Trots domslutet mot seriemördaren Berzain är han en ”trovärdig” eller ”initierad källa” för massmedia. För nu han förestår han The Interamerican Institute for Democracy, IID med säte i Miami, finansierat av NDI, National Democratic Institute, som i sin tur finansieras av USAID. Berzain kontaktas regelbundet av de medier som samtidigt attackerar Venezuela, Kuba, Nicaragua och Bolivia för att ”bryta mot de mänskliga rättigheterna”, i tron att gemene man, som tittar på CNN, Fox, eller de stora nyhetsbyråerna inte vet vem Berzain är och än mindre att han har blodbesudlade händer från morden på sina landsmän 2003.
miércoles, 29 de mayo de 2019
De politiska FATTIGDOMSBEVISEN mot Bolivia, Kuba, Venezuela och Nicaragua från antikommunisten JOHAN KULLINGSJÖ
Trots domslutet mot seriemördaren Berzain är han en ”trovärdig” eller ”initierad källa” för massmedia. För nu han förestår han The Interamerican Institute for Democracy, IID med säte i Miami, finansierat av NDI, National Democratic Institute, som i sin tur finansieras av USAID. Berzain kontaktas regelbundet av de medier som samtidigt attackerar Venezuela, Kuba, Nicaragua och Bolivia för att ”bryta mot de mänskliga rättigheterna”, i tron att gemene man, som tittar på CNN, Fox, eller de stora nyhetsbyråerna inte vet vem Berzain är och än mindre att han har blodbesudlade händer från morden på sina landsmän 2003.
lunes, 27 de mayo de 2019
De politiska fattigdomsbevisen mot Bolivia, Kuba, Venezuela och Nicaragua från antikommunisten Johan Kullingsjö
De politiska fattigdomsbevisen mot Bolivia, Kuba, Venezuela och Nicaragua från antikommunisten Johan Kullingsjö
AV DICK EMANUELSSON
TEGUCIGALPA / 2019-05—27 / Argumenten tryter
när den störtade försvarsministern CARLOS SANCHEZ BERZAIN används som referens,
samme Berzain som beordrade armén att öppna eld mot obeväpnade demonstranter i
oktober 2003 där 80 bolivianer och ett 1000-tal skottskadades i vad som kom att
bli Berzain och hans president Gonzalo Sanchez de Losadas fall.
Duon
flydde den 17 oktober 2003 till Miami, USA som vägrar att lämna ut de två till
Bolivia för att ställas inför rätta för blodbadet. Däremot dömdes samme Berzain
av en domstol i USA som ansvarig för morden på åtta demonstranter. I Sverige
använder antikommunisten JOHAN KULLINGSJÖ Berzain som en referens för att
attackera de ovan fyra nämnda länderna.
I
ett inlägg i FB-gruppen ”Latinamerikaintresserade” tar Johan Kullingsjö CARLOS
SANCHEZ BERZAIN som en referens för att attackera Kuba, Venezuela Nicaragua och
nu också Bolivia. För Bolivia läggs nu som en fjärde stat av John ”Monroe”
Bolton till USA:s lista på stater som ska genomföra ”regimbyte”.
Trots
domslutet mot seriemördaren Berzain är han en ”trovärdig” eller ”initierad
källa” för massmedia. För nu han förestår han The Interamerican Institute for Democracy, IID med säte i Miami, finansierat av NDI, National Democratic Institute,
som i sin tur finansieras av USAID. Berzain kontaktas regelbundet av de medier
som samtidigt attackerar Venezuela, Kuba, Nicaragua och Bolivia för att ”bryta
mot de mänskliga rättigheterna”, i tron att gemene man, som tittar på CNN, Fox,
eller de stora nyhetsbyråerna inte vet vem Berzain är och än mindre att han har
blodbesudlade händer från morden på sina landsmän 2003.
KULLINGSJÖS BESATTA ANTIKOMMUNISM är
ingen isolerad företeelse. Han är ett illustrerande exempel på avancerad
psykologisk krigföring i de sociala nätverken men där glansen och färgen snabbt
flagnar när man krafsar på ytan.
[Källan
´Bolafranca´ är en FB-portal i den nicaraguanska Contras-oppositionens tjänst]
BERZAIN ÄR EN SYNNERLIGEN VIDRIG man med blodbesudlade händer.
Han var boliviansk försvarsminister i regeringen Sanchez de Losada, ”El
Gringo”, den bolivianska oligarkins och USA:s man i Bolivia där han valdes till
president i ett val 2001 som han vann med hjälp av valfusk.
El
Gringo och Berzain störtades den 17 oktober 2003 av de bolivianska folkmassorna
och som likt alla USA-stödda diktatorer tog sista flyget till Miami, USA.
Bakom
lämnade de ett 80-tal mördade och tusental skottskadade bolivianer, offer för
ordern om att skjuta på det obeväpnade bolivianska folket från den man som nu
är en ”källa”, ett makabert politiskt fattigdomsbevis.
TVÅ VECKOR EFTER MASSAKERN anlände
jag till Bolivia och upprorets centrum, staden El Alto, belägen vid La Paz, men
högre upp, på 4000 meters höjd. Det var här som närmare 800.000 människor reste
sig mot Internationella Valutafondens man, den man som under den nyliberala
regeringen på 1980-talet privatiserade de bolivianska naturresurserna och sålde
ut gruvorna.
I
El Alto vittnade människorna i stadsdelen Villa Ingenio hur Berzains
arméstyrkor öppnade eld och sköt ihjäl 12 människor. De placerades på estraden i
det enkla kapellet i bostadsområdet. Estraden där de legat bar fortfarande
märken av blod som inte kunnat tvättas bort.
När
besattheten och hatet växer till den grad att en blodbesudlad försvarsminister
används för att attackera länder och folk som vill föra en oberoende utrikes-
och inrikespolitik utan att USA ska lägga sig i dessa folks självklara rätt att
själva utforma sin framtid, då är det ett makabert fattigdomsbevis. Men det
förvånar mig inte längre.
Dick E.
Nedan
en artikel från de första dagarna i november 2003 från El Alto och människornas
vittnesmål över folkmördaren Carlos Sanchez Berzains ”verk”:
Gaskrigets och
”El Gringos” offer i El Alto
Sofia var tre
dagar när hennes pappa dödades av utsända armésoldater i El Alto.
Av Dick
Emanuelsson
EL ALTO /
031101 / Bolivias vice justitieminister orkade inte mer. Han satte sig på en
trottoarkant och börja gråta hejdlöst. Carlos Alarcón hade just hört
vittnesmålen från de anhöriga till de mer än 30 mördade invånarna i staden El
Alto. Ett av dessa var José Macia Quispe, 30, nybliven pappa till en liten söt
bebis i den aymarindianska familjen, tre dagar innan sin död.
https://boliviadickeman.blogspot.com/2003/11/gaskrigets-offer-i-el-alto-sofia-var.html
Orden som
drunknar i gråten hos Paulina Apace hörs plötsligt med ett eko i den lilla
enkla och tomma kyrkan i stadsdelen Villa Ingenio. Bara några meter
från oss låg José och tio andra döda kroppar uppradade söndagen den 12 oktober.
Fortfarande finns det blod, trots att man försökt tvätta bort det, på den lilla
estraden varifrån fader Wilson Soria brukar hålla mässa. Josés och de andra
offrens blod, offer i det som i Bolivia går under benämningen ”Kriget om
gasen”, är som en påminnelse för församlingsborna om hur en brutal regim är
beredd att mörda sina egna landsmän för att tillfredsställa de utländska
storbolagen.
Paulina och
hennes mamma är nu helt blottställda, ingen kan försörja dem och de fem barnen
som den 12 oktober blev föräldralösa när armén intog Villa Ingenio och spred
död och förintelse bland de 800.000 fattiga invånarna i El Alto. När de väpnade
styrkorna drog sig tillbaka lämnade de efter sig 28 döda och ett 100-tal
skottskadade varav åtta avled dagen efter.
Grannsolidaritet
räddningen
– Det hördes en
våldsam skottlossning och vi stängde in oss i våra hus. Efter några timmar kom
personer och meddelade oss att José återfanns i kapellet, död. Vad ska jag
göra? Jag har fem barn, säger hon och brister ut igen i gråt. Jag har inga
pengar, jag har absolut ingenting!
Concepción
Mamani är kvinnoledare i Villa Ingenio och kan inte hålla tillbaka tårarna när
hon Paulina, trots att det gått två veckor efter massakern. Det som har hållit
Paulina och hennes fem barn i livet är grannarnas solidaritet.
Villa Ingenio
var den stadsdel som drabbades värst av den statliga terrorn, utlyst av ”El
Gringo”, president Sanchez de Lozada. Paulina mamma fortsätter berättelsen:
– ”Jag har fem
barn, skjut inte”! ropade José till militärerna. Men de sköt urskillningslöst,
rakt in i bröstet på min måg, säger aymaraindianskan med nio barn och kan inte
kontrollera sig utan faller också ut i en hejdlös gråt. Jag känner att jag
själv är nära att förlora fattningen och känner att i ögonen är tårarna är på
väg.
Blodbad i
februari
El Alto var
epicentret för kampen under 45 dagar mot Goniregimen. Denna trodde att den med
vapenmakt kunde kuva bolivianerna som han hade gjort i februari. Då genomfördes
en skattehöjning på tolv procent för alla som orsakade ett ramaskri. Till och
med de dåligt avlönade poliserna reste sig och var nära att inta
presidentpalatset. Goni beordrade eld mot de tusentals demonstranterna och
efter att gevärspiporna tystnat låg där 32 människor utan liv medan 230 hade
skottskadats. Protesterna i landet lade sig för tillfället men Goni tvingades
dra tillbaka sin skattehöjning.
Den 2 september
inleddes en hungerstrejk i protest mot att regimen ville exportera gas till
Kalifornien, via en chilensk hamn. Företagen som var kontrakterade var i första
hand USA-bolag men även Shell, spanska Repsol och brittiska BP var
huvudintressenterna. För ett skamlöst pris skulle de tjäna miljarder dollar på
den bolivianska naturgasen men lämna den klassiska misären bakom sig som de
gjort med Bolivias naturresurser som tenn och andra mineraler.
Vägblockader
som svar på massaker
Felipe Quispe
och andra bonde- och vänsterledare befann sig i hungerstrejk och skulle inleda
en dialog med regimen då denna svarade med att massakrera protesterade
indianer, bönder och lärare i staden Warisata den 20 september. Quispe vägrade
infinna sig till en ”dialog med en mördare”, som han kallade presidenten.
Den
förkrossande majoriteten av människorna i El Alto är före detta gruvarbetare,
quechua och aymaraindianer och ansåg måttet rågar. De inledde vägblockader som
svar på massakern i den indianska staden Warisata, som krävde sex människoliv
och ett 20-tal skadade. Goni trodde att med massakrer kunde han kuva
människorna. Men för varje nytt offer anslöt sig allt fler människor till
protesterna och blockaderna.
Trots att
invånarna i El Alto är bland Bolivias fattigaste, är solidariteten och den
politiska medvetenheten bland landets högsta. När gruvarbetarna från
Oruro-regionen i början av oktober marscherade mot huvudstaden La Paz för att
”lyfta ut El Gringo från presidentpalatset”, utspisades de i El Alto av
människorna.
Privatiseringsdekret 21060
Dessa hade i
tusentals avskedats 1985 av Gonis privatiseringsdekret 21060, som
stängde eller privatiserade många gruvor i Bolivia. Vid den tidpunkten var Goni
”planeringsminister”. Tiotusentals gruvarbetare blev arbetslösa och många
tvingades bosätta sig i El Alto. Därför var det naturligt och självklart att
utspisa de marscherande gruvarbetarna som var på väg för att störta den
president som gjort massor av människor i El Alto arbetslösa.
Med dynamit
försvarade de 2.500 gruvarbetarna, som tack för mat och logi, de 800.000
invånarna i El Alto mot militärens attacker som pågick under flera veckor i El
Alto. Därefter fortsatte de marschen nedför de branta sluttningarna mot La Paz,
500 meter längre ned. Sedan var ”Slaktarens”, som han kallades av invånarna i
El Alto, dagar räknade.
El Alto
förvandlades under de 45 dagarna till ett ”Revolutionens centrum”. Alla
infartsvägar till miljonstaden La Paz går förbi El Alto. Den som kontrollerar
El Alto kontrollerar också La Paz. I La Paz fanns inga som helst förnödenheter
eftersom blockaderna stod emot i El Alto.
Varför skyddar
USA ”Goni”?
Paulina och de
andra anhöriga till offren befinner sig nu i slutet av november i hungerstrejk
utanför presidentpalatset. Vicepresident Carlos Mesa, som avgick fyra dagar
innan Goni lämnade Bolivia för USA, har lovat att betala 50.000 bolivianos,
ungefär lika många svenska kronor, till varje offer för den statliga
terrorismen.
Men det förslår
inte långt. De anhöriga har krävt 120.000 kronor och att staten garanterar att
de föräldralösa barnen får en fri skolgång och ekonomisk ersättning som gör att
de kan leva fram till 18 års ålder. Men den nya regimen tvekar och bäddar för
nya protester.
De anhöriga har
också krävt att den flyende presidenten ska deporteras tillbaka till Bolivia av
USA och ställas inför rätta för folkmord. Hans försvars- och inrikesminister är
också ansvariga för massmorden men varken generalerna eller de avsatta
ministrarna har ens kallats till förhör. Militären är helt intakt.
Vems mänskliga
rättigheter?
Lilla Sofia har
vaknat av gråtattackerna och hennes skrik är ett skrik efter mat. Men kommer
hon att få den mat och trygghet som hon hade innan den 12 oktober, även om hon
i El Alto föddes till de fattigaste förhållandena man kan tänka sig?
Vems intressen
besvarar Carlos Mesa, Internationella Valutafondens krav på återbetalningar av
de 4,6 miljarder dollar i utlandsskuld eller lilla Sofias mänskliga rätt till
liv?
Var det kanske
det som vice justitieministern funderade på när han brast ut i gråt, fyra dagar
senare när han hörde Paulinas och de andra anhöriga till offren för Kriget om
gasen i Bolivia?
------------------------------
EFE: Till
och med i USA betraktas Berzain som en mördare
El
expresidente boliviano Gonzalo Sánchez de Lozada y el que fuera ministro Carlos
Sánchez Berzaín fueron declarados hoy por el jurado del juicio civil en su
contra en Estados Unidos responsables de la muerte de ocho personas en las
protestas registradas en Bolivia en 2003. Sánchez Berzaín, que era titular de
Defensa en 2003, deberán pagar 10 millones de dólares en compensaciones, según
dictamen.
El jurado,
compuesto por diez personas y que comenzó a deliberar el pasado día 26, anunció
hoy su veredicto en el tribunal de Fort Lauderdale, a 50 kilómetros de Miami,
donde, bajo la presidencia del magistrado James I. Cohn, se ha celebrado el
juicio desde el 5 de marzo pasado.
https://www.efe.com/…/el-expresidente-sanchez…/10004-3572315#






