Bolivia-Chile och de gråtande hycklande diktatorerna. . .

I dagens mediespektakel framställs kuppmakaren Jeanine Añez som offer medan de 37 mördades anhöriga, som kvinnan i den inramade bilden, utmålas för att "inspirera hat mellan bolivianer", sa Añez´ dotter Carolina Ribera Áñez i den colombianska Uribekanalen NTN24 (RCN). Samma kvinna spottade och trampade på ursprungsbefolkningarnas Whipalafana när de intog presidentpalatset efter att ha störtat den folkvalda regeringen Evo Morales. Sveriges Ann Linde fördömde inte statskuppen.

 

Bolivia-Chile och de gråtande hycklande diktatorerna. . .

En kuppmakare som ristade sig i armen och en dotter som gråter ut i colombianska högerextrema medier

AV DICK EMANUELSSON

TEGUCIGALPA / 2021-08-26 / Den bolivianske kuppmakaren Jeanine Áñez rispade sig i armen och genast utlöstes en kaskad av krokodiltårar i de medier som erkände denna fascist som ”president” efter statskuppen den 10 november 2019. ”Hon försökte begå självmord”! basunerade de mäktigaste medierna med dramatik i världen ut.

Jeanine Áñez, den självutnämnda ”presidenten” i Bolivia som med fyra (4) procent för sitt parti utsåg sig själv till president ett halvår efter att en annan jeppe, Juan Guaidó, hade gjort samma ”Jag-till-Jag-akt” på ett appellmöte i centrala Caracas och som därefter erkändes av ett 50-tal USA-allierade stater, bland dem Sverige.

I fallet Jeanine Áñez gick dock inte utrikesminister Ann Linde så långt när den folkvalde presidenten Evo Morales och hans regering störtades den 10 november 2019 efter att högeroppositionen, med Jeanine Áñez i spetsen, hade bränt ned majoriteten av Valtribunalens provinsiella lokaler med datorer, vallängder och avlagda röster för att undvika möjligheten att verifiera sanningshalten i oppositionens anklagelser om ”valfusk”.

 

Ann Lindes agerande

Men snabbt som ögat erkände OAS, de Amerikanska Staternas Organisation och dess generalsekreterare Luis Almagro den nya regimen som lovade att utlysa val efter sex månader som utsträcktes till ett år. Linde hälsade det beslutet med tillfredsställelse men fördömde inte krossandet av den bolivianska demokratin.

Men det gjorde det bolivianska folket som fördömde och uttalade sin avsky mot ytterligare en diktatur i raden av fascister som gripit makten i det andinska landet under dess 200 år som självständig nation. För det fick det betala ett dyrt pris, som så många gånger förut när det protesterade mot en fascistisk militärkupp.

Jeanine Áñez och hennes hustrumisshandlande inrikesminister Arthuro Murillo kallade ut armén och polisen för att med automatgevär slå ned protesterna med bly. Inte mindre än 37 bolivianer slaktades via det beslutet och över 100 skottskadades.

37 bolivianer sköts ihjäl av militär och polis i Bolivia vid protesterna mot statskuppen den 10 november 2019.

Dottern spottade och trampade på Whipalafana

Och i eftermiddag satt CAROLINA RIBERA ÁÑEZ, dottern till Jeanine Áñez, den blonderade varianten av ”Bolivias Pinochet” och grät ut i den officiella colombianska ”Uribekanalen” NTN24 (RCN) där hon anklagade den folkvalda regeringen LUIS ARCE för att ”provocera fram min mors död” och inspirera ”HAT mellan bolivianer” [1].

Den unga kvinnan har tydligen inte hört frasen ”Orsak och Verkan”. Det är samma unga och pärldekorerade oligarkkvinna som tillsammans med sin mor, Murillo och fascisterna från Santa Cruz trängde in i presidentpalatset på kvällen den 10 november 2019 när statskuppen mot demokratin och Evo Morales var fullbordad. Där trampade och spottade hon och modern på ursprungsbefolkningarnas whipalafana och i stället höjde de Bibeln mot presidenttaket denna natt när fascismen registrerade en temporär seger i Bolivia, som om den spanska kolonialismen hade kommit tillbaka. Fattades bara hästen och krutet.

Och nu gråter modern och dottern krokodiltårar i tevekanalen som instämde med fascisten Alvaro Uribe som öppet krävde att den colombianska militären och dödsskvadronen ESMAD med sina vapen skulle göra processen kort med generalstrejken och ”vandalerna” som inleddes den 28 april i år och som skördade nästan hundra dödsoffer och närmare tusen skadade.

CAROLINA RIBERA ÁÑEZ, dottern till JEANINE ÁÑEZ, med Bibeln i hand och ARTHURO MURILLO, inrikesministern som tillsammans med Áñez beordrade militär och polis att skjuta skarpt mot fredliga obeväpnade bolivianer. Blodet flöt denna dag från 37 mördade landsmän. I dag befinner sig Murillo i USA, som tidigare kuppmän som GONZALO SANCHEZ de LOSADA, som tillsammans med sin försvarsminister CARLOS BERZAIN gav samma order i oktober 2003 och sköt ihjäl närmare 80 bolivianer och skottskadade 500.

I sällskap med diktatorerna Garcia Meza och Pinochet

Den bolivianske regeringsministern Eduardo Del Castillo backade dock inte inför det hycklande spektaklet om ”självmord” utan jämförde Jeanine Áñez med diktatorerna Luis García Meza (Bolivia) och Augusto Pinochet (Pinochet) när dessa använde hälsan som en förevändning för att försöka fly eller kringgå rättvisan för sina brott mot mänskligheten.

– Vi har sett att diktatorer som (Luis) García Meza, (Augusto) Pinochet och andra tidigare diktatorer alltid har använt sitt hälsotillstånd som en förevändning för att försöka fly och kränka rättvisan i Bolivia och i Chile. Vi kommer inte tolerera att de använder någon form av manipulation inom det nationella territoriet, försäkrade Eduardo Del Castillo i dag torsdag.

Han förklarade att regeringen kommer att bevara Áñez´ grundläggande och mänskliga rättigheter.

– Vi uppmanar bolivianerna att inte göra politik av hälsotillståndet för en frihetsberövad person.

Ministern förklarade att denna kuppmakare ”i grund och botten har en mycket bättre situation än en person som är frihetsberövad i olika centra i Bolivia (…); att påstå att Áñez´ rättigheter kränks är att tala osanning”, påpekade ministern.

Arkitekten till den fysiska utrotningsplanen'
var USA:s Henry Kissinger.

Offer för USA:s `Operación Condor´

Under den blodiga García Meza-diktaturen från 1980 till 1981 ”försvann” 29 personer som ett resultat av repressionen och `Operación Condor´, skisserad av Richard Nixons högra hand, Henry Kissinger. Men det finns cirka 500 ytterligare offer för denna blodiga brutala diktatur.

I Chile avrättades eller försvann mer än 3000 människor under Pinochet-diktaturen som krossade demokratin och grep makten med militären den 11 september 1973.

 

 

BOLIVIA: Skillnad på SOLIDARITET mellan vänster och höger!

 

Kuppmakerskan Jeanine Añez med Bibeln i hand och whipalafanan under sin klack i presidentpalatset.

BOLIVIA: Skillnad på SOLIDARITET mellan vänster och höger!

Dokument som den argentinska ambassaden i La
Paz har avslöjat om hur den förre president Macri
levererade vapen och ammunition till kuppjuntan i
Bolivia via det bolivianska flygvapnet.

Medan kuppjuntan, ledd av Jeanine Áñez, deporterade de kubanska läkarna efter att ha

störtat demokratin och friheten den 10 november 2019 och inrättat en civil-militär junta i stil med Pinochets den 11 september 1973, skyndade Argentinas och Ecuadors president, Mauricio Macri respektive Lenin Moreno till den blonderade diktatorns hjälp i det ockuperade presidentpalatset i La Paz för att den bolivianska militären och polisen inte skulle stå obeväpnad när den massakrerade de protesterande bolivianerna.

I de två följande massakrerna i Senkata och Sacaba sköts 35 människor ihjäl av militär och militärpolis.

Enligt den bolivianska regeringens talesman Jorge Richter ska Brasiliens fascistoide president Jair Bolsonaro och arvtagaren till Pinochetdiktaturen Sebastian Piñera OCKSÅ ha varit inblandade i leveranser till den bolivianska diktaturen av ammunition, tårgas och andra repressiva tillbehör med målet att krossa allt motstånd i det martyrkantade och kämpande Bolivia. OAS' generalsekreterare som hade anklagat den störtade presidenten Evo Morales för valfusk, välsignade statskuppen.

Den som tidigare tvekade vem som står för HUMANISM respektive REPRESSION, kanske ovanstående kan vara föremål för reflektioner.

Dick Emanuelsson/ Tegucigalpa

P.S.

Den argentinska ambassaden i La Paz (nu under den demokratiska regeringen Alberto Fernández) har gett detaljer om ett möte i juli 2019 där USA:s statssekreterare för den västra hemisfären, Kevin Michael O'Reilly varnade för att Evo Morales troligen skulle VINNA presidentvalet det året.

Därför uppmanade han Luis Almagro (OAS), EU och regeringarna i Brasilien, Argentina och Peru att ifrågasätta valens transparens och legitimitet (all jämförelse med det kommande valet i Nicaragua 7 november i år eller det i Venezuela är bara TILLFÄLLIGHETER), vilket var exakt vad som ägde rum när Almagro anklagade Morales för "valfusk", vilket två USA-experter har dementerat i sina undersökningar.
Vad gjorde oppositionen under USA-ambassadens ledning?

De brände ned majoriteten av de regionala kontoren för Valtribunalerna där datorer, servar, vallängder, röstprotokoll och annat valmaterial förstördes i lågorna för att omöjliggöra valets giltighet. Därefter fick de grönt ljus av Almagro att inta presidentpalatset med Bibeln i hand och trampade på ursprungsbefolkningarnas whipalafana.

USAs opposition i Venezuela, Kuba och Nicaragua jublade och hälsade störtandet av demokratin och presidenten och den "nya friheten i Bolivia".

Dokument som beskriver mötet med USA:s statssekreterare för den västra hemisfären, Kevin Michael O'Reilly som varnade för att Evo Morales troligen skulle VINNA presidentvalet det året (2019). (Foto: Brasil Wire).

Källa:

https://misionverdad.com/globalistan/rastros-del-complot-regional-en-el-golpe-de-bolivia-en-2019

När Bolivias president ”kidnappades av imperialismen” representerad av USA, Frankrike och Portugal

 

BOLIVIAS PRESIDENT 2005-2019, Evo Morales.

När Bolivias president ”kidnappades av imperialismen” representerad av USA, Frankrike och Portugal

Av Dick Emanuelsson

 

Juli 2013: När Bolivias Evo Morales´ presidentplan skulle tvingas att landa efter att Frankrike och Portugal vägrat landningstillstånd medan Österrikes president gav tillståndet.

CIA låg bakom denna internationella terroristaktion mot en statschef i tron att Morales hade upplåtit en flygstol till den avhoppade NSA-agenten Edward Snowden.

Det kan vara bra att ha denna händelse i åtanke när medierna nu stormar mot Vitryssland och Moskva.

Nedan de två videorna i direktsändning från Bolivias presidentpalats och hur Evo Morales senare tackade Österrikes president för att i praktiken ha räddat livet på den bolivianske presidenten.

Nedanstående är den texten jag skrev för dåvarande Norrskensflamman.

Bolivias president ”kidnappades av imperialismen” representerad av USA, Frankrike och Portugal

TEGUCIGALPA / 2013-07-06 / Bolivias president Evo Morales var praktiskt taget kidnappad i europeiskt luftrum under 13 timmar förra veckan med fara för hans och besättningens liv.

Frankrike, Italien och Portugal vägrade att ge presidentplanet landningstillstånd för att tanka planet. Detta var på väg tillbaka till Bolivia efter att Morales hade deltagit i en internationell konferens i Moskva om gas. Till slut gav Österrikes president planet landningstillstånd.

Under en dramatisk direktsändning av Telesur från presidentpalatset i La Paz vid midnatt mellan den 3-4 juli, uppgav landets vicepresident Alvaro Gracia Linare att ”Bolivias president har blivit kidnappad av imperialismen”. Han karaktäriserade de nämnda länderna som prostituerade tjänare till imperialismen som spionerar på sitt eget folk.

Hela Latinamerika anklagar USA för att stå bakom aktionen. Sex av tolv statschefer från UNASUR samlades i staden Cochabamba bara 12-15 timmar efter att Evo Morales hade landat i El Alto, 18 kilometer från La Paz. De övriga sex staterna representerades av sina utrikesministrar som enhälligt fördömde aktionen som ett flagrant brott mot internationell rätt. Även OAS:s generalsekreterare Miguel Inzunza fördömde aktionen som ”obegriplig”.

Edward Snowen

Det bakomliggande motivet är Edward Snowen. CIA misstänkte att han befann sig ombord på det bolivianska presidentplanet. Och för att tvinga ut Snowden pressade Vita huset sina allierade i Europa att utöva ren utpressning på en statschef.

Paralleller har inte saknats med hur CIA genomför hemliga flygningar över europeiskt luftrum med påstådda terrorister med stöd av Europas statschefer.

Bolivias utrikesminister David Choquehuanca uppgav också att State Departement hade ”fräckheten att begära Edward Snowden utlämnad till USA innan Evo Morales ens hade landat, vilket bekräftar vem det är som pressat de europeiska staterna och att de utgick ifrån att Snowden befann sig på planet”, sa Choquehuanca till Telesurs reporter i Bolivia, Freddy Morales.

Om USA hade föresatsen att få Snowden utlämnad så har Vita huset gjort en grov felkalkyl. I Latinamerika erbjuder nu Venezuela, Nicaragua, Ecuador och Bolivia Snowden en ”humanitär asyl”.

Venezuelas president Nicolas Maduro bekräftade att landet har fått en ansökan från Snowden om asyl och menar att Obama och Kerry är hycklare.

– Det första ni (USA-regeringen) borde göra, om det är så att ni har moral att begära Snowden utlämnad, är att överlämna Luis Posada Carriles till oss men som ni beskyddar. Snowden å anda sidan, det enda han har gjort är att avslöja brotten som ni begår, sa Maduro till nyhetsbyrån AVN.

Posada Carriles är en kubanfödd internationell CIA-agent. 1967 skickade CIA honom till Venezuela där han opererade under kodnamnet «Comisario Basilio». Han fick medborgarskap och anklagas för att ha torterat ihjäl tio politiska fångar i den hemliga politiska polisens celler.

Men det stora brottet är sprängningen 1976 av ett kubanskt civilt passagerarplan, CA455. 76 människor dog när planet störtade i Karibiska havet på rutten Caracas-Trinidad-Havanna.

Carriles satt fängslad under sju år i Panama för terrorism men benådades av den USA-vänliga presidenten Mireya Moscoso under hennes sista dag på ämbetet. Carriles hämtades av FBI-agenter som transporterade Carriles till Miami där han lever sedan april 2005. USA har hittills inte svarat på ett dussintals krav från Caracas om utlämnande av Posada Carriles.

Dick Emanuelsson

 

MAS vinner en ny bedövande valseger och kammar hem 71 procent av kommunerna!

 

BOLIVIA: MAS vinner en ny bedövande valseger och kammar hem 71 procent av kommunerna!

TEGUCIGALPA / 2021-03-22 / DICK EMANUELSSON

Rörelsen Mot Socialism, regeringspartiet MAS vann igår söndag en ytterligare storseger efter att resten av de kommuner som inte gick till val den 7 mars igår fullbordade kommunalvalet i det andinska Bolivia. MAS tog hem 71 procent totalt av landets alla kommuner och är i praktiken det enda politiska partiet i landet som nu har en full täckning i landets nio provinser.

Av de totalt 336 kommunerna erövrade MAS (Movimiento al Socialismo) vann MAS valet till borgmästare i 240 kommunerna (71,4 procent). Det är, enligt tevekanalen Telesur, 13 fler än 2015. I 19 av dessa segrade regeringspartiet.

Enligt resultaten som publicerats av Valtribunalens officiella webbsida är provinsen Santa Cruz den region i Bolivia där MAS har minst antal borgmästartitlar. Trots att detta är den bolivianska fascismens vagga och starkaste fäste vann MAS än 28 av de 54 Rådhus i länet, två mer än hälften.

I La Pazprovinsen registrerade MAS flest valda borgmästare i landet, 63 av 87. I Cochabamba, Evo Morales hemlän tog MAS hem en storseger; 41 av 47 möjliga. I gruvprovinserna Potosí, 35 av 41; Oruro 28 av 33; och i Chuquisaca 21 av 29; i Pando åtta av 15; i Tarija, åtta av 11 och i Beni, kuppledaren Jenanine Añez fick MAS åtta av 11borgmästare.

I de övriga 96 kommunerna under oppositionens kontroll har dessa vunnits i första hand av regionala eller kommunala valtekniska allianser.

– Uppenbarligen är MAS det enda partiet med nationell närvaro, vi ser det till och med i avdelningarna som kommer att gå till andra omgången; i alla motståndare är en av motståndarna MAS, sa analytikern Andrés Uzín, specialist på förvaltning och allmän politik, till Telesur.

Oppositionen kontrollerar dock viktiga länshuvudstäder som Cochabamba och Santa Cruz. La Paz går till en andra valomgång den 11 april i likhet med Chuquisaca och Tarija.

 

 

Den politiska mediala häxjakten på den återupprättade rättsstaten i Bolivia har inletts!

I medier underordnade till Vita Husets agenda blir kupp-presidenten Jeanine Añez plötsligt en före detta president, som om general Pinochet också skulle iklä sig den titeln. Kvinnan är ansvarig för två massakrer som skördade 35 fattiga bolivianska liv. Men den korporativa pressen vittvättar denna kvinna med blodbesudlade händer.

 

Den politiska mediala häxjakten på den återupprättade rättsstaten i Bolivia har inletts!

POR DICK EMANUELSSON

TEGUCIGALPA / 2021-03-18 / Bolivia där medier som colombianska NTN24, den argentinska portalen Infobae eller de mäktigaste dagstidningarna på den amerikanska kontinenten (nord och syd) koncentrerade i nätverket ”DIAROS de AMERICA”, de som igår hyllade den militära statskuppen i Bolivia den 10 november 2019, har nu inlett den psykologiska krigföringen ÄN EN GÅNG mot den folkvalda regeringen i Bolivia.

Men det är inte den nyvalde presidenten Luis Arce som har gripit den blonderade ”Bolivias Pinochet”, JEANINE AÑEZ utan det autonoma åklagarämbetet. Denna kvinna som hyllade fängslandet av Ignacio `LULA´ Silva 2018 påträffades av åklagarämbetets detektiver i en låda.

Minns ni som har några år på nacken ”Hylands Hörna” där han varje lördagskväll på bästa sändningstid i den enda tevekanalen hade det stående inslaget ”GUBBEN I LÅDAN” med den alltid rolige och fantastiske Carl-Gustaf Lindstedt som ”Gubben”?

Bolivia har nu sin egen feminina variant. Men till skillnad mot Lindstedt är Añez en tråkig utslätad person som spelade rollen som State Departements ”Duttiga idiot” och blev den blodiga militärkuppens synliga ansikte. I dag riskerar hon dömas till 30 års fängelse för sin roll som ANSVARIG för massakrer och direkt korruption och tjänstefel.

Hur många års fängelse riskerar de som är gripna för att ha intagit Capitolium i Washington den 6 januari i år, där fem personer dödades? Aha! 60 års fängelse!

 

MEN NU DRIVER DE FASCISTOIDA medierna i Latinamerika och deras antikommunistiska SIP, det Interamerikanska Pressällskapet, som inte består av exploaterade reportrar som jobbar dubbla skift på 16 timmar utan mediernas ägare, en politisk medial häxjakt på den återupprättade rättsstaten i Bolivia.

Att de miljoner falska kontona i de ”sociala nätverken” som skapades inför valet den 20 oktober 2019 än en gång kommer att vakna till liv, har vi redan fått bevis för. Hand i hand med ”Patron” ska de än en gång försöka rulla tillbaka historiens hjul.

Men offren för fascismen i Bolivia kommer denna gång inte tillåta att nickedockor som Luis Almagro & OAS och Co ska sätta dagordningen. De kräver rättvisa för de av Añez och generalerna mördade anhöriga!

 

BOLIVIA: den legendariske revolutionären Felipe Quispe “El Mallku” till sista vilan

Felip Quispe gick i spetsen i störtandet av den blodiga Sanchez de Losadaregimen i oktober 2003 då ett 70-tal bolivianer slaktades av militären och 500 sårades. Men folkupproret segrade och "El Gringo" och hans försvarsminister flydde till USA. FOTO: DICK EMANUELSSON.

BOLIVIA: den legendariske revolutionären Felipe Quispe “El Mallku” till sista vilan

 

”Förena indianfolkens wiplafana med proletariatets röda fana”

 

TEGUCIGALPA / 2021-01-20 / DICK EMANUELSSON / För någon timme sedan kom beskedet om att FELIPE QUISPE, “El Mallku”, avlidit i en hjärtinfarkt i en ålder av 78 år.

 

Han var en av de drivande vid upproret mot ”El Gringo”, Sanchez de Losada, den bolivianska oligarkins och USA-ambassadens ”Man” i La Paz och presidenten som den 17 oktober 2003 flög till Miami i sällskap med sin försvarsminister Carlos Sanchez Barzain.

 

Denne är en blodbesudlad man som kallade ut stridsvagnar och armén för att slå ned upproret som slaktade 70 bolivianer och sårade 500 i oktober 2003. Men folket stod än en gång som segrare. Samme Barzain är nu en ofta anlitad ”politolog” i nyhetskanaler som NTN24, Fox eller CNN där han uppfyller sin roll som ”kommentator”. Hans uppgift är att uttala sitt hat och politiska besatthet mot de länder som vägrar ge upp sin nationella suveränitet inför USA. Vilka de länderna är behöver jag kanske inte skriva ut. Inför statskuppen i Bolivia 2019 jublade han. Inför valresultatet ett år senare kunde han bara stammande påstå att det var ”valfusk”.

 

Jag anlände till La Paz två veckor efter folkupproret i oktober 2003 och på ”Alla Helgons Dag” intervjuade jag “El Mallku”. I salen hade människor tysta samlats till en hyllning till de stupade martyrerna vars porträtt prydde väggarna lokalen.

 

Evo Morales och MAS hade velat vänta på att inleda hungerstrejker och andra aktioner mot ”El Gringo” men Quispe, Bolivias landsorganisation COB och bondefederationen var av en annan mening. Redan i augusti 2003 inleddes aktionerna och i spetsen stod den man som hade grundat gerillaorganisationen uppkallad efter Bolivias nationalhjälte, Tupac Katari.

 

Efter den USA-regisserade statskuppen den 10 november anslöt sig Quispe till massrörelsen mot kuppmakarna som slutligen kom att ”vända på tortillan” och besegra den fascistiska klick som med militär och polis i ryggen störtade den bolivianska demokratin som under 14 år och vänsterregeringen Evo Morales hade lyft Bolivia ur misär och underkastelse till USA.

 

Nedanstående är intervjun jag gjorde med Felipe Quispe den 1 november 2003: 

Exklusiv intervju med Felipe Quispe, ledare under upproret i oktober  [1-2]: ”Förena indianfolkens wiplafana med proletariatets röda fana” Av Dick Emanuelsson LA PAZ / 031101 / Innan revolutionen 1952, hade indianen eller bonden inte ens rätt till utbildning. På högplatån, och framför allt i aymaraindianernas historiska stad Warisata, styrde storgods- och markägarna med järnhand och såg varje försök att utbilda indianer och bönder som en provokation. Därför bildades underjordiska skolor för indianerna i Warisata som växte kraftigt. Det är denna rasism och klassmisstänksamhet som försatt alla utvecklingsmöjligheter för indianbefolkningen i strykläge. Men nu menar Felipe Quispe att det är dags att betala tillbaka skulden till hans folk. Men vilket slags nytt Bolivia är det som Quispe vill skapa och som orsakat oro bland den bolivianska oligarkin och förlöjligande kommentarer av utländska reportrar, bland dem en rad svenska och norska. – Vi vill skapa ett oberoende samhälle, en självständighet med rätt att regera oss själva. Därför vill vi deklarera ”Republiken Kollasuyo”. Bolivia som republik duger inte längre. I denna nya republik ska i första hand indianfolket aymara ingå. Det finns områden i södra Peru och norra Chile men även upp till Ecuador och delar av södra Colombia med aymarabefolkning. Denna nya statsbildning skulle skapa både oro och gränskonflikter men det oroar inte Felipe Quispe som mer ser till de gemensamma intressen som indianfolken i denna del av Latinamerika historiskt bär vidare. USA och Vargas Llosa rasar mot indianerna För USA och dess utrikespolitiska strateger är Quispes förslag en bekräftelse på deras farhågor om att indianfolken i de andinska länderna är i rörelse, vilket också ”utnyttjas av dem som ser sig som fiender till USA”. Den peruanske författaren Mario Vargas Llosa öser galla över indianer i allmänhet men de bolivianska och ecuadorianska i synnerhet som han anklagar för att vara nypopulister. I Bolivia har dock Quispe än så lände inte särskilt stort stöd för denna ide som skulle vara en ”förening av indianfolkens wiplafana med proletariatets röda fana”, som Quispe säger. Men hur få ett folkligt stöd för denna ide, undrar jag, vilka är de allierade? – I första hand är det indianfolken i Bolivia. Aymaraindianerna är förtruppen i denna kamp. Vår uppgift är att medvetengöra de andra folken, att genomför det ideologiska och politiska arbetet, förbereda och organisera dessa människor, bara så kan vi ha framgång. I anat fall kommer vi att förbli i nuvarande situation. Från gerillaledare till parlamentariker Felipe Quispe anslöt sig till den underjordiska rörelsen 1978. Han och dåtidens ungdomar ansåg att kampen inte bara kunde föras med valsedeln. Genom att markera valsedeln skulle folket inte komma till presidentpalatset, understryker han. – De historiska erfarenheterna visade också att de väpnade styrkorna aldrig skulle respektera en folklig seger. Armén följer den nordamerikanska imperialismens order och har dränkt landet i blod efter många massakrer på folket. – Inför dessa perspektiv bildade vi EGTK, Ejercito Guerrillero Tupac Katari, (Gerillaarmén Tupac Katari, uppkallad efter en indiansk befrielsehjälte i kampen mot spanjorerna). Tanken var att en ung, väpnad, entusiastisk förtrupp skulle kunna väcka folket och störta regimen. Men så blev det inte. Vi inringades, tillfångatogs och fängslades i flera år, säger Quispe. I fem år, från 1992-1997, satt Felipe Quispe fängslad.1998 valdes han av medlemmarna i CSUCTB, Bolivias främsta fackliga bondeorganisation, till ordförande. Väpnat motstånd och Che Han återkommer till sin kritik av Evo Morales som han betraktar som en pacifist eftersom Morales och MAS bara vill använda hungerstrejk eller fredliga marscher som kampmedel medan de i praktiken under den senaste konflikten in i det längsta avstod från att delta i vägblockader mot regimen Gonzalo Sanchez de Losada. – Det är inte framgångsmetoden, för i det här landet måste vi klämma åt de ekonomiska sektorerna, kapitalisterna och imperialisterna. I den kampen ingår även det väpnade motståndet så som skedde i Warisata. Därför tvingades vi att kasta ut en grupp under inflytande av Evo Morales inom CSUCTB. år 2000 offentliggjordes bildandet av en ny seriös grupp byggd på basis av massorna. Men vi glömmer inte att utan ett väpnat motstånd har inte kampen framgång för den måste konsolideras. Makten kommer ur gevärspipan, som Mao helt riktigt sa, även om jag inte är maoist. Hur ser då denne indian- och bondeledare på den gerilla som 1966-67 framträdde med Che Guevara i spetsen, undrar jag. Han förändrar inte en min utan säger bara att Che skulle ha gett dagens ”vänstermänniskor”, som klär sig i Chetröjor utan att avlossa ett enda skott, en spark i bakdelen om han hade hört eller sett dem. – Han skrev i sin dagbok från Bolivia att Bolivias vänster är ett svin. Che misstog sig inte. Tyvärr fick ungdomen från den tiden inte möjlighet till att kontakta Che på grund av inringningen och det topografiska landskapet. Om samma politiska arbete hade genomförts då som vi har gjort nu, hade Che aldrig stupat och gerillan segrat. Självfinansierade I den sista intervjun som ”Goni” gav, ironiskt nog med CNN, anklagade han den colombianska gerillan för att ligga bakom både träning som finansiering av den bolivianska upprorsrörelsen. USA och dess ambassadör i La Paz stödde sin lokale representant nästan till slutet. – Det var en slaktare som besegrades av sitt eget folk. Om vi skulle ha haft den träning han påstår att vi har fått, om vi skulle ha haft vapen, så är jag säker på att du just nu skulle ha genomfört denna intervju i presidentpalatset eller något ministerium, men inte utanför palatset. Med stenar eller påkar kan vi inte erövra makten. Då förlorar vi bara värdefulla liv. – Våra organisationer är autonoma och är inte beroende av andra länder, inte ens av andra revolutionära organisationer. Men vi respekterar dem som befinner sig i den väpnade kampen. Vi är självfinansierade via våra bosättningar och byar och det är genom dessa som vi har störtat regimen. Felipe Quispe, från gerillasoldat till parlamentariker med målsättning att minera Bolivia inifrån [2-2]: – Vi accepterar inte längre att leva som slavar

Av Dick Emanuelsson

Felipe Quispe är tveklöst den politiske ledare som mest konsekvent gick i spetsen för störtandet av den korrumperade Goniregimen. Ordförande för CSUCTB, Bolivias mäktiga bondeorganisation och det indianska vänsterpartiet MIP, är han en mytomspunnen man som via sin parlamentariska plats ska minera Bolivia inifrån. Han är älskad av högplatåns bönder och fruktad och betraktad som en extremist av den bolivianska oligarkin och stora delar av medelklassen. Dick Emanuelsson har träffat honom i en exklusiv intervju.   LA PAZ/031101/ Med låg röst säger hon: ”Vi måste be nu till Pachamama, Moder jord”. Framför oss finns en bädd av frukter, bakverk med figurer som ser ut som sagan om Tant Brun och hennes syster. Men där finns också ett par tallrikar med bönor, kikärtor och torkade potatisar, det sistnämnda något som jag bokstavligen avskyr. Bredvid bananerna och äpplena finns också ett fat med cigaretter och kokablad. Det sista doftar det rejält av i rummet. På väggarna sitter A3-ark med 56 namn på bönder och indianer som stupat för den bolivianska arméns kulor under 45 dagars konfrontationer. Slutligen tvingades ”El Gringo” att lämna makten och som så många andra USA-stödda ”demokrater” tog sin tillflykt till diktatorernas exilparadis: USA. Den 1 november stod jag där framför det som symboliserade de döda, denna Alla helgons dag som firas som en festdag där de gastronomiska eller alkoholhaltiga gåvorna är till för att muntra upp de döda på ”sin dag”. Men denna dag var det mer sorg än fest i lokalen som utgör det marxistiska indianpartiet MIP:s (Movimiento Indígena Pachakuti) parlamentslokaler. Vid min sida har jag Maria Victoria Fernandez, ordförande för Central de Mujeres Bolivia, CEDEMU-B, som organiserar ett stort antal av landets kvinnoorganisationer som i sin tur organiserar arbetarkvinnor av olika slag. Ett par tallrikar med den starka maten, den avskyvärda potatisen och en plastmugg av Havanna Club Cola, en softdrink som kubanerna framställt, kommer in. Pressen anländer, men bara den bolivianska media som insåg att agera etiskt under de 45 dagarna. Felipe Quispe, MIP:s ledare, före detta gerillaman från EGTK, ”Ejercito Guerrillero Tupac Katari”, gillar inte den press som förvanskade eller lånade ut sig till lögner under konflikten En efter en anländer de för att hylla de döda och hälsa på Quispe som vunnit i aktning för sin konsekventa kamp mot Goniregimen. Det större vänsterpartiet MAS kom in i kampen först efter en månad. Många i El Alto, staden på 4.000 meters höjd ovanför huvudstaden La Paz, med 800.000 invånare är på många håll förbittrade på MAS och anklagar öppet Evo Morales, MAS' ledare, för ”förräderi”. ”Indianer är inte sedda som människor”   – Majoriteten av oss som brukar jorden är indianer. Därför har vi aldrig blivit uppmärksammade eller fått våra krav tillgodosedda. Regeringens folk har aldrig sett till vår verklighet. Det är därför som vi befinner oss i strid sedan år 2000. Säger han efter vi har satt oss på hans lilla kontor för att få lite lugn. I bakgrunden går åtta indianska musiker i en ring runt och spelar för de döda. Quispe drar handen genom sin långa svarta lugg och tittar för ett kort ögonblick upp i mina ögon för att snabbt gå tillbaka med blicken i skrivbordet. Bakom honom hänger Aymaraindianernas fana Wipala med rutorna som skiljer de olika färgerna som nästan liknar de homosexuellas flagga. Statens sekellånga ignorans mot den förkrossande majoriteten av indianerna har mött sitt logiska svar i form av årliga mobiliseringar, vägblockader och hungerstrejker. – Efter den 17 oktober har vi framställt 72 krav där det första utgör ”mänskliga rättigheter”, ty vi indianer är inte sedda som människor av regimen. – Många av ledarna sitter i fängelse och för varje konfrontation har vi blivit allt hänsynslöst massakrerade. För i det som kallas ”Bolivia” dödas vi av ordningsmakten som om vi vore djur. Men för Quispe handlar kampen också om rätten till jord. Men det ska inte bara ska vara marken som vi går på utan också den under och över markytan. Det är något av en illustration på den störtade Goniregimen, för i de avtal med de transnationella olje- och gasföretagen som staten har upprättat, har staten monopol på marken under markytan. Men ovanför oljeborrhålets mynning är allt som kommer upp det utländska bolagets. Det är detta som väckte det bolivianska folkets vrede och fick det att resa sig mot utplundringen av landets enorma gasfyndigheter. Traktorer och internet   Trots att Felipe Quispe kan låta mystisk när han fördjupar sig i indianska filosofiska och historiska riter, är han högst pragmatisk när det handlar om indian- och bondebefolkningens konkreta materiella krav. Det är allt från duschar för bönderna till internet i utbildningen för barnen. – Vi kräver 1.000 traktorer, inte till skänks, vi tänker betala dem men till en rimlig kostnad. Vi anser också att det bör inrättas ett indianskt universitet som kan utgöra ett laboratorium för landets olika folk (totalt 37 indianfolk, reds anm.) så att även vi kan förfoga över våra intellektuella med egna hjärnor. Felipe går sedan in på den känsliga frågan om kokaodlingarna som han anser måste respekteras. – Indianerna odlar för livet, inte för droger, och kokan som för oss är helig kommer från Pachamama, Moder Jord. MIP- och bondeledaren menar att indianerna och bönderna måste få bättre vägar av den enkla anledningen att böndernas produkter på detta sätt lättare och billigare kan komma till städernas marknader. Byarna och bosättningarna måste också få tillgång till elektricitet. Nu ser man bara stearinljus eller paraffinljus på den bolivianska landsbygden. Tiden sedan Inkariket har praktiskt taget stått still, dundrar Quispe. Andra mänskliga rättigheter är allt från små sjukstugor till mindre sjukhus. Idag är dödligheten bland Bolivias indianer och bönder skyhög. De över 80 procent fattiga på landet lider av alla slags fattigsjukdomar, i synnerhet barnen, där barnadödligheten är dramatisk. För att minska den behövs rinnande vatten och avlopp. – Slutligen kräver vi ett inrättande av bondemarknader för våra biologiskt odlade produkter så att vi också kan få inkomster för vårt arbete. Ministrar som gisslan   Vid sidan av dessa materiella krav finns de politiska kraven som nej till försäljning av Bolivias naturgas till USA och i stället använda naturgasen för att industrialisera Bolivia. Quispe kräver också att Lagdekretet 1008, som handlar om att utrota kokabladsodlingarna, ska annulleras. I likhet med hela den oppositionsrörelse som störtade Goni kräver MIP att Lagdekretet 21060, som innebar en privatisering av hela den offentliga och statliga sektorn, ska annulleras och att dessa företag ska återförstatligas. I konsekvens med denna hållning är MIP och Quispe totala motståndare mot USA:s förslag till en amerikansk frihandelszon, ALCA. För att sätta tryck bakom kraven startade bönderna den 2 september en mobilisering som utgick fån 20 olika provinser i La Pazregionen. Därefter inledde Felipe Quispe och en rad andra bondeledare en hungerstrejk som pågick i 23 dagar. Den 61-årige bondeledaren spottade blod men vägrade låta sig köras till sjukhuset. Men bakom protesterna fanns också ett specifikt krav från aymaraindianerna; frigivande av en fängslad ledare som hade avrättat två boskapstjuvar, enligt indianska lagar. När kravet på frigivning inte fick gehör, tog bönderna regeringens viceminister för bondefrågor samt ett antal andra ministrar som gisslan. – Vår lagstiftning bygger på våra förfäders där, om någon stjäl, kan komma att avrättas om bosättningen anser det. Detta var vad som hände i augusti. Småbönderna möts av kulor   När massaker efter massaker avlöste varandra i september och oktober, mjuknade också majoriteten av befolkningen och anslöt sig till kravet som nu hade förvandlats till Gonis avgång. – Det som retar oss är att Evo Morales (MAS-ledaren) har utnyttjat vår kamp för egna syften, ty medan vi befann oss i hungerstrejk reste han runt i Libyen och i några europeiska städer. Men bland MAS finns det inga döda. Nu sitter hans folk i två ministerier och MAS är allierade med regeringen, säger Felipe med en lugn skoningslös kritik av det stora vänsterpartiet. – Vi anser, att det flutna blodet från dem som föll för kulorna måste komma folket till godo, de sju färgerna, säger Quispe och vänder sig om och gör en gest mot aymarafolkets fana, inte den nye president Carlos Mesa. Men förr eller senare kommer folket att ta makten och regera. Tålamodet från de hundratusentals bönder i La Pazregionen brast i september-oktober. Felipe Quispe behöver inte vara demagogisk för att mobilisera eller uppvigla bönderna, som regimen sa, när han talar om hur ”los terratenientes”, de stora mark- och boskapsägarna i det bördiga östra Bolivia får skulder avskrivna om klimatet slår fel. De fattiga småbönderna på högplatån möts i stället av kulor om de går ut på vägarna för att protestera, tillägger MIP-ledaren. – Vi har sagt att vi inte längre accepterar att leva som slavar, exploateras eller utsättas för rasism.