Mostrando entradas con la etiqueta ALBA. Mostrar todas las entradas
Mostrando entradas con la etiqueta ALBA. Mostrar todas las entradas

lunes, 7 de diciembre de 2009

Storseger för Evo Morales i Bolivias president- och parlamentsval


 

Storseger för Evo Morales i Bolivia

  • Nu inleds industrialiseringen och fördjupandet av medborgarmakten

 Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2009-12-07 / Två av tre bolivianer röstade för Evo Morales och hans vänsterregering i söndagens president och parlamentsval. Det förstärker vänstern i Latinamerika och den komplicerade vägen mot socialism i det 21:a seklet som ALBA-lägret har slagit in på. Den återvalde aymaraindianen tillägnade de antiimperialistiska folken sin seger.

Plaza Murillo vibrerade av tiotusentals segerrusiga bolivianer som framför presidentpalatsets balkong i La Paz skanderade !VIVA EVO”! Och med knutna nävar riktade mot himlen denna sena och iskalla decembernatt med lysande stjärnor sjöng Evo Morales och en stor del av MAS-regeringen Bolivias nationalsång. Den revolutionära förändringen och nyfödandet av Bolivia kan fortsätta, denna gång med ett enormt förtroendekapital från folket.

– Nu har vi ett enormt ansvar med Bolivia, med livet och mänskligheten av att fördjupa och accelerera förändringen, sa Morales från balkongen.

Oppositionen kring den förre arméofficeren Manfred Reyes Villa, som bara fick 27 procent, vann tre av nio län men förlorade det kanske det viktigaste, Tarija, med Latinamerikas näst största gasreserver. Evo Morales tog där 53 procent av rösterna, valets verkliga överraskning. MAS erövrade deputerarkammaren och senaten med mer än två tredjedelar av vad som ska bli kongressens efterträdare; den Mångnationella Nationalförsamlingen.




Tre miljoner MAS-röster

Det är den andra presidentsegern för Evo Morales. Den första registrerade han i december 2005 då MAS erövrade 53,7 procent eller 1,8 miljoner röster av 3,8 miljoner bolivianer som fanns på röstlängderna. Vänsterregeringen har under fyra års styre medvetet dragit in dem som normalt inte röstar men som objektivs sett har allt intresse att registrera sig, de fattiga och framför allt landsbygdsbefolkningen. Därför uppgick söndagens totala röstberättigade till fem miljoner bolivianer och närmare 90 procent av dessa röstade.

– Nu har nära tre miljoner medborgare röstat på oss och gett oss sitt förtroende, vilket betyder att vi har lyckats vinna folkets förtroende, sa en salig Morales.

Trefrontsstrategin

Vad är hemligheten bakom den kolossala valframgången, för vanligtvis brukar en latinamerikansk president föraktas av folket när mandatperioden går mot sitt slut? Svaret kan ses i MAS-regeringens strategiska mål 2005 som innebar att arbeta på minst tre fronter under madnatperioden:

  • EN NY FÖRFATTNING som innebär en fördjupning och demokratisering av Bolivia, medborgarmakt och regional autonomi, mångkulturellt och etniskt inflytande över framtiden. Kamp mot separatismen och imperialismens intriger för att slå sönder Bolivia som nationalstat och på så sätt ”Balkanisera” Bolivia vilket vid ett fullbordande skulle vara ett lätt byte för USA.
  • MATERIELLA, INDUSTRIELLA OCH FINANSIELLA satsningar vilket handlar om att ta kontroll, inte expropriera, över naturresurser som gas och olja, höja skatterna kraftigt för de transnationella energiföretagens operationer i landet. Återförstatliga telekommunikationerna och gruvorna som en nödvändig strategisk samhällsfunktion och resurs.
  • SOCIALA REFORMER; En fördjupning med ALBA och främst Kuba och Venezuela, utrota analfabetismen. Unesco konstaterade och förklarade Bolivia “Fritt från Analfabetism” tidigare i år. En kraftig satsning på gratis hälsovård med en ökad kvalité. Pensionärer och barn gynnades för första gången av en regering i Bolivia som satsade de ökade skatteintäkterna från olja och gas på dessa utsatta grupper i form av gratis skolgång respektive en liten pension för dem som aldrig haft det tidigare.

Nu går Bolivia mot en ökad industrialisering och redan i måndags samlade Evo Morales sin regering för att inleda nästa etapp av Förändringen av Bolivia. Industrialisering av litium, järn och andra naturresurser, skapande av nya arbetstillfällen mitt under den djupaste internationella kapitalistiska krisen sedan 1929 och en central kamp mot fattigdomen.



Valet mot USA:s separatister

Men valrörelsen tar bara julpaus för senast den 4 januari 2010 ska nomineringar vara inne hos den Nationella Valkommissionen för valen till borgmästare och länsprefekter som äger rum den 4 april 2010. Detta val är oerhört viktigt eftersom fem av de nio länen kontrolleras av en separatistisk opposition som har opererat med USA-ambassaden i avsikt att slå sönder nationalstaten Bolivia, menar MAS.

Men inte bara dessa regionala maktpositioner är viktiga för folket att kontrollera. Valresultatet medför att senaten, där en rad viktiga reformer har saboterats under flera år, nu kan fatta besluten. Det rör bland annat Lagen mot korruption som när den skulle behandlas i senaten arkiverades. Eller den Allmäna Sjukvårdsreformen som under tre år har gått i stå i senaten. Nu har MAS 26 av de 36 senatorerna och kan i egenskap av kvalificerad majoritet med lätthet få effektivitet på det parlamentariska arbetet.

Vita husets katastrofval

Evo Morales sa från presidentbalkongen i söndags att både han personliga som hans motto för att utöva presidentposten är att ”leva för att tjäna” folket. Utan tvivel är det detta som de tre miljoner bolivianerna betygsatte när de gick till urnorna i söndags.

Segern var en katastrof för en politisk höger som Evo karaktäriserade som ”landsförrädisk” men också ett nederlag för Vita huset som efter statskuppen i Honduras trodde sig kunna manövrera med större utrymme i Latinamerika.


 


martes, 12 de febrero de 2008

ALBA är verktyget i Latinamerikas enande

 



ALBA är verktyget i Latinamerikas enande

AV DICK EMANUELSSON

TEGUCIGALPA / 2008-02-12 / DECEMBER 2004 / Bara några månader efter att den venezuelanska oppositionen led ett förödande nederlag när den försökte få president Hugo Chavez avsatt i en folkomröstning, satte två herrar sina namnunderskrifter på dokumentet med rubriken ALBA, det Bolivarianska Alternativet för Amerika.

Kuba och Venezuela hade tre starka kort på hand. Å ena sidan Kubas mänskliga kapital, ett överskott på drygt 30.000 läkare och ett avancerat utbildningssystem med en bredd och erfarenhet som är svår att överträffa i Latinamerika. Å andra sidan Venezuela med enorma olje- och gasreserver och ett oljepris på väg uppåt.

Under de tre år som har gått efter att ALBA sjösattes av Castro och Chavez har den latinamerikanska integrationen och arbetet för ”La Patria Grande”, det Stora Fosterlandet, intensifierats. ALBA har inte bara hållit sig strikt inom sin egen sfär av fyra medlemmar. Tusentals argentinska varvsarbetare har sett sina arbetstillfällen räddas när Venezuela beställt egna tankbåtar för sin oljedistribution. En miljon fattiga latinamerikaner har ögonopererats och fått synen tillbaka. Nicaraguanska och bolivianska bönder får i dag långa krediter till en extremt låg ränta via utvecklingsbanken BANDES. Venezuelanska ingenjörer, tekniker och experter ersätter transnationella Repsol eller Exxon Mobile och bidrar till att den bolivianska staten kan ta kontroll över både sina gas- och oljereserver och skapa ett starkt statligt oljebolag. Kubanska läkare och lärare drar fram över kontinenten och kurerar sjuka och lär analfabeter att lära sig skriva och läsa. Fröen till ett Annat Latinamerika har såtts.

 

Bolivia

DEN 29 APRIL 2006 anslöt sig Bolivia till ALBA efter att Evo Morales den 3 december 2005 hade vunnit presidentvalet. Venezuela donerade 5.000 stipendier för att utbilda bolivianska ungdomar inom petrokemiindustrin och överlämnade samtidigt en check på 100 miljoner dollar för en fond för utvecklingsprojekt i Bolivia. Kuba satte in drygt två tusen läkare och ett stort antal lärare för att dra i gång den framgångsrika pedagogiska metoden ”Yo si puedo”, visst kan jag, för att eliminera den omfattande analfabetismen.

– I slutet av detta år tror vi att president Evo Morales kan utropa Bolivia fritt från analfabetism, uppgav Bolivias ambassadör i Venezuela, Jorge Alvarado Rivas den 24 januari i år [1].

Sedan Bolivia blev medlem i ALBA har över 70 procent av analfabeterna förvandlats till läs- och skrivkunniga bolivianer. Bolivia är på väg att bli det tredje landet i Latinamerika fritt från analfabetism efter Kuba och Venezuela, tillade Rivas.

Trehundra tusen fattiga bolivianer, bosatta i de mest oundgängliga trakter och som aldrig sett en läkare tidigare, har tack vare Kuba och Venezuela inom ramen för ALBA, nu en garanterad sjukvård. ALBA har gett 180.000 av de fattigaste bolivianerna synen tillbaka efter att ha opererats av kubanska läkare.

 

Nicaragua

Januari 2007: Tre högerregeringar (1990-2006) hade under 16 år infört en brutal nyliberal kapitalism. 350 statliga och offentliga företag togs över av transnationella företag inom el, vatten, telekommunikationer, banker, byggnation i Latinamerikas näst fattigaste land [2]. Åttio procent av nicaraguanerna var fattiga och hade ingen tillgång till sjukvård eller utbildning. Analfabetismen som nästan hade eliminerats under Sandinistregeringen (1979-1990) var 2006 uppe i 35 procent och 800.000 skolbarn, i ett land med sex miljoner invånare, var exkluderade från skolgång.

Nicaragua inte bara anslöt sig till ALBA utan även PetroCaribe eftersom landet i januari 2007 var nära en energikollaps. PetroCaribe och ALBA blev räddningen, menar Ortega.

– De mest hårda kritikerna av Sandinistfronten och den Bolivianska revolutionen säger att utan denna hjälp hade vi inte överlevt. Vår ekonomi skulle ha kollapsat.

ALBA kom till undsättning och Chavez överlämnade i Managua för ett år sedan de två första el-transformatorerna av totalt 32 anläggningar för att generera totalt 120 megawatt elektricitet. Tack vare PetroCaribe importerar Nicaragua billig olja till låga priser och långfristiga krediter och med Venezuela byggs ett nytt samägt raffinaderi som ska göra landet oberoende av de multinationella oljebolagen.

Tack vare ALBA har regeringen infört gratis sjukvård och utbildning. De mest fattiga barnen får också gratis skoluniform och skor och i projektet ”Noll Hunger”, får över 70.000 barn gratis mellanmål i skolan. Analfabetismen ska elimineras under de kommande fem åren.

Trots svåra naturkatastrofer växte den nicaraguanska ekonomin under 2007 med 3,7 procent i ett land med en minimal BNP på 5,7 miljarder dollar.

 

Kuba och Venezuela

Både Kuba och Venezuela har haft en stor ekonomisk tillväxt 2004-2007. Men Venezuela genomgår för närvarande samma ekonomiska sabotage i form av hamstring av billiga basprodukter som vänsterregeringen i Chile 1971-1973. Då var det en hamstring och ekonomiskt sabotage som blev förspelet till statskuppen den 11 september 1973.

Kuba har dragit enorm nytta av samarbetet med ALBA. Venezuela levererar dagligen 90.000 fat raffinerad olja till den nation som under 47 år har varit utsatt för en blockad som kostat landet 86 miljarder dollar.

De två länderna har bildat det samägda energiföretaget PDVSA-CUPET och i slutet av 2007 kunde det nya raffinaderiet i staden Cienfuegos premiärraffinera dagskvoten 65.000 fat olja. En gasanläggning och ett nytt petrokemiskt center med en stor variation av produkter ska byggas, allt inom ramen för samarbetet inom ALBA.

En 55 mil lång underjordisk optisk fiberkabel ska förbinda Kuba med det sydamerikanska fastlandet och frigöra ön från tvånget att ansluta sig till en satellit under kontroll av USA för Internet och telekommunikationer. Denna kabel ska också kunna knyta ihop Jamaica, Haiti och Centralamerika.

Och en egen bank

Men alla utvecklingsprojekt kostar pengar. IMF och Världsbanken och olika internationella finansorgan, kontrollerade av främst USA, har fram tills nu satt villkoren för låntagarländerna. Även om Banco del Sur, Sydbanken öppnade sina portar i december 2007, behöver ALBA sin egen bank. Därför fattade de fem medlemmarna i ALBA beslutet den 26 januari i år att inrätta ALBA BANK då det 6:e toppmötet inom ALBA genomfördes. Organisationen fick också en ny medlem, den lilla karibiska ön Dominica.

– Den kapitalistiska utvecklingsmodellen är helt enkelt ohållbar. Om din ekonomi är kontrollerad av det spekulativa kapitalet som bara är intresserad av profiterna går det inte att lösa de enorma problemen som drabbar mänskligheten. Så fort vi gör oss av med frihandelsmodellen kan vi börja lösa de massiva problemen som arbetslöshet, fattigdom och klimatförändringar, underströk Daniel Ortega.

ALBA BANK kommer att starta med 1-1,5 miljarder dollar i en fond som främst kommer att finansiera projekt inom jordbruk och energi.

Vem hotar vem?

I en 45-sidig rapport [3] som Michael McConnell, chef för USA:s samlade underrättelsetjänster presenterade den 6 februari inför USA-senaten, skriver världens mäktigaste spionchef att Chavez’ ambitioner är att ”fortsätta söka ena Latinamerika bakom hans ledarskap med en radikal vänsteragenda och antiamerikanism som ser Kuba som en ideologisk nyckelallierad”. Detta påstått dåliga inflytande ”har försvagat massmedia och de civila rättigheterna”, hävdar McConnell.

– Medan vi talar här på toppmötet om hur vi ska förbättra livet för våra folk, är de konservativa medierna på offensiven och talar om ”ekonomisk ruin, kommunistinflytande, iranierna tar över och ett slut för turismen”. Vi kommer att rida ut stormen men det blir inte lätt, sa en bekymrad Roosevelt Skerrit, Dominicas premiärminister på ALBA-mötet [4].

Militär försvarsstyrka

Dagen efter gjorde Daniel Ortega Chavez sällskap till Caracas där han deltog i söndagsprogrammet ’Aló Presidente’. Chavez ventilerade tanken om att ALBA borde inrätta en militär försvarsstyrka med anledning av förnyade attacker mot Venezuela från både Vita huset och Colombia. ALBA:s försvarsstyrka skulle ställa upp för medlemsländerna i händelse av en militär konflikt.

Alla seriösa bedömare av Latinamerika vet att USA inte kommer att sitta med armarna i kors och beskåda hur Latinamerika enas och stärks på alla nivåer på bekostnad av USA:s inflytande.  Situationen i Bolivia är kritisk med en stark separatistisk högerrörelse i flera olika regioner som är allierad med USA. I Nicaragua agerar USA-ambassaden nästan öppet fientligt mot sandinistregeringen.

Venezuela är utsatt för en växande colombiansk invasion av paramilitärer som i gränsregionerna har mördat minst 150 lantarbetarledare som går i spetsen för regeringens jordreform. Colombias president Alvaro Uribe utpekas av Chavez som en ”dräng i tjänst hos Imperiet.

USA-blockad mot Venezuela?

Just när jag lägger sista handen på denna artikel uppger media i USA att ett 30-tal republikanska och demokratiska kongressledamöter vill att justitie- och utrikesdepartementet samt landets underrättelsetjänst ska göra en översyn om Venezuela bör placeras i gruppen av vad Vita huset anser vara ”terroriststater”. Den 12 februari ställdes Condoleezza Rice mot väggen i en utfrågning i underhusets kommission för internationella relationer [5] där den republikanska gruppens ledare, kubansk-amerikanskan Eliana Ross-Lehtinen krävde att Venezuela ska klassas som Kuba, Iran Nordkorea och Syrien. Motivet skulle vara Venezuelas nära relationer med Kuba och att den venezuelanska regeringen, för att uppnå fred i Colombia, anser att FARC och ELN inte är terroristorganisationer, som USA men inte FN hävdar. Lehtinen påstår också, utan bevis, att Venezuela förser gerillan med vapen och att denna har baser på venezuelanskt territorium.

– Rör Venezuela och det betyder att de sätter regionen i brand. Ingen kommer att förbli passiv, ty slå mot Venezuela betyder att slå mot Latinamerika och Karibien, sammanfattar Daniel Ortega [6].

Det är helt tydligt att USA ser med stor oro över hur den latinamerikanska integrationen i allmänhet och ALBA i synnerhet förstärks och hur folk, rörelser, regeringar och stater ser allt fler konkreta resultat i att ett Nytt Amerika är möjligt. Den stående frågan är hur långt ALBA tillåts utvecklas?

Dick Emanuelsson

Noter:

[1] Alba brinda salud y educación a Bolivia, ABN 24/1-2008.

[2] Nicaragua, a un año sin neoliberalismo, av Hedelberto López Blanch, Rebelión.

[3] “EE.UU. advierte sobre Chávez”, av BBC Mundo

[4] Dominica reitera compromiso con los principios de integración solidaria del ALBA, av Telesur, 26/1-2008.

[5] Republicanos en el Congreso de E.U. buscan declarar a Venezuela como nación que apoya el terrorismo, El Tiempo, 13/2-2008.

[6] Daniel Ortega:  Tocar a Venezuela es incendiar la región, av ABN 27/1-2008

lunes, 28 de agosto de 2006

Bolivia och ALBA – ett annat Amerika växer fram i samarbete och solidaritet


 


ALBA – ett annat Amerika växer fram i samarbete och solidaritet

Ett nytt samarbete mellan folken i Latinamerika växer fram. I spetsen för detta samarbete, som har som målsättning att eliminera underutvecklingen och bygga ett mänskligare samhällssystem, går Kuba och Venezuela. Med ALBA, det Bolivarianska Alternativet för Amerika och TCP, Folkens avtal för handel, går Vita husets uttalade fiender fram utan att begära tillstånd av Bush&Rice. Latinamerikareportern DICK EMANUELSSON beskriver hur Bolivia integreras genom 202 projekt i ALBA.

* * *

AV DICK EMANUELSSON

TEGUCIGALPA / 2006-08-28 / Jag minns det som igår när Paulina Apace med stammande gråt frågade mig hur hon skulle överleva med fem barn, den yngsta flickan bara tre veckor, efter att hennes man hade skjutits ihjäl av Sanchez de Lozadas utkallade militär. Det var i oktober 2003 i staden El Alto, det revolutionära centret för upproret mot ”El Gringo”. Den söndagen hade elva bolivianer massakrerats av armén i Paulinas bostadsområde. Hon kunde varken läsa eller skriva och någon socialförsäkring var det inte frågan om. Jag blev hennes svaret skyldigt.

Min vän och följeslagare, läkaren Nila Heredia, före detta gerillakamrat till Che Guevara, förklarade att mänskliga rättigheter i Bolivia inte existerade trots USA-ambassadens tal om motsatsen. Samma år som ”El Gringo” störtades avled 15 000 bolivianska barn under fem år, enligt officiell statistik, av undernäring och hunger. Varje dag gick tre förlösande mödrar samma väg. Drygt en miljon av åtta miljoner av hennes landsmän är analfabeter och över 60 procent av bolivianerna lever, som Paulina, i extrem fattigdom. Det var mot denna omänskliga diktatur som Bolivias folk hade rest sig.

Den 22 januari i år såg jag Nila igen, men nu i presidentpalatset i La Paz, utnämnas till hälsovårdsminister i Evo Morales regering. Hon och presidenten lovade att förändra Bolivia.

 



PÅ DET LILLA KAPELLETS vägg i El Alto stod det: “Ingen älskar dig som jag!” Och en bild på Jesus i mitten. Men vad hjälper den kärleken om makten förvägrar sina egna invånare rätten att kunna läsa och skriva? Den kubanske frihetshjälten José Martí uttryckte det så här: “Att bilda sig är det enda sättet att bli fri”. Hans odiskutabla efterträdare i Kuba, Fidel Castro, sa i år inför 700 deltagare från 33 länder som deltog i en internationell konferens om alfabetisering i Havanna, att ”vi lär ut att läsa och skriva och vi kommer att ha hundratals miljoner revolutionärer, kämpar som är kapabla att förändra världen”.

Valsegern för vänsterpartiet MAS och dess presidentkandidat Evo Morales den 5 december förra året var ytterligare en plump i protokollet för Vita huset. Det dröjde bara fyra månader innan Bush placerade in Bolivia som ny medlem i ”Ondskans makter” i Latinamerika:

– Låt mig bara säga att jag är orolig för demokratins erosion i dessa länder som ni har nämnt, sa Bush på en fråga från en journalist om utvecklingen i Venezuela och Bolivia.

Men vad är det då som Bush och Rice oroas över som får dem att från den 1 oktober införa totalt vapenembargo mot Venezuela (i vilket svenska SAAB-Bofors redan har anslutit sig till genom att avbryta sina vapenleveranser av luftvärnsrobotar) och hota Bolivia med att säga upp tullfri import av bolivianska exportprodukter till USA i december?

 

ORDET SOM FÅR State Departement och CIA att bli nervösa heter ”ALBA”, det Bolivarianska Alternativet för Amerika. Det sammanfattar det mest grundläggande som slås fast i FN:s Charta för de universella mänskliga rättigheterna. Naturligtvis finns det en politisk och ideologisk baktanke på att utbilda och kurera miljoner latinamerikaner, som Fidel nämnde i sitt avslutningstal på alfabetiseringskonferensen. Ty här handlar det inte om en borgerlig humanism i största allmänhet utan att målmedvetet och systematiskt bygga upp en social och politisk bas i de olika länderna som ska utgöra delar av ett kontinentalt motstånd mot USA:s anspråk på att se Latinamerika som sin ”bakgård” och att lägga basen för det Förenade Amerika som Simón Bolivar gav sitt liv för, ett Amerika med social rättvisa.

Under Morales’ första halvår som president har han slutit över 200 samarbetsprojekt med Venezuela och Kuba som i grunden kommer att förändra Bolivia. Fem grundläggande faktorer för utveckling står i förgrunden

·        Utbildning: Skapa en läs- och skrivkunnig befolkning som kan förstå sin omvärld, alfabetisering av en dryg miljon analfabeter i Bolivia. Fram till augusti har ett tusen lärt sig läsa och skriva medan 100 000 bolivianer för närvarande sitter på skolbänken på kvällarna.

·        Hälsovård: Skapa en sund och frisk befolkning som kan fortbilda sig ännu mer och som har fysiska och mentala krafter för att delta i landets produktiva utveckling

·        Skapa en materiell industribas inom energisektorn, gas och olja. Återerövra Bolivias naturresurser från de transnationella bolagen.

·        Skapa en nationell livsmedelsförsörjning; industrialisera landets jordbruk, jord åt de jordlösa via en jordreform, bilda en industribas för export av soja, koka, mjölkprodukter och te.

·        För att försvara den politiska processen och Bolivias suveränitet; försvarssamarbete.

Latinamerika befinner sig i dag i en slags vattendelare mellan USA:s diktat om frihandel och en ytlig parlamentarisk demokrati som allt fler folk vänder ryggen till och, å den andra sidan, en stark rörelse för nationellt oberoende där Chavez attraherar miljoner latinamerikaner med sitt projekt ALBA. Men detta projekt skulle aldrig kunna sjösättas om det inte vore för Kuba och landets imponerande utveckling inom hälsovård och utbildning. Tjugo tusen kubanska läkare håller det venezuelanska hälsovårdssystemet under armarna och utbildar samtidigt tusentals unga latinamerikaner till läkare i Havanna. I mitten av augusti utexaminerades 1600 läkare från 26 länder. Hundratals var bolivianer och venezuelaner.




GAS-OLJA-GRUVOR Venezuela erbjuder Bolivia fyra olika projekt inom energisektorn till ett värde av 1,5 miljarder dollar. Det inkluderar en petrokemisk anläggning och två anläggningar för filtrering av flytande gas och olja. Det statliga venezuelanska oljebolaget PDVSA investerar också 800 miljoner dollar i explorerande och exploatering av Bolivias energikällor i allians med det statliga utfattiga bolivianska YPFB som får 51 procent medan PDVSA får 49 procent av aktierna.

– Bolivia inleder en ny etapp i sin historia, från att vara ett ’tiggarland’ och öppnar nu möjligheter till utveckling, underströk Manuel Morales Olivera, en av cheferna inom YPFB i en kommentar.

Inom gruvsektorn bildar Venezuela och Bolivia ett statligt gruvbolag, Minera del Sur (Minsur), som ger det statliga Comibol möjlighet att operera i alla delar av gruvindustrin. Venezuela kommer också att förse Bolivia med diesel, vilket Bolivia inte producerar, i utbyte mot soja. Denna viktiga bolivianska exportprodukt riskerade att slås ut när den förlorade hela sin marknad när Colombia, som årligen importerade 225.000 ton, undertecknade ett frihandelsavtal (TLC) med USA som säljer starkt subventionerad soja och som enkelt skulle ha slagit ut den bolivianska sojan.

 

UTBILDNING OCH HÄLSOVÅRD I världen finns det 800 miljoner analfabeter. I Latinamerika är elva procent av befolkningen, eller 40 miljoner personer, analfabeter och cirka 110 miljoner är funktionella analfabeter. Den miljon analfabeter som finns i Bolivia är i hög grad koncentrerad hos de olika indianfolken som talar cechua, aymara eller guarani. De får genom den kubanska metodiken ”Yo si puedo”, Visst kan jag, lära sig läsa och skriva på sina modersmål och därefter på spanska.

Rätten till sjukvård var fram till kubanernas ankomst i februari en exklusivitet för 22 procent av befolkningen medan resten litade till högre makter när de insjuknade, säger Oscar Lanza, chef för den Internationella Hälsovårdsaktionen. Kuba erbjuder sex tusen bolivianer gratis läkarutbildning på Kuba.

Närmare 2 000 kubanska läkare har kommit till Bolivia. I El Alto kan nu Paulina Apace kostnadsfritt gå till någon av de många kubanska läkarna för att kurera sig eller sina fem barn. Kuba har donerat modern utrustning för 20 sjukhus och nio center för ögonoperationer. Målet är att 100 000 bolivianer ska opereras mot bland annat grå starr, hittills har 27 596 bolivianer ögonopererats och räddats från att bli blinda. Totalt har 1 198 240 bolivianer behandlats av kubanska läkare fram till den 14 augusti vilket utgör 13 procent av Bolivias befolkning.

Fram till den 5 augusti hade de kubanska läkarna räddat livet på 692 personer. Till skillnad mot sina bolivianska kollegor befinner sig kubanerna i första hand på landsbygden, i bergen, djungeln och otillgängliga trakter där sjukvård har varit en sällsynthet för människorna.

– Med Sydamerikas integration kan drömmarna om den enhet som Tupac Katari, Simón Bolívar och massor av andra martyrer stred för bli verklighet, sa Evo Morales. Han fällde dessa ord när han tillsammans med Hugo Chavez och Kubas Ricardo Alarcón, talman i Nationalförsamlingen, inför 50 000 bolivianer i staden Cochabamba, sammanfattade de fem huvudprojekten som förbinder hans Bolivia med Kuba och Venezuela.

 

MÅNGA AV LÄNDERNA i Centralamerika och Karibien, men även Colombia, Peru och Ecuador, har under USA:s och IMF:s ”recept” förvandlats till simpla reproducenter av billig arbetskraft, antingen illegalt i USA eller på de maquilasfabriker som knappt betalar någon skatt. Den främsta posten i de nationella budgetarna i dessa länder är i dag ”remesas”, de pengar som skickas hem från ”gästarbetarna” i USA.

I Honduras ville den nya liberala regeringen i juni inleda ett samarbete med det venezuelanska PDVSA och Chavez’ Petrocaribe, för att få bukt med det strypgrepp som Texaco och Chevron, som enda distributörer av bränsle, håller om landet. Omedelbart stoppade USA-ambassaden utfärdandet av alla visum för honduraner som skulle resa till USA. I USA arbetar en (1) miljon honduraner av en befolkning på sju miljoner. Det är mot denna utpressning och utsugning av Latinamerika som allt fler länder och regeringar nu reagerar.

– Den nyliberala imperialismen, den högsta fasen av kapitalismen, har trätt in i sin galna fas. Under detta sekel måste de förenade folken i Latinamerika kasta av sig imperialismens ok för att rädda världen. Socialismen är folkens väg till den verkliga befrielsen, för jämlikhet och rättvisa, sa Chavez när han summerade den nya integration mellan dessa ”ondskans makter” vars enda ”brott” är att rädda liv och öka bildningsnivån för dem som igår förvägrades denna mänskliga rättighet.

 

NÄR JAG HÖRDE Chavez uttala dessa ord gick mina tankar osökt till Cochabamba 2002 och en militär parad för att hylla landets väpnade styrkor som så många gånger har dränkt detta folks kamp i blod. Men det var inte så mycket denna skamfulla historia utan affischen som uppmanade folk att söka sig till paraden. Coca Cola stod som sponsor för arrangemanget. Händelsen illustrerar väl en USA-presidents ord om att ”USA har inga vänner, bara intressen”.

Kontrasten till Kubas och Venezuelas solidaritet med Bolivia är, som Evo Morales sa denna varma kväll i tropiska Cochabamba, himmelsvid. De kräver inget i utbyte, de samarbetar för att utveckla hälsovård, utbildning och en utveckling av Bolivia industri och naturresurser.