 200.

El panorama político de ”Goni” no era muy favorable y el MAS y las organizaciones populares avanzaban en las encuestas. Según los detenidos, Goni necesitaban un pretexto para desprestigiar a Evo Morales y su movimiento que se dedicaba a hacer giras internacionales, invitado para plantear su posición sobre el complicado panorama político boliviano. ”Pacho”, colombiano y dirigente campesino, fue el pretexto perfecto para internacionalizar el conflicto boliviano. Goni seguía la pista de su colega colombiano para así mostrar ante el mundo que los verdaderos motivos por el conflicto eran externos, no internos.

Pistola de silicona era “arma”

–Aparte de la droga, las ”pruebas” que plantaron fue un mapa con bases de policía y del ejército en Cochabamba marcados. Un documento de 100 páginas que supuestamente era del ELN. Para forzar esa denuncia decían que la bandera rojinegra (sin sigla) era del ELN, cuando en realidad era una bandera regalada por un partido de Potosi en la campaña electoral, que tiene la misma bandera que el ELN.

– Encontraron dos uniformes militares que confirmaban la denuncia de que estábamos incluso vistiendo a un ejército guerrillero.  Pero resulta que los uniformes eran del hijo de Claudio que había hecho el servicio militar como paracaidista y se los llevó como un recuerdo, cosa de tradición en varios países latinoamericanos. Finalmente encontraron la ”pistola”, que era una pistola de silicona para aislar ventanas o cualquier trabajo casero.

–El fiscal tiene que hacer las denuncias en un lapso de seis meses. Pero como las ”pruebas” eran tan malas, pidió al juez que ampliara el tiempo. Ya llevamos siete meses encerrados.

“Tortura tanto física como psíquica”

Denuncian de haber sido torturados tanto en lo físico como en lo psíquico. Estaban encerrados durante más de dos meses, pero la situación se mejoró después de las visitas de abogados de Colombia y las denuncias de organismos de derechos humanos nacionales e internacionales.

El ex ministro del interior, Yerko Kucoch, fue más acusador que el mismo fiscal, pero la intención no era jurídica sino politizar el caso. El 17 de octubre huyó a Uruguay, igual que ”El Gringo”, Gonzalo Sánchez de Lozada.

–Yo le invito al nuevo gobierno a visitarnos, igual que al gobierno y la embajada colombiana en La Paz, dice.

”Pacho” sufre de ulcera y fue llevado hace unos días al hospital. Pero ni ahí ni antes ha recibido una sola visita por parte de la embajada colombiana.




¿Los irlandeses en la misma suerte?

En Bogotá se encuentran tres irlandeses encarcelados desde más de dos años, acusados de ser expertos en explosivos y de haber entrenado a la guerrilla con más experiencia de América Latina. Cuando el caso se cerró en la última audiencia en los primeros días de agosto, el jurado tendría dos semanas para tomar la decisión ”culpable o no culpable”. Han pasado más de tres meses y todavía no hay una sentencia.

Abogados de ambos casos dicen que ”están cocinando la olla para preparar un juicio político”. Porque las pruebas en ambos casos no son suficientes para una sentencia.

Comienza a caer granizo y con él el frío. Son las cuatro de la tarde y ahora se siente que la temperatura está bajando rápidamente. Nos despedimos con unos fuertes abrazos y con las palabras de no cerrar la comunicación. Los policías nos saludan cordialmente.

Detrás se encuentran seres humanos que viven en una incertidumbre terrible, que no saben si van a ser liberados o quedar encerrados por años, víctimas de una conspiración política.