De politiska fattigdomsbevisen mot Bolivia, Kuba, Venezuela och Nicaragua från antikommunisten Johan Kullingsjö

De politiska fattigdomsbevisen mot Bolivia, Kuba, Venezuela och Nicaragua från antikommunisten Johan Kullingsjö

AV DICK EMANUELSSON

TEGUCIGALPA / 2019-05—27 / Argumenten tryter när den störtade försvarsministern CARLOS SANCHEZ BERZAIN används som referens, samme Berzain som beordrade armén att öppna eld mot obeväpnade demonstranter i oktober 2003 där 80 bolivianer och ett 1000-tal skottskadades i vad som kom att bli Berzain och hans president Gonzalo Sanchez de Losadas fall.

Duon flydde den 17 oktober 2003 till Miami, USA som vägrar att lämna ut de två till Bolivia för att ställas inför rätta för blodbadet. Däremot dömdes samme Berzain av en domstol i USA som ansvarig för morden på åtta demonstranter. I Sverige använder antikommunisten JOHAN KULLINGSJÖ Berzain som en referens för att attackera de ovan fyra nämnda länderna.

I ett inlägg i FB-gruppen ”Latinamerikaintresserade” tar Johan Kullingsjö CARLOS SANCHEZ BERZAIN som en referens för att attackera Kuba, Venezuela Nicaragua och nu också Bolivia. För Bolivia läggs nu som en fjärde stat av John ”Monroe” Bolton till USA:s lista på stater som ska genomföra ”regimbyte”.

Trots domslutet mot seriemördaren Berzain är han en ”trovärdig” eller ”initierad källa” för massmedia. För nu han förestår han The Interamerican Institute for Democracy, IID med säte i Miami, finansierat av NDI, National Democratic Institute, som i sin tur finansieras av USAID. Berzain kontaktas regelbundet av de medier som samtidigt attackerar Venezuela, Kuba, Nicaragua och Bolivia för att ”bryta mot de mänskliga rättigheterna”, i tron att gemene man, som tittar på CNN, Fox, eller de stora nyhetsbyråerna inte vet vem Berzain är och än mindre att han har blodbesudlade händer från morden på sina landsmän 2003.

 

KULLINGSJÖS BESATTA ANTIKOMMUNISM är ingen isolerad företeelse. Han är ett illustrerande exempel på avancerad psykologisk krigföring i de sociala nätverken men där glansen och färgen snabbt flagnar när man krafsar på ytan.

https://www.facebook.com/semanario.bolafranca/videos/128430271680770/?fref=gs&dti=36734040462&hc_location=group

[Källan ´Bolafranca´ är en FB-portal i den nicaraguanska Contras-oppositionens tjänst]

BERZAIN ÄR EN SYNNERLIGEN VIDRIG man med blodbesudlade händer. Han var boliviansk försvarsminister i regeringen Sanchez de Losada, ”El Gringo”, den bolivianska oligarkins och USA:s man i Bolivia där han valdes till president i ett val 2001 som han vann med hjälp av valfusk.

El Gringo och Berzain störtades den 17 oktober 2003 av de bolivianska folkmassorna och som likt alla USA-stödda diktatorer tog sista flyget till Miami, USA.

Bakom lämnade de ett 80-tal mördade och tusental skottskadade bolivianer, offer för ordern om att skjuta på det obeväpnade bolivianska folket från den man som nu är en ”källa”, ett makabert politiskt fattigdomsbevis.

 

TVÅ VECKOR EFTER MASSAKERN anlände jag till Bolivia och upprorets centrum, staden El Alto, belägen vid La Paz, men högre upp, på 4000 meters höjd. Det var här som närmare 800.000 människor reste sig mot Internationella Valutafondens man, den man som under den nyliberala regeringen på 1980-talet privatiserade de bolivianska naturresurserna och sålde ut gruvorna.

I El Alto vittnade människorna i stadsdelen Villa Ingenio hur Berzains arméstyrkor öppnade eld och sköt ihjäl 12 människor. De placerades på estraden i det enkla kapellet i bostadsområdet. Estraden där de legat bar fortfarande märken av blod som inte kunnat tvättas bort.

När besattheten och hatet växer till den grad att en blodbesudlad försvarsminister används för att attackera länder och folk som vill föra en oberoende utrikes- och inrikespolitik utan att USA ska lägga sig i dessa folks självklara rätt att själva utforma sin framtid, då är det ett makabert fattigdomsbevis. Men det förvånar mig inte längre.

Dick E.

Nedan en artikel från de första dagarna i november 2003 från El Alto och människornas vittnesmål över folkmördaren Carlos Sanchez Berzains ”verk”:

 

Gaskrigets och ”El Gringos” offer i El Alto

Sofia var tre dagar när hennes pappa dödades av utsända armésoldater i El Alto.

Av Dick Emanuelsson

EL ALTO / 031101 / Bolivias vice justitieminister orkade inte mer. Han satte sig på en trottoarkant och börja gråta hejdlöst. Carlos Alarcón hade just hört vittnesmålen från de anhöriga till de mer än 30 mördade invånarna i staden El Alto. Ett av dessa var José Macia Quispe, 30, nybliven pappa till en liten söt bebis i den aymarindianska familjen, tre dagar innan sin död.

https://boliviadickeman.blogspot.com/2003/11/gaskrigets-offer-i-el-alto-sofia-var.html

Orden som drunknar i gråten hos Paulina Apace hörs plötsligt med ett eko i den lilla enkla och tomma kyrkan i stadsdelen Villa Ingenio. Bara några meter från oss låg José och tio andra döda kroppar uppradade söndagen den 12 oktober. Fortfarande finns det blod, trots att man försökt tvätta bort det, på den lilla estraden varifrån fader Wilson Soria brukar hålla mässa. Josés och de andra offrens blod, offer i det som i Bolivia går under benämningen ”Kriget om gasen”, är som en påminnelse för församlingsborna om hur en brutal regim är beredd att mörda sina egna landsmän för att tillfredsställa de utländska storbolagen.

Paulina och hennes mamma är nu helt blottställda, ingen kan försörja dem och de fem barnen som den 12 oktober blev föräldralösa när armén intog Villa Ingenio och spred död och förintelse bland de 800.000 fattiga invånarna i El Alto. När de väpnade styrkorna drog sig tillbaka lämnade de efter sig 28 döda och ett 100-tal skottskadade varav åtta avled dagen efter.

Grannsolidaritet räddningen

– Det hördes en våldsam skottlossning och vi stängde in oss i våra hus. Efter några timmar kom personer och meddelade oss att José återfanns i kapellet, död. Vad ska jag göra? Jag har fem barn, säger hon och brister ut igen i gråt. Jag har inga pengar, jag har absolut ingenting!

Concepción Mamani är kvinnoledare i Villa Ingenio och kan inte hålla tillbaka tårarna när hon Paulina, trots att det gått två veckor efter massakern. Det som har hållit Paulina och hennes fem barn i livet är grannarnas solidaritet.

Villa Ingenio var den stadsdel som drabbades värst av den statliga terrorn, utlyst av ”El Gringo”, president Sanchez de Lozada. Paulina mamma fortsätter berättelsen:

– ”Jag har fem barn, skjut inte”! ropade José till militärerna. Men de sköt urskillningslöst, rakt in i bröstet på min måg, säger aymaraindianskan med nio barn och kan inte kontrollera sig utan faller också ut i en hejdlös gråt. Jag känner att jag själv är nära att förlora fattningen och känner att i ögonen är tårarna är på väg.

Blodbad i februari

El Alto var epicentret för kampen under 45 dagar mot Goniregimen. Denna trodde att den med vapenmakt kunde kuva bolivianerna som han hade gjort i februari. Då genomfördes en skattehöjning på tolv procent för alla som orsakade ett ramaskri. Till och med de dåligt avlönade poliserna reste sig och var nära att inta presidentpalatset. Goni beordrade eld mot de tusentals demonstranterna och efter att gevärspiporna tystnat låg där 32 människor utan liv medan 230 hade skottskadats. Protesterna i landet lade sig för tillfället men Goni tvingades dra tillbaka sin skattehöjning.

Den 2 september inleddes en hungerstrejk i protest mot att regimen ville exportera gas till Kalifornien, via en chilensk hamn. Företagen som var kontrakterade var i första hand USA-bolag men även Shell, spanska Repsol och brittiska BP var huvudintressenterna. För ett skamlöst pris skulle de tjäna miljarder dollar på den bolivianska naturgasen men lämna den klassiska misären bakom sig som de gjort med Bolivias naturresurser som tenn och andra mineraler.

Vägblockader som svar på massaker

Felipe Quispe och andra bonde- och vänsterledare befann sig i hungerstrejk och skulle inleda en dialog med regimen då denna svarade med att massakrera protesterade indianer, bönder och lärare i staden Warisata den 20 september. Quispe vägrade infinna sig till en ”dialog med en mördare”, som han kallade presidenten.

Den förkrossande majoriteten av människorna i El Alto är före detta gruvarbetare, quechua och aymaraindianer och ansåg måttet rågar. De inledde vägblockader som svar på massakern i den indianska staden Warisata, som krävde sex människoliv och ett 20-tal skadade. Goni trodde att med massakrer kunde han kuva människorna. Men för varje nytt offer anslöt sig allt fler människor till protesterna och blockaderna.

Trots att invånarna i El Alto är bland Bolivias fattigaste, är solidariteten och den politiska medvetenheten bland landets högsta. När gruvarbetarna från Oruro-regionen i början av oktober marscherade mot huvudstaden La Paz för att ”lyfta ut El Gringo från presidentpalatset”, utspisades de i El Alto av människorna.

Privatiseringsdekret 21060

Dessa hade i tusentals avskedats 1985 av Gonis privatiseringsdekret 21060, som stängde eller privatiserade många gruvor i Bolivia. Vid den tidpunkten var Goni ”planeringsminister”. Tiotusentals gruvarbetare blev arbetslösa och många tvingades bosätta sig i El Alto. Därför var det naturligt och självklart att utspisa de marscherande gruvarbetarna som var på väg för att störta den president som gjort massor av människor i El Alto arbetslösa.

Med dynamit försvarade de 2.500 gruvarbetarna, som tack för mat och logi, de 800.000 invånarna i El Alto mot militärens attacker som pågick under flera veckor i El Alto. Därefter fortsatte de marschen nedför de branta sluttningarna mot La Paz, 500 meter längre ned. Sedan var ”Slaktarens”, som han kallades av invånarna i El Alto, dagar räknade.

El Alto förvandlades under de 45 dagarna till ett ”Revolutionens centrum”. Alla infartsvägar till miljonstaden La Paz går förbi El Alto. Den som kontrollerar El Alto kontrollerar också La Paz. I La Paz fanns inga som helst förnödenheter eftersom blockaderna stod emot i El Alto.

Varför skyddar USA ”Goni”?

Paulina och de andra anhöriga till offren befinner sig nu i slutet av november i hungerstrejk utanför presidentpalatset. Vicepresident Carlos Mesa, som avgick fyra dagar innan Goni lämnade Bolivia för USA, har lovat att betala 50.000 bolivianos, ungefär lika många svenska kronor, till varje offer för den statliga terrorismen.

Men det förslår inte långt. De anhöriga har krävt 120.000 kronor och att staten garanterar att de föräldralösa barnen får en fri skolgång och ekonomisk ersättning som gör att de kan leva fram till 18 års ålder. Men den nya regimen tvekar och bäddar för nya protester.

De anhöriga har också krävt att den flyende presidenten ska deporteras tillbaka till Bolivia av USA och ställas inför rätta för folkmord. Hans försvars- och inrikesminister är också ansvariga för massmorden men varken generalerna eller de avsatta ministrarna har ens kallats till förhör. Militären är helt intakt.

Vems mänskliga rättigheter?

Lilla Sofia har vaknat av gråtattackerna och hennes skrik är ett skrik efter mat. Men kommer hon att få den mat och trygghet som hon hade innan den 12 oktober, även om hon i El Alto föddes till de fattigaste förhållandena man kan tänka sig?

Vems intressen besvarar Carlos Mesa, Internationella Valutafondens krav på återbetalningar av de 4,6 miljarder dollar i utlandsskuld eller lilla Sofias mänskliga rätt till liv?

Var det kanske det som vice justitieministern funderade på när han brast ut i gråt, fyra dagar senare när han hörde Paulinas och de andra anhöriga till offren för Kriget om gasen i Bolivia?

------------------------------

EFE: Till och med i USA betraktas Berzain som en mördare

El expresidente boliviano Gonzalo Sánchez de Lozada y el que fuera ministro Carlos Sánchez Berzaín fueron declarados hoy por el jurado del juicio civil en su contra en Estados Unidos responsables de la muerte de ocho personas en las protestas registradas en Bolivia en 2003. Sánchez Berzaín, que era titular de Defensa en 2003, deberán pagar 10 millones de dólares en compensaciones, según dictamen.

El jurado, compuesto por diez personas y que comenzó a deliberar el pasado día 26, anunció hoy su veredicto en el tribunal de Fort Lauderdale, a 50 kilómetros de Miami, donde, bajo la presidencia del magistrado James I. Cohn, se ha celebrado el juicio desde el 5 de marzo pasado.

https://www.efe.com/…/el-expresidente-sanchez…/10004-3572315#

 

 

En halv miljon bolivianer på plats för att uttala sitt stöd för Evo Morales för ytterligare en mandatperiod på presidentposten

En halv miljon bolivianer på plats för att uttala sitt stöd för Evo Morales för ytterligare en mandatperiod på presidentposten!

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2019-05-18 / Det blev förmodligen det största massmötet under den bolivianska republikens moderna historia när över en halv miljon bolivianer, gruvarbetare, bönder, studenter, kvinnor och män i alla åldrar samlades på staden Cochabambas landningsbana för att ge sitt stöd till den president som under 13 år har styrt och utvecklat det som var den amerikanska fattigaste land, vid sidan av Haiti och Honduras.

– Här är Bolivia för att försvara den demokratiska och kulturella Revolutionen, för vi har resultat, vi har bevisat inför världen att Bolivia har ett stort hopp, sa Evo Morales inför massan av de mest enkla och stridbara av Bolivias folk.

2008 kastade Morales ut den dåvarande USA-ambassadören, Philip Goldberg, på vilkens meritlista finns hans intriger och konspirationer för att via Kosovo slå sönder den federala staten Jugoslavien. USAID åkte senare samma väg och det verkar ha varit ett bra recept. För landets ekonomiska och sociala utveckling har placerat Bolivia bland de länder i Latinamerika och Karibien med den snabbaste ekonomiska utveckling samtidigt som de sociala investeringarna har ökat populariteten hos vänsterpresidenten än mer.

Men landets fiender bidar sin tid för de vet att de i val är chanslösa mot den populäre Morales. Och samma ”Pitiyankies”, som Venezuelas Hugo Chavez döpte den extrema reaktionära borgarklassens representanter till, vädjar de till USA att via sanktioner och annan utpressning i form av ekonomiskt krig strypa landet för att tvinga Morales att inte ställa upp.

Men president Morales låter sig inte skrämmas av Trump och hans fascistiska kamarilla i Vita Huset och kommer även i detta val inkamma en stor valseger.

https://www.telesurenglish.net/news/Evo-Morales-Kicks-Off-Bolivian-Presidential-Run-To-Victory--20190518-0011.html

Bolivias kämpande kvinnor försvarar den revolutionära regeringen Morales & Linare

Evo Morales tar emot Manifestet där Bolivias organiserade kvinnor beslutat att formera sig och försvara folkets regering i Bolivia.

Bolivias kämpande kvinnor försvarar den revolutionära regeringen Morales & Linare

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2019-01-05 / De organiserade bolivianska kvinnorna i “Förenade för att leva väl” förklarar sig i undantagstillstånd för att försvara förändringsprocessen och den revolutionära vänsterregeringen Evo Morales & Alvaro Garcia Linare i Bolivia.

Med dessa bestämda ord kungjorde kvinnorna, som representerar kvinnor i 20 regioner i länet La Paz, beslutet att organisera sig för att försvara den politiska, ekonomiska och sociala process som vänsterregeringen, ledd av president Evo Morales, inledde 2005.

”Trött på högerns lögner och ondska”

Kvinnorna som sammanträffade med presidenten i den lokala radiostationen San Gabriel i den proletära stadsdelen Villa Adela i staden El Alto, överlämnade ett beslutsprotokoll till Morales som bevis för sitt bildande och slog fast att de är bestämda att avvisa den lokala politiska högerns psykologiska och fysiska krigföring mot landet som även får internationellt samordnat stöd.

”Bolivias kvinnor, trötta på så mycket lögner och ondska från den diskriminerande politiska högerns oligarki som återfinns i ”Plattformen 21F”, en höger som slår mot våra ledare så som Evo Morales och förändringsprocessen, har fattat beslutet att organisera oss för att försvara denna process. Och vi inbjuder alla kvinnliga kamrater som vill Leva Väl att förena sig i kampen, att följa exemplet från våra rötter som Bartolina Sisa och andra `kullakas´ (systrar)”, uppger ett stycke av Manifestet, författat av dessa beslutsamma och organiserade kvinnor.

Gruvarbetarkvinnan 2001 i Potosi, under den nyliberala eran då gruvorna hade privatiserats eller "koperativitiserats" av finansministern 1986 som var just "El Gringo" och som kasatde ut tiotusentals arbetare med familjer på gatan. Nu är den bolivianska kvinnans situation annorlunda och därför organiserade den sig för att försvara regeringen och reformerna. FOTO: DICK EMANUELSSON.

Rörd president

President Morales var rörd och uttryckte säkert många uppriktiga mäns uppfattning när han tog emot Manifestet. Senare på sitt Twitter skrev Bolivias president:

”Jag är mycket tacksam för det förtroende och kraft som våra kvinnliga kamrater i Föreningen ‘Mujeres Unidas por el Vivir Bien’, uttryckte från sin resolution i vilken de ger oss sitt stöd och säger: ´Om männen inte kommer att försvara denna process så kommer vi kvinnor, att göra det´! Tack, kamrater”! Avslutade Morales sin hälsning till kvinnorna.

En höger utan politiskt program

Den bolivianska högern, uppbackad av sina fränder i världen, har genomfört våldsamma attacker mot statliga institutioner så som den Nationella Valtribunalen som till den 27 januari. I Santa Cruz genomfördes en mordbrand mot Valtribunalens fastighet och datorer och vallängder och annat brändes och förstördes. I La Paz genomfördes liknande attacker. Precis som i Nicaragua eller Venezuela följer högern samma Manual för att åstadkomma kaos och konfrontationer.

Högeroppositionen har genomfört hungerstrejker men eftersom de kommer från de rika sociala klasserna har de inte den fysiska kapaciteten att stå ut och ”hungra”, det har ju de aldrig gjort under sin livstid. Därför kommer de nu i stället inrikta sig på att uppmana bolivianerna att bojkotta primärvalet den 27 januari som är den första gången som bolivianerna genomför ett primärval.

LANDSORGANISATIONEN  COB nominerade Evo Morales och Alvaro Garcia Linare till presidentposterna för valet i oktober i år. År 2000 var parollen på Gruvarbetarförbundets kongress "DÖD ÅT NYLIBERALISMEN"!

Exempellös social och ekonomisk framgång

Bolivia har haft en exempellös social och ekonomisk framgång under de tolv åren som duon Evo Morales och Alvaro Garcia Linare har lett Bolivia. År 2018 slutade inflationen på 1,5 procent samtidigt som landets valutareserv aldrig har varit så stor som nu. Landet har också invigt flera produktiva investeringar och diversifierat produktion och verksamhet.

Men den avgörande faktorn för denna framgångsrika ekonomiska utveckling var nationaliseringen av olja och gas den 1 maj 2006. Därifrån har ekonomiska medel tagits och investerats både inom en alltmer diversifierad industri som i sociala reformer. Därför har duon Morales & Linare segrat redan i första valomgången sedan 2005.

Det är där vi ska se den egentliga bakgrunden till varför högern attackerar Morales & Linare för att de ställer upp, ett beslut som gruvarbetare, landsorganisationen COB, landets organiserade bönder och sociala rörelser i Bolivia har krävt och som både landets Högsta Domstol som Valtribunalen anser har sin juridiska bas i författningen. Högern har inte en chans i ett val, och det vet den, därför gör den allt för att sabotera via våldet.

Det är därför som Bolivias kvinnor, kanske mer än några andra grupper i det bolivianska samhället, slår vakt om den fortsatta politiska och sociala stabiliteten i landet ”för att det inte ska råda någon brist på bröd i våra hem”, som Manifestet slår fast.

1 Maj 2006: Bolivias raffinaderier och oljedepåer militariseras samtidigt som dekretet om NATIONALISERING AV OLJA OCH GAS offentliggörs. Det beslutet har varit helt avgörande för den ekonomiska framgången Bolivia har haft under Morales och Linares styre. Efter september 2008, då USA-ambassadören kastades ut, anklagad som konspiratör med de separatistiska krafterna, har ekonomin accelererat.

Bolivia: Sju nya specialdomstolar inrättas för att försvara kvinnan och mot femicidio

 

Bolivia: Sju nya specialdomstolar inrättas för att försvara kvinnan och mot femicidio

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2019-01-05 / Ordföranden för La Paz länsdomstolar (TDJ), Ivan Campero, meddelade igår pressen att institutionen ska inrätta sju nya domstolar, specialiserade på att döma förövare av kvinnor och feminicidio. För detta ska ny personal specialutbildas.

För närvarande finns det fyra specialdomstolar som ansvarar för La Paz och grannstaden El Alto med nära en miljon invånare. Campero uppger att det ska bli en bättre samordning mellan åklagarämbetet och specialdomstolarna för att processen ska flyta snabbare och med det, mindre lidande för den drabbade kvinnan.

Som i alla dessa fall handlar det samtidigt om att skapa medvetenhet hos befolkningen, och i synnerhet hos männen. Därför går uppmaningen till de kommunala och regionala myndigheterna om att öka denna medvetenhet för att minska antalet fall av våld och död i feminicidio för Bolivias kvinnor.

– Beklagligtvis anländer offret till domstolen när brottet har ägt rum. Därför måste vi som samhälle förebygga dessa fall och för det är det nödvändigt med en social pedagogik mot kvinnovåldet, sammanfattade Campero.

Mister Bolivia anklagad

En f.d. ”Mister Bolivia” greps i slutet av november 2018 i länet Tarija, anklagad för att ha mördat en 27-årig kvinna som påträffades död i mannens bostad. Länsåklagaren Aimoré Alvarez sa till pressen att de hade fått ett 911-telefonsamtal och polis och rättsläkare skyndade till platsen där de fann kvinnan död.

– Efter sedvanlig rättsmedicinsk undersökning av kroppen kunde vi konstatera att det var ett fall av feminicidio, sa advokaten som anlitats av den mördade kvinnans familj, Tamer Medina Hoyos till dagstidningen El Periódico.

Enligt preliminära siffror redovisar Bolivia det andra landet i Sydamerika med det högsta dödstalet i feminicidio, enligt FN:s ansvarige i Bolivia. Fram tills den 2 november 2017, hade 92 kvinnor mördats enligt FN-funktionären Mauricio Ramirez Villegas, som bad de bolivianska myndigheterna att sätta in alla resurser för att minska våldet mot kvinnorna.

Jämfört med länder som Honduras, som med sina 8,2 miljoner invånare har ett dödstal som pendlar mellan 500-600 mördade kvinnor per år, är de cirka 100 som Bolivia, med nästan tolv miljoner invånare registrerar långt ifrån den horribla siffran i det centralamerikanska landet.

 

Igår tog oppositionen Steg 3 i sin manual för en statskupp i Bolivia: Valmyndigheten i Santa Cruz, oppositionens bastion, brändes ned

Maskerad och med en brandbomb antänds Valtribunalen, skattemyndigheterna och länets statliga telekommunikationsbolag i staden Santa Cruz, Bolivia. Vad vi ser är ett nytt försök till en "Mjuk Statskupp", styrd från USA.

Igår tog oppositionen Steg 3 i sin manual för en statskupp i Bolivia: Valmyndigheten i Santa Cruz, oppositionens bastion, brändes ned

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2018-12-12 / Den internationellt aviserade kampanjen för att förhindra den sittande presidenten Evo Morales att kandidera i nästa års presidentval i Bolivia, eskalerades igår två steg enligt Gene Sharps och CIA:s statskuppsmanual. Valmyndigheten i oppositionens fäste i länet Santa Cruz attackerades av maskerade personer.

– Vi har sett de riktigt katastrofala förhållandena som TED (Valtribunalen) nu befinner sig i, främst för folkbokföringsenheten (SERECI). Allt har brunnit upp. Dokument och datorer har förstörts och alla fönster har slagits sönder.

Det uppgav en kommission bestående av polis, åklagare och valtjänstemän i sin rapport av den förstörelse som Valtribunalen i Bolivias befolkningsmässigt största stad Santa Cruz drabbades av när oppositionen demonstrerade. Resultatet blev det avsedda; kaos och materiell förstörelse.

Valtribunalens lokaler dagen efter. Förstörda datorer, dokument, vallängder, etc. Det är den politiska högeroppositionens syn på demokrati och val som den vet den är chanslös att vinna.

En chanslös USA-styrd opposition

Oppositionen vet att den är chanslös om Evo Morales och hans vicepresident Alvaro Garcia Linare ställer upp i nästa års presidentval. Duon har under tolv års regerande i Bolivia varit exempellöst framgångsrika på alla fronter i det sociala, politiska och ekonomiska livet. Därför insisterar oppositionen på att den bolivianska landsorganisationen COB:s nominering av Evo och Alvaro till presidentposten inte är legitim eftersom en manipulerad tidigare folkomröstning gav en förlust med en procent, medan författningsdomstolen var av en annan mening och gav duon rätt att ställa upp. Så har också landets Valtribunal (OEP) beslutat.

Den 27 januari 2019 är det primärval och då ska partiernas kandidater till presidentposten för första gången utses av partiernas medlemmar för första gången. Också det beslutet, som anses bredda demokratin och göra folket mer delaktig i den demokratiska processen har förkastats av oppositionen som hotar med hungerstrejker och generalstrejker. Förra veckan ägde en generalstrejk rum som dock bara samlade ett mycket litet antal, än mindre arbetare och vanliga anställda bolivianer.

Men för oppositionen spelar det ingen roll. Den håller fast vid samma USA-manual för att åstadkomma regeringsbyte som i Venezuela och Nicaragua.

Separatistkupp 2008 och USA-ambassadörens roll

Det är heller ingen tillfällighet att gårdagens vandalism och förstörelse ägde rum i Santa Cruz, som historiskt sett är den politiska högerns och separatisternas centrum. Det var här som försöket till en statskupp via en uppstyckning i regioner inleddes i september 2008. Den fick till följd att USA-ambassadören Philip Goldberg, med rik erfarenhet av hur Jugoslavien slogs sönder i regioner i slutet av 1980-talet och i början av 1990-talet, utvisades från Bolivia. Han hade träffat Ruben Costa, guvernören i länet Santa Cruz och dåvarande ordföranden för ”Civilkommittén”, en illa dold organisatoriskt fasad som gick i spetsen för uppstyckningen av Bolivia i sällskap med civilkommittéerna i länen Pando, Beni och Tarija.

Det var heller ingen tillfällighet att det var påstådda maskerade studenter som attackerade fastigheten där Valtribunalen i Santa Cruz är belägen. Statskuppsmanualen och USA:s ”lärare” satsar sedan ett decennium målmedvetet och metodiskt på universitetsstuderande, både på de privata som på de statliga universiteten.

USA-ambassadören Philip Goldberg sammanstrålar i Santa Cruz med Ruben Costa, guvernör i länet Santa Cruz och dåvarande boss för Civilkommittén i Santa Cruz som gick i spetsen för försöket till statskupp 2008. Goldberg kastades ut och Bolivia har inte återupprättat sina diplomatiska relationer. I stället har Evo Morales också kastat ut USAID vilket skedde 2013 då den civila CIA-fasaden finaniserade delar av den så kallade NGO-världen, i tjänst hos USA:s utrikesspolitik.

Tredje fasen: ”Attackera institutionerna”!

Den tredje fasen av Gene Sharps manual för regeringsbyte sammanfattas med att kampen koncentreras för politiska och sociala rättigheter och ett försök att mobilisera fram våldsamma protester där statens olika organ och institutioner hotas.

I Santa Cruz uppfylldes det steget igår genom att länets skattemyndighet samt det regionala kontoret för de statliga telekommunikationerna, ENTEL, attackerades.’

Men det var länets Valtribunal, som är den institution som ger Evo och Alvaro rätt att ställa upp i valet som var huvudmålet för kuppmännen. Därmed drar den till sig hatet som målmedvetet piskas upp på samma sätt som när sandinistlokaler brändes ned i Nicaragua eller PSUV-lokaler i Venezuela, där också den centrala Valtribunalen attackerades med brandbomber.

Terrorns opposition samlar sig för att attackera institutioner och ordningsmakt. Vad de "behöver" är en martyr, en upgift som de vanligtvis själva organiserar.

Washingtons och Bolsonaros plan mot Evo

James Petras, universitetsprofessor i USA och en känd vänsterintellektuell i Latinamerika, sa i måndags, en dag INNAN händelserna i Santa Cruz:

James Petras.FOTO: DICK E.

– Det finns intellektuella grupper och ett antal NGO:s som kritiserar Evo Morales från vänster men spelar högern i händerna. Det är uppenbart att Evo Morales har ett stort folkligt stöd, också från armén, åtminstone än så länge. Men Washington har en omfattande plan som stöds av Brasilien som nu omförhandlar försäljning av olja. Det verkar som Bolsonaro är involverad med USA i sökandet efter hur man kan begränsa försäljningen av olja från Bolivia.

– För det andra; de mobiliserar vissa delar av befolkningen, inklusive intellektuella grupper av höger och mitten, de anklagar Evo Morales för korruption (del av Kuppmanualen). De använder alla lagliga och olagliga medel. Men Evo Morales har ett brett folkligt stöd och har vidtagit vissa åtgärder nu som kan fördjupa detta folkliga stöd.

Men, säger Petras och fortsätter:

– Vi måste inse att läget i Latinamerika av i dag är ogynnsamt. I Argentina, Brasilien, Chile eller Peru existerar hårda högerregeringar som söker att låsa in Bolivia för att skära av en de sista progressiva bastionerna i Latinamerika. Det är mycket allvarligt och vi har inte tillräcklig uppmärksammat att denna omringning av Bolivia har skapats.

Evo demonstrerar tillsammans med dem han bäst trivs med, den bolivianska arbetar- och bondeklassen.

Evo: Oppositionen räds folket

Evo Morales kommenterade i dag händelserna i Santa Cruz. Han menade att oppositionen inte räds så mycket Evo-Alvaro utan ursprungsbefolkningarnas rörelse och den bolivianska arbetarklassens stöd till duon:

– Vi har fortfarande vissa skillnader till en del grupper av bolivianer. Dessa begär att Evo och Alvaro inte ska utses till kandidater. Jag vill påstå att det inte beror på rädsla för Evo och Alvaro utan av rädsla för den ursprungliga indianska rörelsen, det är rädsla för arbetarna, som för första gången i Bolivias historia via en extrakongress där COB (landets LO), beslutar att Evo ska vara dess kandidat. Det har aldrig hänt tidigare sedan grundandet av COB och republiken, sade Bolivias statschef stolt när han invigde nya installationer i kommunen Belén de Andamarca i gruvarbetarlänet Oruro.

Video:

https://youtu.be/7p95akr6dQE

Facebookvideo:

https://www.facebook.com/JuniorAriasP/videos/752932805091051/?t=4

Bolivia: Nu inleds den “mjuka statskuppen” mot Evo Morales med ett mord

Suleydi Estivariz Lopez, 56, blev det första offret för den USA-stödda oppositionen när denna trodde sig vara i stånd att genomföra en nationell protestdag i Bolivia. Den blev ett fiasko. Men högeroppositionen hotar med nya aktioner för att stoppa sittande president Evo Morales presidentkandidatur.

Bolivia: Nu inleds den “mjuka statskuppen” mot Evo Morales med ett mord

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2018-12-08 / Den USA-stödda politiska högern i Bolivia trodde igår (fredag) att den kunde lamslå Bolivia genom en så kallad ”nationell protestdag”. Men lika dåligt som oppositionens valresultat har dokumenterats de senaste tio åren, lika uselt blev paralyserandet av det bolivianska samhället.

Men oppositionens ”stormtrupper” lyckades ´besegra´ och mörda Suleydi Estivariz Lopez, en 56-årig kvinna som vägrade att stänga sin enkla affär på order av oppositionen som med knytnävarna släckte hennes liv. Händelsen ägde rum i kommunen Riberalta i länet Beni. Historien upprepar sig från Nicaragua och Venezuela.

Oppositionen försöker repetera den nicaraguanska oppositionens terror och med våld stoppa Bolivias mest populäre och framgångsrikaste president Evo Morales att ställa upp i presidentvalet nästa år.

Det var den så kallade “21 F”ebruarirörelsen som kallade till nationella protester. Men eftersom rörelsen, i likhet med den nicaraguanska och venezuelanska oppositionen saknar en folklig förankring bland arbetare och lönearbetare utan stöds av de kapitalstinna grupperna i det bolivianska samhället, så blev protesten ett fiasko. Medel- och överklassungdomar ställde till våldsamheter i La Paz. De ömsom sparkade på polisens sköldar och ömsom kastade sten och ägg på de utsända poliserna och orsakade materiell förstörelse på Valtribunalens fastighet. Ordningspolisen föll dock inte för provokationerna som verkställdes för att dessa USA-utbildade ungdomar skulle få de rubriker och foton de eftersträvade i de internationella medierna. De följer Manualen i detalj för en statskupp med ”mjukt ansikte”.

Inför fotoblixtarna försökte Bolivias högeropposition skapa det "perfekta" fotot för den internationella pressen. Men inte ens den sväljer längre det mediala spektaklet från Gene Sharps statskuppsmanual och kravallpolisen lät sig inte provoceras för att "bilden av repression" skulle växa fram i händelsernas dramatik.

Lagom engagerade lyssnar de på denna flicka från ett välbärgat hem och väl förberedd av USA-instruktörerna i "massmediahantering".

Och när kravallpolisen inte lät sig provoceras, visade oppositionen sitta rätta ansikte.

Separatistiska Civilkommittéer

Inrikesminister Carlos Romero uppgav att mordet på Suleydi Estivariz López genomfördes av aktivister från Riberaltas Civilkommitté som försökte tvinga henne att stänga hennes butik. I Nicaragua försökte beväpnade terrorister att stänga hela fabriker men i flera fall var det de beväpnade gängen som jagades på flykten av de organiserade arbetarna. Händelserna visade klassursprunget på oppositionens protester och för vem, vad och vilka intressen som stod bakom kuppförsöket.

Romero uppgav till pressen att terroristerna attackerade den äldre kvinnan som slogs till marken, trots att en grannkvinna försökte försvara henne och få de fega männen att sansa sig och respektera hennes ålder. Men Suleydi Estivariz slogs till marken och avled av skadorna.

Alla affärsidkare som höll sina affärer och verksamheter öppna i fredags hotades av oppositionens hejdukar. Men det bolivianska samhället trotsade oppositionen och de flesta regionerna i Bolivia upplevde en normal fredag.

Kuppförsöket 2008 och USA-ambassadörens roll

I september 2008 försökte de så kallade civilkommittéerna att genomföra en statskupp mot regeringen Evo Morales, tre år efter valsegern som gav Bolivia den längsta politiska och ekonomiska stabilitet under landets historia som republik. Folkmobiliseringen och det internationella stödet, framför allt från de latinamerikanska regeringarna och folken som då löd under progressiva regeringar och inte som nu, nyliberala USA-stödda regeringar, blev motkraften som neutraliserade statskuppen som stöddes av USA-ambassadören. Denne och USAID utvisades efter de oblyga händelserna 2008.

Santa Cruzprovinsens guvernör Ruben Acosta, till höger, samtalar med USA-ambassadören Philip Goldberg, i september 2008 när Acosta och andra separatistiska civilkommittéer försökte störta president Evo Morales enligt den jugoslaviska modellen med separatism. Philip Goldberg var en av dem som håll i trådarna för Jugoslaviens sönderfall i smånationer.

De nuvarande protesterna från den politiska högern har sin bakgrund i att denna försöker stoppa den bolivianska Valtribunalens godkännande av Evo Morales kandidatur som föreslagits av Bolivias sociala- och folkliga organisationer, bönder och gruvarbetare. Högern anser att Morales inte har rätt att ställa upp efter att en manipulerad folkomröstning, som mer handlade om ett utomäktenskapligt barn som ”av en tillfällighet avslöjades just vid tidpunkten för folkomröstningen” än rätten för Morales att ställa upp, vann med en liten marginal.

Men författningsdomstolen hade en annan mening och gav den bolivianska folkrörelsen rätt att nominera Morales till att ställa upp till val för en ny presidentperiod.

Blomstrande ekonomi

Den bolivianska ekonomin och sociala reformer har haft en enorm framgång och applåderats till och med av Internationella Valutafonden, som igår uppgav att Bolivias ekonomiska tillväxt för 2019 beräknas sluta på minst 4,5 procent, en av den amerikanska kontinentens högsta tillväxt. Ingen tvekar på att Morales kommer inkassera en promenadseger i valet nästa år, därav den politiska högerns och USA:s desperation.

Evo Morales 10-åriga regeringsinnehav vilar lugnt på en social och folklig bas som sett sina levnadsförhållanden förbättras dramatiskt de senaste tio åren. Eller, som det står på berghällen bakom den unge skoputsaren i La Paz: "Leve Arbetarnas och Böndernas Regering"! FOTO: DICK EMANUELSSON.

Bolivia: Enligt Världsbanken är den bolivianska ekonomin en av de mest blomstrande på den amerikanska kontinenten

Tretton år av avkolonialisering som uttryckts i nationaliseringar av Bolivias olja- och gasreserver samt en kraftfull satsning på sociala och ekonomiska reformer har skapat en av kontinentens mest framgångsrika och stabila ekonomier, enligt Världsbanken. Men det har skett trots USA-ambassadens konspirationer och försök att stimulera högern och separatistiska krafter till att med våld störta den mest populära regeringen i Bolivias parlamentariska historia. President Evo Morales har inte, i likhet med kontinentens högerregimer, underordnat sig USA-diktaten utan kastat ut både USA-ambassadören, DEA som USAID.

Bolivia: Enligt Världsbanken är den bolivianska ekonomin en av de mest blomstrande på den amerikanska kontinenten

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2018-10-10 / Världsbanken, dominerad av USA kan knappast anklagas för att hysa några revolutionära ståndpunkter eller sympatier för de latinamerikanska vänsterregeringarna. Snarare tvärtom.

Men den bolivianska ekonomiska utvecklingen det senaste decenniet och efter nationaliseringarna av olja och kontinentens näst största gasreserver har varit ständigt uppåt. Och det är svårt att förneka eller dölja, även för Världsbanken.

För den som besökte La Paz för 15 år sedan har i dag svårt att känna igen sig, med tanke på de förändringar i infrastruktur och andra sociala investeringar som genomförts.

Kastade ut USA-ambassadören

Att detta och den anmärkningsvärda ekonomiska tillväxten sammanfaller med att Evo Morales kastade ut USA-ambassadören Philip Goldberg (med förflutet från separationen av Jugoslavien) den 10 september 2008 och DEA (utpekad i Latinamerika som den verkliga och största drogkartellen) som konspirerade med den separatistiska högern i provinser som Santa Cruz och Tarija i Bolivia, är en händelse som ser ut som en tanke. År 2013 åkte även USAID ut, det organ som i Latinamerika betraktas som CIA:s ”biståndsorgan”.

Målet för USA-ambassadens intriger år 2008, enligt Morales, var en statskupp för att avsätta vänsterregeringen i La Paz. Men den misslyckades, mycket tack vare folkmobiliseringen och det omedelbara stödet regeringen Morales fick av UNASUR, den kontinentala organisation som olika högerregeringar som Argentina och Colombia vill lämna.

Colombias före detta president Juan Manuel Santos, med stöd av Uribelägret och Santos efterträdare på presidentposten, Ivan Duque föredrar hellre ett Natomedlemskap med USA i spetsen än en latinamerikansk integration.

USA-ambassadören Philip Goldberg samtalar med Ruben Costas, ordförande för Civilkommittén i Santa Cruz, oppositionens fäste och centrum för statskuppsförsöken mot president Evo Morales 2007-2009.

Evo talar reformer medan högern
vill stoppa hans presidentkandidatur. . . .

– Tidigare var det en enda strid för att förändra denna ekonomiska modell av permanent utplundring av våra naturresurser. . Ekonomin var i händerna på utlänningarna och vi har bestämt att återvinna dem. Tack var kampen nationaliserade vi och nu slår vi rekord i ekonomi, sa Evo Morales på ett massmöte i Bolivia igår.

Det var samtidigt ett startskott för en valkampanj där Morales och vänstern talar om politiska reformer medan hela den politiska oppositionssfären, från höger till extrem vänster har enats med ett enda mål; att stoppa Evo Morales kandidatur.

LÄS MER:

Oktober 2005:

Socialism eller kapitalism med indianskt ansikte i Bolivia?

Latinamerikareportern Dick Emanuelsson intervjuar Bolivias vicepresident Alvaro Garcia Linera, arkitekten bakom en ”Andinsk och Amazonisk kapitalism”

https://boliviadickeman.blogspot.com/2018/10/socialism-eller-kapitalism-med.html

3 maj de 2013

USAID får foten i Bolivia

http://dickema24.blogspot.com/2013/05/usaid-far-foten-i-bolivia.html

9. OKTOBER 2014

Bolivia: ”Nu är det vi ’los indios’ som bestämmer”

http://proletaren.se/utrikes-latinamerika/nu-ar-det-vi-los-indios-som-bestammer

14 januari 2009:

Un nuevo paso hacia la refundación del país

http://dickema24.blogspot.com/2009_01_14_archive.html

Källa:

http://www.infodiez.com/bolivia-ocupa-el-1-lugar-en-crecimiento-economico-en-sudamerica/