Bolivia tar första stegen mot att utrota analfabetismen
Av Dick Emanuelsson
CENTRALAMERIKA / 2006-03-21 / Den 20 mars, 2006 kommer att gå till historien som den dag då Bolivia tog sina första steg mot att utrota analfabetismen. Landets nye president Evo Morales förklarade i staden Camiri alfabetiseringskampanjen för invigd där det första etappmålet är att 200.000 bolivianer ska kunna läsa och skriva innan juli månad.
Över 10.000 olika lokaler i Bolivia har utrustats med datorer, teve- och videoapparater för att på bred front gå till offensiv mot den mardröm som tiotals miljoner latinamerikaner lider av.
Men denna ”blixtstart” mot analfabetismen hade aldrig kunnat genomföras om det inte varit för hjälpen från Kuba och Venezuela. Det är ingen hemlighet att vänsterpresidenten Evo Morales har utmärkta relationer med de två karibiska statscheferna där de kubanska lärarna står för utbildningen medan Chavez finansierar hela projektet. Därför fanns också utbildningsministrarna från de två länderna på plats i Camiri när Morales förklarade kampanjen för inledd på fotbollsstadion. Inte mindre än 5.000 bolivianer som talar guarani satt på plats, förväntansfulla och ivriga att sätta i gång.
Den kubanska metoden, som kallas ”Yo si puedo”, Visst kan jag, kan tillämpas på alla språk i världen. För närvarande finns det kubanska lärare på plats i Pakistan men de har också alfabetiserat ursprungsbefolkning i Nya Zeeland.
Men först kommer spanskan att läras ut i Bolivia för att därefter i juli att fortsätta på indianspråken aymara, cechua och guarani, som majoriteten av bolivianerna talar. I Bolivia är officiellt över 15 procent av befolkningen analfabeter men de verkliga siffrorna är mycket högre, menar bedömare.
I Venezuela inleddes alfabetiseringskampanjen ”Mision Robinson” 2003 och satte som mål att eliminera analfabetismen hos 1,5 miljoner venezuelaner. I dag finns det bara cirka 30.000 venezuelaner kvar som inte kan läsa eller skriva.
Men Venezuela har inte bara stannat vid målet att lära denna massa att läsa och skriva utan har gått vidare och stimulerat dessa tidigare analfabeter att läsa till högre studier, som grundskola och gymnasier. För de fattiga venezuelanerna som hade grundskolenivå men inte pengar att fortsätta sina studier till gymnasiet eller universiteten, har regeringen Chavez gjort det möjligt att studera gratis i de nya ”Bolivarianska” universiteten. En utbildningsexplosion har ägt rum stöd av oljemiljarderna i detta land där över 80 procent av befolkningen var fattiga tidigare och där utbildning var något främmande för majoriteten.
Men det kubanska stödet är inte bara inriktat till ”politiskt likasinnade”. USA:s främste allierade i Latinamerika, Colombia, har nyligen slutit avtal med Kuba inom hälsovård, utbildning och idrott. En colombiansk regeringsdelegation kommer inom de närmaste dagarna att besöka Kuba och på plats studera Kubas extraordinära kapacitet att möta de ständiga orkanerna som sveper över denna del av kontinenten och där Colombia drabbas hårt varje gång vädergudarna öser sin förbannelse över landet. Sjuttio colombianska läkare ska också kostnadsfritt studera de kubanska erfarenheterna inom specialområden på Kuba. Samtidigt reser 130 kubanska läkare till Colombia där de gratis ska stå till tjänst hos befolkningen i fattiga regioner.
Samtidigt som det colombianska utrikesministeriet informerade om dessa beslut, publicerade det colombianska veckomagasinet ”Cambio” ett reportage där den kubanske ambassadören i Bogota, José Antonio Pérez, av USA:s ambassadör i Bogota, William Word, anklagas för att ”organisera ett stödnätverk för Venezuelas president Hugo Chavez”.
Enligt Cambio, som byggde på källor från State Departement och CIA, ska ett dokument från State Departement ha överlämnats till utrikesministeriet av Wood och ha diskuterats på ett gemensamt möte mellan regeringen Alvaro Uribe och landets generaler.
Såväl det kubanska utrikesministeriet som den colombianska utrikesministern Carolina Barco avfärdade dock uppgifterna bestämt. Ingen hade heller väntat sig något annat.
