Indian- och bondefolken i världen fördömer massakern på sina bolivianska bröder

Den 12 oktober sköts 36 bolivianer, en majoritet av dessa från Aymaráindianerna, ihjäl av USA-byggda stridsvagnar och automatkarbiner. Samma dag högtidlighölls i Caracas ”Ursprungsbefolkningens Dag” av 3.000 delegater från hela världens olika indianfolk.

I ett skarpt uttalande från konferensen fördöms massakrerna mot de ”bolivianska bröderna” och Caracaskonferensen uppmanar alla folk i världen att göra det samma.

Kommunikén som lästes upp av den kvinnliga indianledaren Leonilda Zurita underströk att protesterna mot exporten till USA av Bolivias naturresurser bemöts med repression mot ”fackliga och folkliga ledare som grips, en politik som är underställd kraven från USA-imperialismen, via IMF och Världsbanken. Målsättningen är en villkorslös anslutning till ALCA”

I kommunikén konstaterar också indianernas världskonferens, att under det år som regeringen Lozada suttit vid makten har 101 bolivianer mördats och det finns inte en enda gripen för dessa mord. ”Straffriheten råder i Bolivia.” 

Dick Emanuelsson  

 

USA, OAS och Aznar stöder president Lozada

USA, OAS och Aznar stöder president Lozada

LA PAZ / 2003-10-14 / Medan president Gonzalo Sanchez de Lozada bara har uttalat stöd från regeringspartner MIR, är det internationella stödet från USA, OAS och Spaniens Aznar desto större.

På måndagen uttalade sig språkröret Richard Boucher från State Department samt Condoleezza Rice, rådgivare i det Nationella Säkerhetsrådet:

“Det internationella samfundet och USA tolererar inte något avbrott i den grundlagsenliga ordningen och kommer inte att erkänna någon som helst regering som är resultatet av antidemokratiska händelser (…) USA:s folk och regering stöder den demokratiskt valde presidenten i Bolivia, Gonzalo Sánchez de Lozada och hans ansträngningar för att skapa en mer löftesrik och rättvis framtid för bolivianerna.”

Den centrala frågan för upproret i Bolivia har varit Lozadas och regeringens beslut att sälja gas till Kalifornien via flera transnationella USA-bolag. Kalifornien är i desperat behov av gas för sin växande gaskonsumtion.

Dick Emanuelsson

BOLIVIA I UPPROR: ”Detta är kulornas och Dödens demokrati”!

 

BOLIVIA I UPPROR: 

”Detta är kulornas och Dödens demokrati”!

AV DICK EMANUELSSON

LA PAZ / 2003-10-14 / Armén massakrerar befolkningen. Mer än 60 döda och flera hundra skottskadade. USA och OAS uttalar sitt stöd för presidenten som anklagar den colombianska gerillan för att ligga bakom upproret. Upproret sprider sig till fem andra län.

Upproret som startade som en allmän protest mot regeringens beslut att sälja ut sina naturgasfyndigheter till en rad transnationella bolag, förvandlas allt mer till ett allmänt uppror mot den nyliberala ekonomiska politiken. Krav ställs att president Gonzalo Sanchez de Lozada omedelbart avgår på presidentposten.

I stället förklarade Lozada att bakom protesterna återfinns den colombianska gerillan som Lozada påstod ”finansierade de subversiva aktiviteterna” i Bolivia.

Efter söndagens och måndagens blodbad i städerna La Paz och El Alto som officiellt har kostat 60 människor livet, har till och med vicepresidenten Sacha Llorenti uttalat att han inte kan stödja en politik som massakrerar Bolivias folk.

Lozada avvisade också en dialog med de främsta oppositionsledarna så som Evo Morales.

– Han (Morales) uppmanar till uppror och kräver att jag ska avgå, hävdade president Lozada.

Men det är inte helt sant. I en intervju med en argentinsk radiostation i lördags förklarade Morales att han inom den bolivianska konstitutionen var beredd att diskutera med Lozada om en fredlig lösning. Villkoret var att denne uttalar ett upphävande av den nuvarande energilagen som innebär försäljning av gasfyndigheterna till utlandet. Men efter massakern i söndags och måndags har MAS, Rörelsen mot Socialism, landets största parti som Morales företräder, beslutat att med full kraft ansluta sig till kravet om presidentens avgång.

”Fackföreningsdiktatur”

I CNN-intervjun, avsedd för den nordamerikanska opinionen, spelade Lozada på ”kommunist- och terroristspöket”:

– Det finns folk som vill ta död på demokratin i Bolivia och införa en fackföreningsdiktatur (!).

Men protesterna mot regeringens energipolitik och ekonomiska modell har inte avtagit efter att presidenten, i ett TV-sänt tal klockan 1 på natten mellan söndag-måndag förklarade att regeringen har suspenderat alla planer på gasexport till andra marknader än de som Bolivia har med Brasilien och Argentina sedan 30 år.

På måndagsmorgonen var La Paz centrum fullt av demonstrerande människor som ”inte uppvisade minsta rädsla mot ordningsmakten”, informerade dagstidningen La Razon. Människorna var indignerade efter söndagens massaker i El Alto där 26 personer dödades och ett 60-tal skottskadades. Av dessa avled åtta på måndagsmorgonen.

LO-ledning går under jord

– Kampen kommer att bli långvarig, uppgav Jaime Solares, gruvarbetare och en av ledarna för landets Landsorganisation, COB. COB har gett instruktioner till sina medlemmar och avdelningar att paralysera landet i en total strejk.

Solares har i likhet med andra fackliga och politiska oppositionsledare gått under jorden. Orsaken är uppgifter om att de finns uppsatta på en lista på personer som säkerhetsstyrkorna vill likvidera.

– Detta är kulornas demokrati, sammanfattade Solares, detta är Dödens demokrati!

Protesterna som hittills har varit koncentrerade till El Alto, fortsatte i måndags till La Paz där 28 människor dödades av tusentals utkallade och tungt beväpnade soldater och poliser. Stridsvagnar, pansarvagnar och andra militärfordon bröt igenom barrikader av bolivianer som med stenar, slangbellor och dynamitstavar försökte göra motstånd i de trånga gränderna i La Paz. Men resultatet blev fatalt och det andra blodbadet på två dagar var ett faktum.

I södra delen av miljonstaden La Paz föll en militärlastbil i ett bakhåll och som tändes på och förstördes.

Övriga landet

I övriga delar av landet intensifierades protesterna. I Bolivias andra stad Santa Cruz, dödades en medan åtta personer skadades i protesterna.

I den upproriska staden Cochabamba placerade befolkningen ut stora containrar och stenar på vägarna för att göra vägblockaderna mer effektiva. ”Vad som tills i söndag hade varit ett uppror koncentrerat till den andinska högplatån spriddes i måndags till ytterligare fyra län”, skrev La Razon i tisdags.

I städerna Potosi och gruvdistriktet Oruro inledde befolkningen total arbetsnedläggelse. Gruvarbetarna, som marscherade till La Paz förra veckan, stoppades vid El Alto och besköts av armén med resultatet av en död gruvarbetare och flera skottskadade.

I Argentina demonstrerade i måndags 1.000 bolivianer framför Bolivias ambassad i Buenos Aires. Kravet var enhälligt: ”Avgå Goni!” som anklagades för att vara ”mördare”.

Katolska kyrkans ärkebiskop i Cochabamba Monseñor Tito Solari, försökte undvika sammandrabbningar mellan ordningsmakten och arbetare och bönder ledda av regionens LO-distrikt. Prelaten nästan grät när han beklagade slakten på demonstranter i landet.

Gruvarbetarna marscherar mot La Paz

AV DICK EMANUELSSON

LA PAZ / 2003-10-07 / Vi är inte intresserade av en dialog med regeringen. Vad vi vill är att presidenten avgår, annars kommer vi att lyfta honom ur presidentpalatset, säger Jaime Solares, generalsekreterare i COB, Bolivias LO.

Den tre veckor långa protesten mot regeringspolitiken i det andinska landet har skakat om makten. Enligt pressen är president Gonzalo Sanchez de Losada, kallad ”El Gringo” för att han tillbringat större delen av sitt liv i USA, helt isolerad i presidentpalatset. Demonstrationerna, marscherna, vägblockaderna hotar att störta regeringen om inte en uppgörelse nås. Hittills har sju personer dödats och ett hundratals skadats när armétrupper öppnade eld mot bönder och indianer.

I måndags anslöt sig COB, landets LO, till protesterna och inledde en generalstrejk på obestämd. Vid denna pressläggning marscherar gruvarbetare från de legendariska gruvorna ”Siglo XX” mot huvudstaden i vad som antas vara en inringning av ”El Gringo” en, miljonär och gruvmagnat som är medlem i exklusiva sällskap som Society Of The Americas Or Council Of The Americas, som leds av David Rockefeller, sonson till John D. Rockefeller, grundare av Standard Oil.

Detta sällskap har också organiserat el Consejo Internacional de Asesores de Presidentes, det Internationella rådet för presidentrådgivare, också kallad ”Världsregeringen” för dess enorma makt som dess medlemmar innehar.

 

”El Gringo” och hans transnationella kontakter

AV DICK EMANUELSSON

• Vad har Bolivias president för personligt intresse i gasexport?

BOGOTA / 2003-10-04 / Gonzalo Sanchez de Losada, även kallad “El Gringo” för hans brytning på spanska, är nära att störtas av ett folk som har fått nog av nyliberala modeller. Han har gått i spetsen för en av de mest hårdhänta omstruktureringar av en statsapparat i Latinamerika. Därför betraktas också Bolivia som ”nyliberalismens svagaste länk”, på väg att brista. I bakgrunden agerar Rockefeller, företag som Enron och British Petroleum.

Den utlösande katalysatorn är kampen mot en total privatisering av det statliga prospekteringsföretaget YPFB (Yacimientos Petrolíferos Fiscales Bolivianos) inom energinäringen och ett bokstavligt överlämnande av få återstående naturresurser i Bolivia. Detta pionjärföretag inom prospektering har successivt urholkats och har blivit föremål för en privatisering där de stora gigantiska energi- och gruvbolagen i världen är med på en huggsexa som regeringen påstår ska gynna det bolivianska.

Men uppenbart tror inte folket på ”El Gringo”, som tillbringar mer tid i USA än i sitt eget land, Bolivia. Liknelser görs med de spanska kolonisatörernas utplundring av tenn och silver som var så mycket att det skulle ha blivit en ”bro till Spanien”, som ordspråket säger. Bakom lämnade spanjorerna ett land och folk i misär.

Privatiserade gruvor

I augusti 1993 inledde Losada sin första av två presidentperioder. 7-8 år tidigare, hade den stora bolivianska gruvindustrin privatiserats eller stängt igen med skäl att verksamheten inte var lönsam och att tillgångarna mer eller mindre var slut. Det bolivianska gruvproletariatet, detta stolta och den bolivianska arbetarklassens förtrupp, drog sig tillbaka och slickade de dödliga såren. I bakgrunden agerade ”El Gringo” som tog över flera lönsamma statliga företag.

Under sin mandatperiod fortsatte han privatiseringen av statliga företag till förmån för de transnationella. Varför, är det inte svårt att förstå, när vi synar mannen med en bättre lupp än den officiella massmedia som bara koncentrerar son bevakning av kampen i Bolivia till en påstådd chauvinistisk aversion från bolivianernas sida mot Chile. Orsaken sägs vara att bolivianerna är sura för förlusten i Stillahavskriget 1879. Bolivia förlorade då sin utfart mot havet efter att Chile, ledda av de engelska kolonisatörerna som ville åt salpetern i Atacamasöknen, erövrat detta territorium där i dag staden Antofagasta är beläget.

Korsvist ägande

”Goni”, som han också kallas, förfogar över företaget COMSUR. I november 1993, tre månader efter att han tillträdde presidentposten, köpte det engelska företaget Rio Tinto Zinc (RTZ), 33 procent i COMSUR. RTZ är världens största handlare i koppar.

Men företaget inte bara köper och säljer koppar, det innehar också 30 procent i gruvbolaget, La Escondida, som förfogar över Chiles största privata gruva. IFC-Banco Mundial, (The International Finance Corporation) är också aktieägare i såväl La Escondida som COMSUR.

Vad betyder detta?

Bolivia gränsar till norra Chile, där de flesta av de chilenska gruvorna finns. För närvarande exporterar Argentina termoelektrisk energi till den energislukande gruvbrytningen, men de argentinska gasreserverna är, enligt alla rapporter, på väg att ta slut. En export av boliviansk naturgas är av extrem brådskande betydelse, skriver Andrés Soliz Rada, expert på gasfrågor i Bolivia och en stark kritiker av den nuvarande regeringens politik.

De inblandade företagen och den bolivianska presidenten har därför allt intresse för att Bolivias’ gas går via norra Chile. Om vi också betänker att 80 procent av chilensk konsumtion av gas kommer från Argentina, som nu själv står inför en ”gaskris”, blir situationen ännu mer gynnsam för Bolivia, såväl vad gäller förhandlingarna om priset på gasen som dess krav på en utfart till Stilla havet. Men detta har inte ens tagits upp i förhandlingarna av Goni med Chile och de inblandade företagen. Det är kanske inte så konstigt eftersom han själv har ekonomiska intressen i de inblandade företagen.

President och företagsledare

Den 4 mars 2002 uppgav det kanadensiska gruvföretaget Orvana Minerals Corp. ORVANA, att den nya bolagsstyrelsen hade utsetts och att aktieägarna utsett Gonzalo Sanchez de Losada till styrelseordförande. Till sin hjälp fick ”El Gringo” ett antal dignitärer som inte går får hackor.

George Hamilton, VD, från Ernest&Young i Toronto. José Convay och Robert A. Watts, bägge VD med verksamhet i flera stora gruvföretag. Donald French, rådgivare och spekulant i utvinningen av guldgruvan Kori Kollo, i Bolivia.

Den 27 augusti 1999 påstod Goni att han på grund av sina politiska aktiviteter inte hade ägnat sig åt gruvverksamheten på 20 år. Men, som Andrés Soliz Rada skriver, hur är detta möjligt när det USA-baserade ”Instituto de las Américas” den 27 augusti 1997, i sin årsrapport, hävdar att Goni 1996 hade ingått i deras högsta ledning, samtidigt som Goni innehade presidentposten? Han satt också i Orvanas bolagsstyrelse fram till den 31 juli 2002, trots att han den 26 juni detta år hade gått till val om presidentposten.  

BP och Repsol i samma sällskapsklubb

Gonzalo Losada rör sig i de mest exklusiva kretsarna i världens finans- och näringslivskretsar. I samma ledning för ”Instituto de las Américas”, också kallat ”Institutet”, återfinns Richard Flury, från oljebolaget BP-Amoco, en av ägarna till Pacific LNG, det kanske viktigaste företaget som ska utvinna och distribuera den bolivianska naturgasen. BP-Amoco (från British Petroleum).

Det formella välkomnandet av Losada i denna mäktiga grupp gjordes av den förre USA-diplomaten Paúl H. Boeker. Men detta år fanns också James Bannantine, från företaget Enron med i bilden och William L. Friend från USA-företaget Bechtel.

Detta företag hade bokstavligt kastats ut från staden Cochabamba 2001 i det s.k. ”Vattenkriget”. Befolkningen reste sig och höll makten under flera veckor i staden tills regeringen gick med på att ”återförstatliga” vattenbolaget. I styrelsen för ”Institutet” fanns också representanter för Consorcio Pacific LNG, British Petroleum, British Gas, Marathon Oil, Shell, CMS Energy y Sempra, företag som har det gemensamma att de är indragna av produktion, transport och distribution av gasen. De är alla för att gasen ska levereras via en chilensk hamn.

Men vad är Institutet?

Med Rockefeller för avreglering

Enligt Andrés Soliz handlar det om ett sällskap som bildades 1983 av universitetet i San Diego. Målsättningen är att ”minska alla barriärer som lagligt eller enligt politiska beslut, reglerar och drabbar den regionala handeln och investeringar”. I detta sällskap invaldes Goni som styrelseledamot.

Men ”El Gringo” var inte nöjd med detta sällskap. Nästa steg var att ansluta sig till Society Of The Americas Or Council Of The Americas, som leds av David Rockefeller, sonson till John D. Rockefeller, grundare av Standard Oil.

Detta sällskap har också organiserat el Consejo Internacional de Asesores de Presidentes, det Internationella rådet för presidentrådgivare, också kallad ”Världsregeringen” för dess enorma makt som dess medlemmar innehar.

Även detta råd leds av David Rockefeller. Men bland dess medlemmar återfinns några av Chiles mäktigaste industri- och finansmän. Skaran förstärks med oljemagnater som Pepe Fanjul, från spanska Repsol-YPF-Trilateral, och Kenneth Lay, från det havererade Enron. Ordföranden i “Sällskapet” är William Rhodes, vice styrelseordförande i Citygroup.

Källa: Andrés Soliz Rada, Rebelión  

 

USA står inför en gaskris

AV DICK EMANUELSSON

BOGOTA / 2003-10-03 / USA:s Nationella Energiråd säger i ett uttalande att produktionen i USA och Kanada endast täcker 75 procent av behovet. De amerikanska energimyndigheterna förväntaR att den resterande delen, 339 miljarder kubikfot, ska täckas av andra gasprojekt, som till exempel den bolivianska naturgasen.

Nyheten om det stora ”hålet” i USA:s behov av naturgas kommer synnerligen olämpligt, för Bush, eftersom Bolivia står på randen till en folkresning just på grund av de orättvisa kontrakten mellan den bolivianska staten och i huvudsak två USA-företag.

Enligt samma studier har gasproduktionen i USA och Canada gått i taket och man förväntar en stagnering och ett historiskt produktionsunderskott de närmaste åren.

“Nordamerika träder in i en historisk period där de inte kommer att vara självförsörjande i det växande gasbehovet. De traditionella produktionsområdena i USA och Canada har stagnerat”, säger rapporten.

Bolagen bakom gasutvinningen

Det utländska konsortiet som vill exploatera den bolivianska naturgasen heter Pacific LNG. Det bygger och gör investeringarna i Bolivia till den eventuella utskeppningshamnen i Chile eller Peru. Pacific LNG utgörs av spanska transnationella Repsol-YPF samt de två brittiska bolagen British Gas, BG, och British Petroleum, BP. Men Pacific LNG opererar via det USA-ägda PAE, Pan American Energy. Bolaget som ska sälja gasen till USA-bolaget Pacific LNG heter Semora Energy.

De 25 procent gas som fattas för att täcka USA:s konsumtionsbehov utgör 12,5 biljoner kubikfot gas per dag. Bolivia exporterar för närvarande 15 miljarder kubikfot gas till Brasilien men den maximala exporten är kalkylerat till 30 miljarder.

Utredarna befarar också att priserna på naturgasen kommer att nå historiska mål, varför bolivianerna inte behöver stressa för att uppnå ett ”historiskt pris”, som utredarna talar om. USA kan då för första gången kallt konstatera att landet inte längre har tillgång till ett lågt pris.

Generalstrejk i Bolivia!

Generalstrejk i Bolivia

LA PAZ / 031001 / Bolivias enda landsorganisation COB inledde i tisdags en generalstrejk obestämd tid. COB ansluter sig till de tre veckor långa protesterna av indianer, bönder och arbetare som protesterar mot regeringen Losadas beslut att sälja gas till Kalifornien för ett pris som understiger fem gånger värdet, enligt bolivianska källor. De två företagskoncessioner som ska bygga gasledningar, utvinna gasen och transportera gasen är till största delen USA-ägda.

I tisdags marscherade tiotusentals bolivianer på de större städernas gator. På landsbygden genomför bönderna vägblockader sedan tre veckor och har i praktiken isolerat La Paz från omvärlden. I protesterna har sju människor skjutits ihjäl och ett 20-tal skottskadats av specialtrupper. Allt större krav ställs på att ”El Gringo”, president Goni Sanchez de Losada avgår.

Dick Emanuelsson 

Väpnade sammandrabbningar i Bolivia

 

Väpnade sammandrabbningar i Bolivia

BOGOTA / 2003-09-22 / Sju personer, två armésoldater och fem bönder, dödades i lördags eftermiddag när specialtrupper från den bolivianska armén försökte återta den av indianer och bönder ockuperade staden Warisata.

Över hela Bolivia har indianer, bönder och fackföreningar demonstrerat och upprättat vägspärrar i protest mot att regeringen Losada vill sälja boliviansk naturgas till USA via en gasledning som slutar i Chile. Massmedia har förvrängt bakgrunden och uppgett att det handlar om en konflikt mellan Bolivia och Chile när det i själva verket handlar om att sälja landets naturresurser till ett värdigt pris.

Inte mindre än 22 miljoner kubikmeter naturgas ska exporteras till Kalifornien av USA-företaget PAE, Pan American Energy. Bolivia får, enligt kontrakt, 0,7 dollar per kubikmeter gas vilket är fem gånger lägre än när Bolivia exporterade gas till Argentina för 25 år sedan. Andra USA-bolag ska också bygga gasledningen samt frakta gasen till Mexiko och Kalifornien.

Enligt Mauricio Antezana, regeringens talesman, utsattes de väpnade styrkorna för ett bakhåll när de anlände till Warisata klockan 1 på natten mellan fredag och lördag. Bönderna och indianerna håller staden sedan den 14 september i protest mot att en bondeledare har fängslats av regeringen.

Staden ligger på högplatån, en halvtimmes resa och det är här den hårdföre före detta gerillaledaren Felipe Quispe, senator och ledare för landets bondeorganisation, har sitt starka fäste bland högplatåns aymarárindianer. Enligt Quispe provocerades bönderna att besvara militärens våld med den fatala följden av sju döda och ett 20-tal skottskadade. Stadens rådhus, polisstation samt ett hotell brändes ned av tusentals uppretade bönder.

– Det är allvarligt, vi hade aldrig föreställt oss att de skulle massakrera folket. Men vi säger: Vill de ha krig så ska de få det. Vi har inget annat val än att ta upp den väpnade kampen, sa Quispe, som också representerar vänsterpartiet MIP, Movimiento Indígena Pachakuti, i en kommentar till händelserna.

Evo Morales, Bolivias store vänster- och bondeledare, har efter den väpnade sammandrabbningen kommit överens med Quispe om gemensamma aktioner vilket ytterligare skärper den redan spända situationen i Bolivia.

La Paz blir alltmer isolerat på grund av vägspärrarna som nu blir kvar efter massakern i lördags. Regeringen Losada sitter i permanenta möten men har fortfarande inte utlyst undantagstillstånd, något som dock Felipe Quispe har gjort i ett 20-tal kommuner på högplatån.

Detta kräver proteströrelsen i Bolivia

 

Detta kräver proteströrelsen i Bolivia

BOGOTA / 2003-01-26 / I de större nyhetsbyråernas rapportering om protesterna i Bolivia har man framför allt informerat om konsekvenserna av protesterna, antalet dödsoffer, skadade och att protesterna leds av kokaledare som Evo Morales.

Men få rapporter har talat om varför Bolivia nu exploderat en massrörelse mot regeringen i La Paz.

Men sanningen är, att denna rörelse, kring MAS och Evo Morales, i över fyra månader upprätthöll en dialog med regeringen Goni. Men sedan den 13 januari har massrörelsen gått ut på landets vägar och blockerat dem för att förmå regeringen att inleda seriösa förhandlingar.

• Nedanstående krav utgör huvudpunkterna för protesterna:Uppehåll i besprutningarna av utrotandet av kokabladsodlingarna och en förändring av Lag 1008.
• En rättvis fördelning av jord och ett slut på straffriheten från rättsmyndigheternas sida för dem som är ansvariga för morden på bönder utan jord i regionen Pananti.
• En förändring av utbildningsreformen så att samhällets behov går före.
• Ett legalt erkännande av en fullständig autonomi för universitetet i La Paz.
• Beslut om en lag som gynnar små låntagare.
• Beslut om Nej till Alca på grund av sina negativa effekter på den nationella ekonomin.
• Behov av en nationell politik för gasfyndigheterna som ska vara till förmån för bolivianerna framför de personliga eller företagsintressen som skyndsamt vill sälja ut och exportera denna naturresurs (läs till USA, reds anm).
• Undvika tillstånd för USA-trupper att beträda det nationella territoriet, vilket skadar den nationella suveräniteten.

Dick Emanuelsson

Regeringen i Bolivia backar inför massprotesterna!

Regeringen i Bolivia backar inför massprotesterna!

BOGOTA / 2003-01-26 /  Strax innan denna pressläggning kom beskedet att regeringen ”Goni” Sanchez de Losada går med på att inleda förhandlingar kring de teman (se faktaruta) som varit orsaken till de stora massprotesterna.

Oppositionen, ledd av Evo Morales, har gått med på att tillfälligt upphöra med vägblockaderna som successivt kommer att monteras ned. Men om blir det inga konkreta resultat i dessa förhandlingar kommer protesterna att starta igen.

D.E.

Svenskar utvisade från Bolivia

 Svenskar utvisade från Bolivia

AV DICK EMANUELSSON

De ”konspirerade mot staten”. Bolivias regering anklagar frivillighetsorganisationer för att finansiera och uppvigla landets fattiga.

BOGOTA / 2003-01-26 / Cristina Fredenstedt, Malena Wahlin, Ylva Westander och Emma Johansson från Färnebo Folkhögskola utvisades efter att ha gripits av polisen i regionen Chapare, centrum för massproteserna och kokafälten i Bolivia.

De fyra anklagades för att ha ”uppviglat” bönderna i området, en anklagelse som både de bolivianska värdarna i ungdomsorganisationen Tinku Juvenil som ledningen för Färnebo Folkhögskola avvisar bestämt.

De fyra deltog i kursen ”Globalt möte för rättvisa” och hade de senaste två månaderna vistats i Bolivia för att studera sociala rörelser och effekter av globaliseringen. De hade genomfört praktik och studerade hos ett antal organisationer runt om i landet, bland annat kvinnoorganisationer, gatubarnsprojekt, projekt for återanpassning av apor ur fångenskap och universitet för ursprungsbefolkning. Med ungdomsorganisationen Tinku Juvenil genomfördes också en studieresa till Chapareregionen för att studera kokaböndernas situation.

Enligt myndigheterna deltog de i en olaglig demonstration utlyst av LO-distriktet i landets näst största stad Santa Cruz. De fyra greps och deporterades till Brasilien under upprörrande former.

Den regionala åklagarmyndigheterna sa i ett uttalande att de fyra hade ”konspirerat mot staten”.

Enligt Interpol, citerad av den lokala pressen, erkände Malena Wahlin att de hade haft möte med parlamentsledamoten och MAS-ledaren Evo Morales och att de hade överlämnat 2.000 dollar till kokabönderna i Chapare. Detta är inget brott men Interpol anklagar svenskorna för att ha deltagit i demonstrationer.

Men de fyra avvisar i ett pressmeddelande dessa anklagelser som grundlösa:

”Vi har inte samarbetat med några olagliga organisationer eller bedrivit politiskt arbete. Vi har varit i Bolivia som studenter. Tillsammans med Tinku Juvenil genomförde vi ett seminarium på temat sociala rörelser i landet och frihandelsavtalet ALCA (FTAA) den 11 januari i Santa Cruz. Till detta seminarium bidrog vi ekonomiskt med 2000 SEK till resor för delegater och mat under dagen. I samband med seminariet blev en kursdeltagare intervjuad av en tidning och en TV-kanal. Mötet handlade inte om den då nära förestående blockaden. Den 13 januari påstods det i tidningarna att vi som svensk organisation bidragit med 2000 dollar för att stödja böndernas blockad, vilket inte på något satt är sant. Detta är helt och hållet ett missförstånd eller förvanskning från journalisternas sida.”

Anklagelsen om att de deltagit i en demonstration i Santa Cruz avvisar de också med hänvisning att de befann sig i La Paz, en dygnsresa med buss.

Generaliserade anklagelser

Utvisningen, formellt med anledning av att deras visum hade gått ut, föranledde dock president Gonzalo Losada, Goni, att generellt anklaga de i Bolivia verksamma frivillighetsorganisationer, som det finns ett stort antal av, för att ligga bakom såväl finansiering som uppviglingen av bönderna i Bolivia.

I måndags förra veckan gick presidenten ut och inför ambassadörer och representanter för de olika länderna i Bolivia, anklagade han att ekonomiska medel, avsedda för sociala projekt i Bolivia, utnyttjas för att fortsätta konflikten i landet.

Försvarsminister Freddy Teodovic hävdade att ”det finns en serie av organisationer som bör undersökas. Vad vi däremot vet, är att alla dessa vägblockader genomförs med välsignade pengar. Vi vet att det finns NGO:s som enbart ägnar sig åt att skapa denna form av konflikter. Jag vet inte vad de heter, men vi har information som håller på att tas fram av underrättelsetjänsten”.

Men varken presidenten, försvars- eller utrikesministern har kunnat namnge en enda av det stora antalet NGO:s som verkar i Bolivia sedan flera decennier, bland dem svenska UBV.

Dessa kräver nu att regeringen konkretiserar sina anklagelser och upphör med att generalisera temat. Susana Eróstegui, språkrör för ett nätverk på 25 NGO:s i Bolivia uppgav till lokalpressen att det inte finns NGO:s som direkt finansierar konflikter eftersom deras huvudsakliga verksamhet utgörs av sociala projekt, bland annat i Chapareregionen och andra konfliktområden.

Landets Folkombudsman Ana María Romero de Campero säger att ”det är en oerhörd allvarlig anklagelse” och kräver en genomgripande undersökning.

Evo Morales, ordförande för MAS, har tillbakavisat anklagelserna och menar att de är utslag av en psykologisk krigföring och krävde att presidenten inom 24 timmar lägger korten på bordet.

McDonalds inget för bolivianer

McDonalds inget för bolivianer

USA-jätten stänger 175 filialer i tio länder som inte motsvarar ägarens lönsamhetskrav.

LA PAZ / 2002-11-21 / USA:s flaggskepp McDonalds stänger efter fem års verksamhet i Bolivia, uppgav företagsledningen förra veckan. Motivet påstås vara dålig lönsamhet.

Amerikanska hamburgare verkar inte falla bolivianerna i smaken. Sjuttio procent av folket har indianskt ursprung och knappast attraherade av ”Mc” i dess olika varianter.

I landet med lika invånare som Sverige finns det åtta Mcdonaldsrestauranger som nu kommer att stänga och ställa 300 ungdomar utan arbete. Enligt företagsledningen ingår stängningen i en ”strategi för att bena upp svårigheterna i ekonomin”. I själva verket handlar det om en lönsamhet som företagsledningen inte motsvarar de gjorda investeringarna.

Beslutet ingår i en aviserad plan för stängning av 175 filialer i tio länder.

Dick Emanuelsson