Bolivia: Nu inleds
den “mjuka statskuppen” mot Evo Morales med ett mord
Av Dick Emanuelsson
TEGUCIGALPA / 2018-12-08
/ Den USA-stödda politiska högern i Bolivia trodde igår (fredag) att den kunde
lamslå Bolivia genom en så kallad ”nationell protestdag”. Men lika dåligt som
oppositionens valresultat har dokumenterats de senaste tio åren, lika uselt
blev paralyserandet av det bolivianska samhället.
Men oppositionens ”stormtrupper”
lyckades ´besegra´ och mörda Suleydi
Estivariz Lopez, en 56-årig kvinna som
vägrade att stänga sin enkla affär på order av oppositionen som med knytnävarna
släckte hennes liv. Händelsen ägde rum i kommunen Historien upprepar sig från Nicaragua och Venezuela.
Oppositionen
försöker repetera den nicaraguanska oppositionens terror och med våld stoppa Bolivias
mest populäre och framgångsrikaste president Evo Morales att ställa upp i
presidentvalet nästa år.
Det var den så kallade “21 F”ebruarirörelsen
som kallade till nationella protester. Men eftersom rörelsen, i likhet med den
nicaraguanska och venezuelanska oppositionen saknar en folklig förankring bland
arbetare och lönearbetare utan stöds av de kapitalstinna grupperna i det
bolivianska samhället, så blev protesten ett fiasko. Medel- och
överklassungdomar ställde till våldsamheter i La Paz. De ömsom sparkade på
polisens sköldar och ömsom kastade sten och ägg på de utsända poliserna och
orsakade materiell förstörelse på Valtribunalens fastighet. Ordningspolisen
föll dock inte för provokationerna som verkställdes för att dessa USA-utbildade
ungdomar skulle få de rubriker och foton de eftersträvade i de internationella
medierna. De följer Manualen i detalj för en statskupp med ”mjukt ansikte”.
Lagom engagerade lyssnar de på denna flicka från ett välbärgat hem och väl förberedd av USA-instruktörerna i "massmediahantering". |
Och när kravallpolisen inte lät sig provoceras, visade oppositionen sitta rätta ansikte. |
Separatistiska Civilkommittéer
Inrikesminister Carlos Romero uppgav
att mordet på Suleydi Estivariz López genomfördes av aktivister från Riberaltas
Civilkommitté som försökte tvinga henne att stänga hennes butik. I Nicaragua
försökte beväpnade terrorister att stänga hela fabriker men i flera fall var
det de beväpnade gängen som jagades på flykten av de organiserade arbetarna. Händelserna
visade klassursprunget på oppositionens protester och för vem, vad och vilka intressen
som stod bakom kuppförsöket.
Romero uppgav till pressen att terroristerna
attackerade den äldre kvinnan som slogs till marken, trots att en grannkvinna
försökte försvara henne och få de fega männen att sansa sig och respektera
hennes ålder. Men Suleydi Estivariz slogs till marken och avled av skadorna.
Alla affärsidkare som höll sina
affärer och verksamheter öppna i fredags hotades av oppositionens hejdukar. Men
det bolivianska samhället trotsade oppositionen och de flesta regionerna i Bolivia
upplevde en normal fredag.
Kuppförsöket 2008 och USA-ambassadörens
roll
I
september 2008 försökte de så kallade civilkommittéerna att genomföra en
statskupp mot regeringen Evo Morales, tre år efter valsegern som gav Bolivia
den längsta politiska och ekonomiska stabilitet under landets historia som
republik. Folkmobiliseringen och det internationella stödet, framför allt från
de latinamerikanska regeringarna och folken som då löd under progressiva
regeringar och inte som nu, nyliberala USA-stödda regeringar, blev motkraften som
neutraliserade statskuppen som stöddes av USA-ambassadören. Denne och USAID utvisades
efter de oblyga händelserna 2008.
De
nuvarande protesterna från den politiska högern har sin bakgrund i att denna
försöker stoppa den bolivianska Valtribunalens godkännande av Evo Morales
kandidatur som föreslagits av Bolivias sociala- och folkliga organisationer,
bönder och gruvarbetare. Högern anser att Morales inte har rätt att ställa upp
efter att en manipulerad folkomröstning, som mer handlade om ett utomäktenskapligt
barn som ”av en tillfällighet avslöjades just vid tidpunkten för
folkomröstningen” än rätten för Morales att ställa upp, vann med en liten
marginal.
Men
författningsdomstolen hade en annan mening och gav den bolivianska folkrörelsen
rätt att nominera Morales till att ställa upp till val för en ny presidentperiod.
Blomstrande ekonomi
Den
bolivianska ekonomin och sociala reformer har haft en enorm framgång och
applåderats till och med av Internationella Valutafonden, som igår uppgav att
Bolivias ekonomiska tillväxt för 2019 beräknas sluta på minst 4,5 procent, en
av den amerikanska kontinentens högsta tillväxt. Ingen tvekar på att Morales
kommer inkassera en promenadseger i valet nästa år, därav den politiska högerns
och USA:s desperation.
No hay comentarios:
Publicar un comentario