Bolivia: Enligt Världsbanken är den bolivianska ekonomin en av de mest blomstrande på den amerikanska kontinenten

Tretton år av avkolonialisering som uttryckts i nationaliseringar av Bolivias olja- och gasreserver samt en kraftfull satsning på sociala och ekonomiska reformer har skapat en av kontinentens mest framgångsrika och stabila ekonomier, enligt Världsbanken. Men det har skett trots USA-ambassadens konspirationer och försök att stimulera högern och separatistiska krafter till att med våld störta den mest populära regeringen i Bolivias parlamentariska historia. President Evo Morales har inte, i likhet med kontinentens högerregimer, underordnat sig USA-diktaten utan kastat ut både USA-ambassadören, DEA som USAID.

Bolivia: Enligt Världsbanken är den bolivianska ekonomin en av de mest blomstrande på den amerikanska kontinenten

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2018-10-10 / Världsbanken, dominerad av USA kan knappast anklagas för att hysa några revolutionära ståndpunkter eller sympatier för de latinamerikanska vänsterregeringarna. Snarare tvärtom.

Men den bolivianska ekonomiska utvecklingen det senaste decenniet och efter nationaliseringarna av olja och kontinentens näst största gasreserver har varit ständigt uppåt. Och det är svårt att förneka eller dölja, även för Världsbanken.

För den som besökte La Paz för 15 år sedan har i dag svårt att känna igen sig, med tanke på de förändringar i infrastruktur och andra sociala investeringar som genomförts.

Kastade ut USA-ambassadören

Att detta och den anmärkningsvärda ekonomiska tillväxten sammanfaller med att Evo Morales kastade ut USA-ambassadören Philip Goldberg (med förflutet från separationen av Jugoslavien) den 10 september 2008 och DEA (utpekad i Latinamerika som den verkliga och största drogkartellen) som konspirerade med den separatistiska högern i provinser som Santa Cruz och Tarija i Bolivia, är en händelse som ser ut som en tanke. År 2013 åkte även USAID ut, det organ som i Latinamerika betraktas som CIA:s ”biståndsorgan”.

Målet för USA-ambassadens intriger år 2008, enligt Morales, var en statskupp för att avsätta vänsterregeringen i La Paz. Men den misslyckades, mycket tack vare folkmobiliseringen och det omedelbara stödet regeringen Morales fick av UNASUR, den kontinentala organisation som olika högerregeringar som Argentina och Colombia vill lämna.

Colombias före detta president Juan Manuel Santos, med stöd av Uribelägret och Santos efterträdare på presidentposten, Ivan Duque föredrar hellre ett Natomedlemskap med USA i spetsen än en latinamerikansk integration.

USA-ambassadören Philip Goldberg samtalar med Ruben Costas, ordförande för Civilkommittén i Santa Cruz, oppositionens fäste och centrum för statskuppsförsöken mot president Evo Morales 2007-2009.

Evo talar reformer medan högern
vill stoppa hans presidentkandidatur. . . .

– Tidigare var det en enda strid för att förändra denna ekonomiska modell av permanent utplundring av våra naturresurser. . Ekonomin var i händerna på utlänningarna och vi har bestämt att återvinna dem. Tack var kampen nationaliserade vi och nu slår vi rekord i ekonomi, sa Evo Morales på ett massmöte i Bolivia igår.

Det var samtidigt ett startskott för en valkampanj där Morales och vänstern talar om politiska reformer medan hela den politiska oppositionssfären, från höger till extrem vänster har enats med ett enda mål; att stoppa Evo Morales kandidatur.

LÄS MER:

Oktober 2005:

Socialism eller kapitalism med indianskt ansikte i Bolivia?

Latinamerikareportern Dick Emanuelsson intervjuar Bolivias vicepresident Alvaro Garcia Linera, arkitekten bakom en ”Andinsk och Amazonisk kapitalism”

https://boliviadickeman.blogspot.com/2018/10/socialism-eller-kapitalism-med.html

3 maj de 2013

USAID får foten i Bolivia

http://dickema24.blogspot.com/2013/05/usaid-far-foten-i-bolivia.html

9. OKTOBER 2014

Bolivia: ”Nu är det vi ’los indios’ som bestämmer”

http://proletaren.se/utrikes-latinamerika/nu-ar-det-vi-los-indios-som-bestammer

14 januari 2009:

Un nuevo paso hacia la refundación del país

http://dickema24.blogspot.com/2009_01_14_archive.html

Källa:

http://www.infodiez.com/bolivia-ocupa-el-1-lugar-en-crecimiento-economico-en-sudamerica/

Regeringen Evo Morales förnyar lag om kooperativ och ledningen för gruvkooperativen aviserar konfrontationer

Orlando Gutierrez, ordförande för det starka Gruvarbetarförbundet FSTMB, stöder vänsterregeringens lag som förhindrar att det gigantiska transnationella gruvkapitalet får in en fot på den bolivianska gruvnäringen via gruvkooperativen.

Regeringen Evo Morales förnyar lag om kooperativ och ledningen för gruvkooperativen aviserar konfrontationer

AV DICK EMANUELSSON

TEGUCIGALPA / 2016-08-24 / Gruvarbetare som opererar inom den kooperativa sektorn i Bolivia går i konfrontation med regeringen Evo Morales. Det förklarade Carlos Mamani, ordförande för den nationella kooperativrörelsen Fencomin efter att regeringen i fredags (19 augusti, 2016) utfärdat och moderniserat lagen som reglerar den kooperativa rörelsen i Bolivia. Mamani betecknar lagen som ”en krigsförklaring”.

Bakom Fencomin (Federación Nacional de Cooperativas Mineras de Bolivia) återfinns 14 länsfederationer som sammanlagt representerar 1700 kooperativ och 160.000 medlemmar. Mamani säger att en rad nya protester kommer att inledas och trappas upp successivt mot regeringen.

Den 10 augusti kom det till sammanstötningar med polisen där gruvkooperativisterna genomförde en blockad av den strategiska panamerikanska vägen mellan La Paz o ch Oruro. Gruvkooperativisterna avfyrade ett regn av dynamit mot ordningsmakten. Över 70 poliser skadades och flera av dessa togs som gisslan av Fencomin. Polisen å sin sida grep ett tiotal som ska ställas inför rätta hos åklagarämbetet.

Gruvkooperativisterna försökte i dag, onsdag, att ockupera den strategiska vägen mellan Oruro och Cochabamba men upplöstes av ordningsmakten.

Transnationellt kapital i skuggan

Bakgrunden till den uppkomna konflikten i Bolivia är den nya lagen som förbjuder landets kooperativ att associera sig med privata gruvföretag, såväl bolivianska som transnationella företag. Regeringen ger även kooperativets medlemmar rätten att organisera sig i en fackförening, ett beslut som fått ledarna inom Fencomin att se rött.

Det transnationella gruvkapitalet å andra sidan opererar inom en av världens mest lukrativa branscher och förfogar över kapital som vida överstiger länders BNP. Att återigen ta sig in på den bolivianska marknaden via dessa kooperativ, som kämpar för sin överlevnad, är gruvkapitalets mål men regeringens stora oro.

Regeringen säger att den politiska högern i Bolivia försöker fiska i grumligt vatten för att stimulera gruvkooperativen att gå i konfrontation med regeringen. I sin förlängning ser den även USA:s roll att skapa politisk och ekonomisk instabilitet i landet.

”Öppna dörrarna för nyliberalismen”

– Gruvkooperativen utnyttjas av de transnationella gruvbolagen för att komma över tredjehandskontrakt. Det innebär att dessa transnationella intressen återigen bryter sig in på bolivianskt territorium för att exploatera våra naturresurser och öppna dörrarna för nyliberalismen. Bolivias landsorganisation COB och dess förtrupp, Gruvarbetarförbundet FSTMB, kommer aldrig att tillåta att det sker.

Det säger Orlando Gutierrez, ordförande för FSTMB i en exklusiv intervju när jag ringer upp honom på telefon.

– Dessa gruvkooperativ exploaterar sina kamrater, använder sig av barn som arbetskraft och går emot utbildningen av barn och ungdom samt stimulerar att barnen lämnar skolan i förtid.

”De Nya Miljonärerna”

Han säger att den del av gruvsektorn där kooperativen i dag opererar är en improduktiv sektor.

– Fencomin har förlorat sin roll inom den verkliga kooperativrörelsen som har principer för jämlika villkor, en solidarisk fördelning (av produktionsresultatet). Beklagligtvis har nya ”Patroner” uppstått som blivit de Nya Miljonärerna. Det är trist, men de oroar sig inte för framtiden för sina medlemmar som fortsätter vara fattiga medan de (ledarna) fortsätter att berika sig.

– Vi kommer inte att tillåta att någon sätter sig upp mot vad den nya lagen stipulerar, det vill säga rätten att organisera sig, rätten att organisera sig i en fackförening eller att bilda en sådan. 

Artikelförfattaren i sällskap med gruvarbetare i staden Potosi, Bolivia under ett reportage 2001.

1985: Privatisering och nyliberalism

Regeringen å sin sida har förhandlat i en öppen dialog med Fencomin för att inte konfrontationen ska ta sig samma blodiga uttryck som i oktober 2006 i den lilla gruvorten Colquiri. Den är belägen 70 km från La Paz på 4300 meters höjd i Anderna. Gruvkooperativister attackerade de statligt anställda gruvarbetarna i gruvan. Det var en konfrontation som slutade med tolv döda och ett 40-tal skadade, granne mot granne, far mot son, en social tragedi som ett ytterst resultat av konsekvenserna av den införda nyliberala ekonomiska modellen som då beskrevs som en ”chockterapi”.

För i augusti 1985 privatiserades eller stängdes en rad av de statliga gruvorna i Bolivia via lagdekretet 21060. Bakom dekretet stod ekonomiminister Gonzalo Sanchez de Losada, alias El Gringo, för hans amerikanska brytning på spanskan. Den rike företagaren levde större delen av sin uppväxt i USA.

Konsekvenserna blev brutala och tiotusentals gruvarbetare stod plötsligt utan arbete och familjen utan inkomster och mat. En massmigration till de stora städerna El Alto, La Paz och Cochabamba inleddes. Men kvar blev tusentals gruvarbetare som startade kooperativ som penetrerade de livsfarliga gruvtunnlarna i de övergivna gruvorna.

Den 17 oktober 2003 flydde Sanchez de Losada i ett plan till USA, störtad från presidentposten av en folkmobilisering i El Alto och La Paz. Bland dem tusentals av de gruvarbetare som hade avskedats av ”El Gringo” 1985. Priset var högt, ett 80-tal dödade bolivianer och tusen skottskadade när Losada gav armén order om att öppna eld mot demonstranterna. Bolivias krav om ett utlämnade av Sanchez de Losada till Bolivia för att ställa honom inför rätta har avvisats av State Departement.

Bolivias folk reste sig i oktober 2003 mot den förhatliga repressiva regimen Gonzalo Sanchez de Losada, alias El Gringo, som flydde landet i ett plan med USA som slutmål.

Återförstatligande av energi-gruvor

Med regeringen Evo Morales inleddes ett återförstatligande av Bolivias naturresurser, främst olja och gas men även upplivandet av det statliga gruvbolaget Comibol. Stora satsningar har ägt rum inom gruvsektorn.

Regeringen Morales betecknas av Cepal, det ekonomiska FN-organet för Latinamerika som den mest framgångsrika regeringen i Latinamerika i bekämpandet av fattigdomen. I förra veckan offentliggjordes siffrorna som visar att mer än två miljoner bolivianer har upphört att betraktas som ”extremt fattiga”. För ett decennium sedan var Bolivia det fattigaste landet i sällskap med Haiti på den amerikanska kontinenten.

1 maj 2006: President Evo Morales med regeringen i ryggen förklarar Bolivias olje- och gasresurser för förstatligade. Sedan dess har den bolivianska ekonomin blomstrat och de sociala investeringarna och reformerna kommit folket till dels. FOTO: AIB.

Tack vare återförstatligandet har staten fått stora inkomster som satsats i den sociala sektorn och fram till 2020 ska 50 miljarder dollar satsas i landet i olika investeringar, pengar som kommer från den statliga produktionen.

Enligt en ny rapport från Världsbanken är Bolivia ”världsmästare” i inkomstökningar för den fattigaste delen av sin befolkning, en reell ökning med 40 procent. Enligt den senaste opinionsundersökningen anser 77 procent av bolivianerna att regeringen och Evo Morales´ ledarskap är viktigt för den ekonomiska stabiliteten.