Mostrando entradas con la etiqueta nationalisering. Mostrar todas las entradas
Mostrando entradas con la etiqueta nationalisering. Mostrar todas las entradas

domingo, 8 de diciembre de 2013

Bolivia: Företag i kris får tas över av de anställda om ägarna trilskas

 

Jubel bland anställda på raffinaderier efter att president Evo Morales tillkännagav på 1 maj 2006 att energisektorn ska nationaliseras. Denna har legat till grund till den kraftiga ekonomiska tillväxten.


Bolivias ekonomi växer som aldrig förr:

Företag i kris får tas över av de anställda om ägarna trilskas

Av Dick Emanuelsson 

TEGUCIGALPA / 2013-12-08 / Bolivias president Evo Morales inför en 3:e månadslön för december månad. Mot de arbetsgivare som säger att deras företag kommer att gå i konkurs för dekretet svarade Morales med att ge anställda i berörda företag juridisk rätt att ta överföretag och produktion.

AUDIO: https://app.box.com/s/z7z4tjhssgyqw9hw71wf

– Vi (regeringen) har beslutat att så länge ekonomin fortsätter växa över 4,5 procent, kommer de anställda inom såväl offentlig som privat sektor att ges en 2:a extra månadslön (som i allmänhet betalas ut i december), sa Evo Morales förra veckan då han presenterade sitt dekret.

För Bolivias ekonomi går alldeles utomordentligt. För 2013 beräknas BNP:n växa med 6,5 procent.

Om överskottet i den ekonomiska tillväxten är mer än 4,5 % ska detta även distribueras till ursprungsbefolkningens behov i byar och på landsbygd. De är oftast inte anställda inom privat eller statlig sektor utan kanske bara är familjeföretagare eller medlemmar i ett kooperativ.

– Vi har lämnat den sista platsen för extrem fattigdom i Sydamerika tack var ansträngningarna arbetare, tjänstemän, alla som arbetar för att lyfta vårt kära Bolivia, tillade Morales.


ARRASTRA LA NUBE BLANCA ENCIMA
LA OSCURA PARA ABRIR EL AUDIO


Brutal nyliberal modell

Latinamerika, som varit offer för en brutal nyliberal ekonomisk modell under den senaste 30-årsperioden, har långsamt vänt, även om klassorättvisorna fortfarande är skriande. Arbetarnas försvarsorganisationer, fackföreningarna, är bara en spillra av sitt forna jag. Det är i det ljuset man ska se att ”avtalsförhandlingar” oftast handlar om att regeringen justerar en miserabel minimilön uppåt en aning.

– I Bolivia är den 1200 bolivianos (1 bol=0,94 sv/kr). Minimilönen har ökat från 400 bolivianos år 2006 till dagens 1200. Antalet anställda som får två extra månadslöner utgör cirka 40 procent av Bolivias anställda. Resten arbetar inom den så kallade informella sektorn.

Stark vinstutveckling

Abraham Pérez

Det säger till Flamman Abraham Pérez, styrelseledamot i Bolivias Centralbank, före detta planeringsminister 2009 och lärare och forskare på La Paz Allmänna Universitet.

Vad blev reaktionen från landets arbetsgivare på presidentdekretet?

– Arbetsgivarna i väst klagade att de skulle gå i konkurs medan de i öster (ekonomiskt starka i bl.a. regionen Santa Cruz) accepterade. Men de ville ha en frist på sex månader. Kompromissen blev februari 2014.

Hur har vinstutvecklingen för företagen varit under regeringen Evo Morales?

– Det har varit en dynamisk utveckling för den inhemska marknaden. Finansdepartementet gjorde nyligen en kalkyl över vinstutvecklingen för landets företag. Den visade att vinstresultatet slutar på 4,1 miljarder dollar. Det är en mycket intressant siffra och tillväxten omfattar även dem. Därför kan de inte säga att de står utan ekonomiska resurser.

Arbetarna tar över

Vad blev reaktionen från företagen på president Morales´ uttalande, om att företag som hävdar att de går i konkurs på grund av den tredje månadslönen ska kunna tas över av de anställda?

– De sa att dekretet kom som en hink kallt vatten och att de skulle tvingas stänga verksamheten. De skrämde många anställda som sa att ”vi avstår från månadslönen för att behålla vårt jobb”. Presidenten svarade med att citera en artikel i grundlagen som säger att företag som befinner sig i riskzonen att gå i konkurs, kan tas över av arbetarna med stöd av staten. Efter det uttalandet blev landets företagare märkbart tysta och accepterade därefter att betala den andra extra månadslönen i februari.

Hur har landets ekonomi i allmänhet utvecklats under Evo Morales? Krisen i Europa riskerar försätta 125 miljoner människor i ett liv i fattigdom, enligt EU-organet Eurostat. Två modeller med två skilda resultat.

– Alba, i vilken Bolivia är medlem, har en totalt motsatt målsättning än EU. Världsekonomin är i förändring. USA och Europa befinner sig i en djup kris. En tillväxtekonomi som den bolivianska har sin främsta allierad i Brasilien dit vi exporterar naturgas. Men det handlar även om hur ekonomin administreras och hur vi undviker korruption. Vi är ingen isolerad ö utan en del av den kapitalistiska världsekonomin och utsätts självklart för dess cykliska kriser. Bolivia är medlem av ALBA och i slutet av året blir vi medlemmar i Mercosur. Inom Latinamerika har vi motsättningar efter bildandet av Stillahavsalliansen som drivits fram av USA-imperialismen på initiativ av Mexiko (under f.d. högerpresidenten Felipe Calderon) som har som avsikt att försvaga Latinamerikas integration.

Vilken betydelse har president Morales´ beslut att ta kontroll över landets naturresurser så som olja och gas och delar av gruvmineralerna?

– Det började med gas och olja. Högern och USA angrep oss och hävdade att utlandsinvesteringarna skulle upphöra och utländska bolag lämna Bolivia. Verkligheten blev den motsatta och de accepterade omförhandlingarna av kontrakten. Fortfarande har vi ett antal gruvor i händerna på transnationella bolag som återstår att ta över. Vi befinner oss på halva vägen. Högern har upphört att hota och skrämma befolkningen för allt flyter på och ekonomin växer.


Morales propone que empresas en quiebra por aguinaldo pasen a los empleados

Presidente aprueba doble aguinaldo para servidores públicos y trabajadores del sector privado 

AUDIO: https://app.box.com/s/z7z4tjhssgyqw9hw71wf

 Entrevista exclusiva a Abraham Pérez, integrante del Directorio del Banco Central de Bolivia, viceministro de Planificación del gobierno de Evo Morales en 2009, docente e investigador de la Universidad Pública de La Paz.

 


martes, 15 de agosto de 2006

Bolivia ber Norge om hjälp för nationalisering av energisektor

TEGUCIGALPA / 2006-08-15 / Den nya vänsterregeringen i La Paz ber nu Norge om hjälp för att “styra upp” nationaliseringen av landets energisektor.

1 maj tillkännagav president Evo Morales att regeringen via det statliga energibolaget YPFB hade tagit kontrollen över olja och energitillgångar. Men det stora problemet är kunskap och kapacitet för att bättre och effektivare kontrollera produktion och kommersialisering av energiproduktionen. Därför kommer Norge via biståndsorganet ”Petroleum för utveckling” att bistå regeringen Morales, enligt nyhetsbyrån Bolpress.

Norge kommer att fortbilda tekniker på YPFB efter att Norges biståndsminister Erik Solheim besökt Bolivia, Peru och Brasilien och undertecknat en överenskommelse med La Paz. Bolivias regering behöver juridisk hjälp med att utforma lagstiftning, kontrakt och överenskommelser av pristariffer för export av gas.

Norge är också känt för att ha lyckats ha en närmast total kontroll över korruption inom oljeindustrin. Därför vill Bolivias regering ha assistens för att undvika den typiska latinamerikanska korruptionen, som i Bolivias fall inneburit att statskassan förlorat många miljarder dollar som gått i privata fickor.

Norges biståndsprogram inom oljesektorn går till 16 länder i tredje världen med oljetillgångar och produktion så som Nigeria, Angola, Santo Tomé&Príncipe, Madagaskar, Sudan, Östtimor, Kambodja, Filippinerna, Irak och nu också Bolivia.

En viktig fråga för Bolivia är att Norge delar med sig av den rika erfarenheten detta nordiska land har i frågan om hur Bolivia ska kunna kontrollera och verifiera den information som de utländska oljebolagen, med tillstånd att operera i landet, redovisar om investeringar och vinster. Norge har en lång erfarenhet från Norsk Hydro och Statoil.

De transnationella oljebolagen som spanska Repsol eller brasilianska Petrobras har uttryckt stort missnöje med nationaliseringen av den bolivianska energisektorn. Detta har medfört stor ovisshet hos underleverantörer med bolivianskt kapital som är ”desperata eftersom de inte får nya kontrakt”. Multisarna ligger lågt med nya investeringar i Bolivia, uppgav Bolivias handelskammare för energiprodukter (CBH ), till spanska nyhetsbyrån EFE.

Enligt CBH kommer investeringarna inom energisektorn 2006 att sjunka från 600 till 500 miljoner dollar. Regeringen i La Paz har därför bromsat upp nationaliseringen eftersom YPFB helt enkelt inte har pengar till att utföra sina nya centrala uppgifter i energiverksamheten. För att förstärka företaget har regeringen ansökt om ett lån hos Bolivias Centralbank på 180 miljoner dollar.

domingo, 7 de mayo de 2006

President Evo Morales’ 1 Majpresent till Bolivias folk: ”Take Over the Oil end Gas”! Bolivia nationaliserar sina energiresurser:

 

1 maj 2006: Ceremonin när president Evo Morales tillkännagav att regeringen nationaliserar olja och gas.


President Evo Morales’ 1 Majpresent till Bolivias folk: ”Take Over the Oil end Gas”!

Bolivia nationaliserar sina energiresurser

Av Dick Emanuelsson

BOGOTA / 2006-05-07 / Bolivias president Evo Morales’ besked på Arbetarnas internationella högtidsdag, 1 maj, slog ned som en bomb bland internationella spekulativa olje- och finanskretsar: Via ett presidentdekret förklaras Bolivias energiresurser nationaliserade.

– Det är måndag av värdighet och ära för arbetarnas regering. Detta beslut är ett heroiskt och patriotiskt beslut som återger själ och värdighet till bolivianerna. Från och med i dag kommer aldrig mer våra energiresurser att vara i händerna på de transnationella bolagen, sa vicepresident Álvaro García Linera som var lyrisk när han sammanfattade dekretet imför tusentals bolivianer.

Via nyhetsbyrån Bolpress uppmanade Linera det bolivianska folket att ge sitt liv för att försvara nationaliseringen samtidigt som han varnade utländska krafter att regeringen inte kommer att tillåta att påtryckningar, ”vare sig från utländska företag, regeringar eller några antipatriotiska förrädare kamofluerade i parlamentet som vill fortsätta försvara egenedomarna för utlänningarna”.

President Evo Morales sa att nationaliseringen av energiresurserna bara ska ses som en början. I nästa steg kommer gruvresurserna och övriga naturresurser att tas över från de transnationella privata företagen.

– Detta är bara en början. Om vi idag har inlett nationaliseringen av energiresurserna fortsätter vi i morgon med gruvorna, skog och alla andra naturresurser, underströk Morales inför jublande bolivianer. Samtidigt bad presidenten om “lite tålamod” och kunggjorde att regeringen står i begrepp att lägga fram ett helt paket där även jorden ska tas över och sättas i händerna på de jordlösa.

Nationaliseringen av energiresurserna kommer tio år efter att den förra regeringens privatisering av energindustrin. Morales uppgav att de utländska företagen ska kompenseras för sina investeringar i Bolivia.

– Tidigare gav de oss 18 procent men nu råder det motsatta förhållandet, sa Morales, som dock gjorde förbehållet, att om inte de transnationella företagen som spanska Repsol ”accepterar den bolivianska regeringens beslut så är det bäst att de drar”!

Han gav också de väpnade styrkorna en eloge som hade deltagit i den militära ockupationen av 56 oljekällor och två raffinaderier i Bolivia.

I förra veckan slöt Kuba, Bolivia och Venezuela en långsiktig ” Folkens handelspakt”, som ska utgöra en motpol mot USA:s ”TLC”, frihandelsavtal. Bolivia har kritiserat Colombias regering starkt för dess nyingångna TLC-avtal med USA som i praktiken stoppar Bolivias sojaexport till Colombia, som tas över av USA. Men Chavez har tagit över både den kvoten samt uppmanat Morales att starta en industriell process med kokabladsproduktion som kan utvinna både läkemedel som andra nyttigheter som kokabladen representerar.

De transnationella företagen får nu 180 dasgar på sig att underteckna villkoren för sina framtida operationer i landet. Vägrar de tvingas de att lämna Bolivia.

Den spanska Zapaterosregeringen, starkt bunden till Repsol, uttryckte i måndags kväll ”sin mest starka oro” över dekretet. Även brasilianska Petrobras var grinig. De utländska företagen förlorar minst 51 procent av sina aktier medan den bolivianska staten kalkylerar med att öka sina inkomster med 780 miljoner dollar.