Bolivia: Företag i kris får tas över av de anställda om ägarna trilskas

 

Jubel bland anställda på raffinaderier efter att president Evo Morales tillkännagav på 1 maj 2006 att energisektorn ska nationaliseras. Denna har legat till grund till den kraftiga ekonomiska tillväxten.

Bolivias ekonomi växer som aldrig förr:

Företag i kris får tas över av de anställda om ägarna trilskas

Av Dick Emanuelsson 

TEGUCIGALPA / 2013-12-08 / Bolivias president Evo Morales inför en 3:e månadslön för december månad. Mot de arbetsgivare som säger att deras företag kommer att gå i konkurs för dekretet svarade Morales med att ge anställda i berörda företag juridisk rätt att ta överföretag och produktion.

AUDIO: https://app.box.com/s/z7z4tjhssgyqw9hw71wf

– Vi (regeringen) har beslutat att så länge ekonomin fortsätter växa över 4,5 procent, kommer de anställda inom såväl offentlig som privat sektor att ges en 2:a extra månadslön (som i allmänhet betalas ut i december), sa Evo Morales förra veckan då han presenterade sitt dekret.

För Bolivias ekonomi går alldeles utomordentligt. För 2013 beräknas BNP:n växa med 6,5 procent.

Om överskottet i den ekonomiska tillväxten är mer än 4,5 % ska detta även distribueras till ursprungsbefolkningens behov i byar och på landsbygd. De är oftast inte anställda inom privat eller statlig sektor utan kanske bara är familjeföretagare eller medlemmar i ett kooperativ.

– Vi har lämnat den sista platsen för extrem fattigdom i Sydamerika tack var ansträngningarna arbetare, tjänstemän, alla som arbetar för att lyfta vårt kära Bolivia, tillade Morales.

ARRASTRA LA NUBE BLANCA ENCIMA

LA OSCURA PARA ABRIR EL AUDIO

Brutal nyliberal modell

Latinamerika, som varit offer för en brutal nyliberal ekonomisk modell under den senaste 30-årsperioden, har långsamt vänt, även om klassorättvisorna fortfarande är skriande. Arbetarnas försvarsorganisationer, fackföreningarna, är bara en spillra av sitt forna jag. Det är i det ljuset man ska se att ”avtalsförhandlingar” oftast handlar om att regeringen justerar en miserabel minimilön uppåt en aning.

– I Bolivia är den 1200 bolivianos (1 bol=0,94 sv/kr). Minimilönen har ökat från 400 bolivianos år 2006 till dagens 1200. Antalet anställda som får två extra månadslöner utgör cirka 40 procent av Bolivias anställda. Resten arbetar inom den så kallade informella sektorn.

Stark vinstutveckling

Abraham Pérez

Det säger till Flamman Abraham Pérez, styrelseledamot i Bolivias Centralbank, före detta planeringsminister 2009 och lärare och forskare på La Paz Allmänna Universitet.

Vad blev reaktionen från landets arbetsgivare på presidentdekretet?

– Arbetsgivarna i väst klagade att de skulle gå i konkurs medan de i öster (ekonomiskt starka i bl.a. regionen Santa Cruz) accepterade. Men de ville ha en frist på sex månader. Kompromissen blev februari 2014.

Hur har vinstutvecklingen för företagen varit under regeringen Evo Morales?

– Det har varit en dynamisk utveckling för den inhemska marknaden. Finansdepartementet gjorde nyligen en kalkyl över vinstutvecklingen för landets företag. Den visade att vinstresultatet slutar på 4,1 miljarder dollar. Det är en mycket intressant siffra och tillväxten omfattar även dem. Därför kan de inte säga att de står utan ekonomiska resurser.

Arbetarna tar över

Vad blev reaktionen från företagen på president Morales´ uttalande, om att företag som hävdar att de går i konkurs på grund av den tredje månadslönen ska kunna tas över av de anställda?

– De sa att dekretet kom som en hink kallt vatten och att de skulle tvingas stänga verksamheten. De skrämde många anställda som sa att ”vi avstår från månadslönen för att behålla vårt jobb”. Presidenten svarade med att citera en artikel i grundlagen som säger att företag som befinner sig i riskzonen att gå i konkurs, kan tas över av arbetarna med stöd av staten. Efter det uttalandet blev landets företagare märkbart tysta och accepterade därefter att betala den andra extra månadslönen i februari.

Hur har landets ekonomi i allmänhet utvecklats under Evo Morales? Krisen i Europa riskerar försätta 125 miljoner människor i ett liv i fattigdom, enligt EU-organet Eurostat. Två modeller med två skilda resultat.

– Alba, i vilken Bolivia är medlem, har en totalt motsatt målsättning än EU. Världsekonomin är i förändring. USA och Europa befinner sig i en djup kris. En tillväxtekonomi som den bolivianska har sin främsta allierad i Brasilien dit vi exporterar naturgas. Men det handlar även om hur ekonomin administreras och hur vi undviker korruption. Vi är ingen isolerad ö utan en del av den kapitalistiska världsekonomin och utsätts självklart för dess cykliska kriser. Bolivia är medlem av ALBA och i slutet av året blir vi medlemmar i Mercosur. Inom Latinamerika har vi motsättningar efter bildandet av Stillahavsalliansen som drivits fram av USA-imperialismen på initiativ av Mexiko (under f.d. högerpresidenten Felipe Calderon) som har som avsikt att försvaga Latinamerikas integration.

Vilken betydelse har president Morales´ beslut att ta kontroll över landets naturresurser så som olja och gas och delar av gruvmineralerna?

– Det började med gas och olja. Högern och USA angrep oss och hävdade att utlandsinvesteringarna skulle upphöra och utländska bolag lämna Bolivia. Verkligheten blev den motsatta och de accepterade omförhandlingarna av kontrakten. Fortfarande har vi ett antal gruvor i händerna på transnationella bolag som återstår att ta över. Vi befinner oss på halva vägen. Högern har upphört att hota och skrämma befolkningen för allt flyter på och ekonomin växer.

Morales propone que empresas en quiebra por aguinaldo pasen a los empleados

Presidente aprueba doble aguinaldo para servidores públicos y trabajadores del sector privado 

AUDIO: https://app.box.com/s/z7z4tjhssgyqw9hw71wf

 Entrevista exclusiva a Abraham Pérez, integrante del Directorio del Banco Central de Bolivia, viceministro de Planificación del gobierno de Evo Morales en 2009, docente e investigador de la Universidad Pública de La Paz.

 

Bolivias president ”kidnappades av prostituerade tjänare till imperialismen”

Bolivias president ”kidnappades av prostituerade tjänare till imperialismen”

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2013-07-06 / Bolivias president Evo Morales var praktiskt taget kidnappad i europeiskt luftrum under 13 timmar förra veckan med fara för hans och besättningens liv.

Frankrike, Italien och Portugal vägrade att ge presidentplanet landningstillstånd för att tanka planet. Detta var på väg tillbaka till Bolivia efter att Morales hade deltagit i en internationell konferens i Moskva om gas. Till slut gav Österrikes president planet landningstillstånd.

Under en dramatisk direktsändning av Telesur från presidentpalatset i La Paz vid midnatt mellan den 3-4 juli, uppgav landets vicepresident Alvaro Gracia Linare att ”Bolivias president har blivit kidnappad av imperialismen”. Han karaktäriserade de nämnda länderna som prostituerade tjänare till imperialismen som spionerar på sitt eget folk.

Hela Latinamerika anklagar USA för att stå bakom aktionen. Sex av tolv statschefer från UNASUR samlades i staden Cochabamba bara 12-15 timmar efter att Evo Morales hade landat i El Alto, 18 kilometer från La Paz. De övriga sex staterna representerades av sina utrikesministrar som enhälligt fördömde aktionen som ett flagrant brott mot internationell rätt. Även OAS:s generalsekreterare Miguel Inzunza fördömde aktionen som ”obegriplig”.

Hela UNASUR ger sitt stöd till Evo Morales och sitt fördömande till USA:s europeiska lakejer som framstår som simpla drängar till USA-imperialismen.

USA:s missade byte; Edward Snowen

Det bakomliggande motivet är Edward Snowen. CIA misstänkte att han befann sig ombord på det bolivianska presidentplanet. Och för att tvinga ut Snowden pressade Vita huset sina allierade i Europa att utöva ren utpressning på en statschef.

Paralleller har inte saknats med hur CIA genomför hemliga flygningar över europeiskt luftrum med påstådda terrorister med stöd av Europas statschefer.

Bolivias utrikesminister David Choquehuanca uppgav också att State Departement hade ”fräckheten att begära dward Snowden utlämnad till USA innan Evo Morales hade landat, vilket bekräftar vem det är som pressat de europeiska staterna och att de utgick ifrån att Snowden befann sig på planet”, sa Choquehuanca till Telesurs reporter i Bolivia, Freddy Morales.

Erbjuds asyl

Om USA hade föresatsen att få Snowden utlämnad så har Vita huset gjort en grov felkalkyl. I Latinamerika erbjuder nu Venezuela, Nicaragua, Ecuador och Bolivia Snowden en ”humanitär asyl”.

Venezuelas president Nicolas Maduro bekräftade att landet har fått en ansökan från Snowden om asyl och menar att Obama och Kerry är hycklare.

– Det första ni (USA-regeringen) borde göra, om det är så att ni har moral att begära Snowden utlämnad, är att överlämna Luis Posada Carriles till oss men som ni beskyddar. Snowden å anda sidan, det enda han har gjort är att avslöja brotten som ni begår, sa Maduro till nyhetsbyrån AVN.

Posada Carriles är en kubanfödd internationell CIA-agent. 1967 skickade CIA honom till Venezuela där han opererade under kodnamnet «Comisario Basilio». Han fick medborgarskap och anklagas för att ha torterat ihjäl tio politiska fångar i den hemliga politiska polisens celler.

Men det stora brottet är sprängningen 1976 av ett kubanskt civilt passagerarplan, CA455. 76 människor dog när planet störtade i Karibiska havet på rutten Caracas-Trinidad-Havanna.

Carriles satt fängslad under sju år i Panama för terrorism men benådades av den USA-vänliga presidenten Mireya Moscoso under hennes sista dag på ämbetet. Carriles hämtades av FBI-agenter som transporterade Carriles till Miami där han lever sedan april 2005. USA har hittills inte svarat på ett dussintals krav från Caracas om utlämnande av Posada Carriles.

Dick Emanuelsson

 

"USAID, UT UR BOLIVIA"!

USAID får foten i Bolivia

Av Dick Emanuelsson 

TEGUCIGALPA / 2013-05-03 / USAID, betraktat av Latinamerika som CIA:s civila fasad, åker ut från Bolivia. Det sa president Morales i sitt 1-majtal.

Droppen som fick bägaren att rinna över var USA:s utrikesminister John Kerrys uttalande inför Representanthusets Utrikeskommission om att han betraktade Latinamerika som ”USA:s bakgård”. Denna återgång till Monroedoktrinen slog ned som en blixt från en klar himmel bland latinamerikanerna.

– Den västra hemisfären är vår bakgård. Den är av vital betydelse för oss, underströk Kerry.

Men Evo Morales, som har vunnit alla val i Bolivia och med ett valdeltagande som aldrig varit så högt som nu, blev inte Kerry svaret skyldigt:

– De (USA) tror att de fortfarande kan manipulera politiskt och ekonomiskt. Men det är förgångna tider, menade Morales.

Den förre USA-ambassadören i Bolivia, Philip Goldberg, åkte ut 2008 efter att ha ertappats med att ha konspirerat i samarbete med separatiska grupper i flera av Bolivias provinser. Han är expert på temat separatism och var chef för Clintons mission i det forna Jugoslavien med målet att spränga den statsbildningen, främst Serbien och Bosnien.

Miljoner USAID-dollar

För i Bolivia lejde USAID USA-företaget Casals&Associates, Inc. (C&A). Det fick en budget på 13,3 miljoner dollar, nästan 100 miljoner kronor som företaget pytsade ut på 379 olika organisationer i Bolivia, bland dem politiska partier och andra politiska och ”sociala” projekt i landet.

– USA kommer aldrig mer att kunna manipulera, använda sig av våra bröder för en allmosa, sa Morales inför tiotusentals bolivianer på 1:a maj och beordrade sin utrikesminister att informera USA-ambassadens tjänstemän om beslutet att kasta ut USAID.

Flygplatsen i Santa Cruz

 

Bolivia nationaliserar flygplatser med spanska ägare

Av Dick Emanuelsson 

TEGUCIGALPA / 2013-02-23 / Bolivias vänsterregering nationaliserade den 18 februari landets tre största och internationella flygplatser. Tjugo utländska multinationella företag har tagits över av den bolivianska staten sedan 2006.

Sedan 1997 har de tre flygplatserna i El Alto (förstaden till La Paz), Santa Cruz och Cochabamba administrerats av det spanska konsortiet Abertis och Aena under det bolivianska namnet Servicios de Aeropuertos Bolivianos SA (SABSA).

Det handlar om det 6:e företaget med spanskt kapital som exproprierats under det senaste året. Den spanska högerregeringen hotar med att ”ompröva de bilaterala förbindelserna” som en konsekvens av vad Rajoy anser vara en ”ovänlig handling”.

Men latinamerikanska ekonomer menar att SABSA är ett typiskt exempel på hur lokala högerpolitiker fullständigt underordnade eller underordnar sig den nyliberala modellen.

1997 betalade SABSA 26 500 Bolivianos för 2603 aktier som i dagens penningvärde är 24 617 svenska kronor. Det var det simpla priset för tre stora flygplatser som var värderade till 430 miljoner dollar. Spanjorerna skapade bolaget med ett kapital på 52 100 bolivianos, eller 48 399 kronor.

– Vad Bolivia behöver är samarbetspartner, inte ägare”, kommenterade president Evo Morales sitt dekret om nationalisering.

Facket slog larm

Det var de 800 arbetarna organiserade i sin fackförening som slog larm till regeringen och åklagarämbetet om korruption, avsaknad av investeringar och säkerhetsrisker på flygplatserna som gjorde att vänsterregeringen exproprierade företaget.

– Rättvisa har skipats för Bolivia. För under många år har vi sett hur detta företag har bedragit bolivianerna, sa fackföreningens ordförande, Alfredo Chavez i ett uttalande.

Ordföranden för det lokala facket i Bolivias tredje största stad Cochabamba, Boris Terceros, uppgav å sin sida att elva ledamöter i företagsledningen för SABSA i Cochabamba varje månad lade beslag på 50 procent av lönesumman på 600.000 bolivianos, nästan lika mycket i svenska kronor, avsedda för de 78 flyplatsanställda i Cochabamba.

Aldo Ortiz, en specialåklagare mot korruption, har inlett förundersökningar mot hela företagsledningen. Ortiz hävdar att SABSA varje månad hade inkomster som uppgick till tre miljoner dollar (drygt 19 miljoner/kr). Varje passagerare som flyger från någon av de tre flygplatserna betalar cirka 30 dollar i flygplatsskatt.

Tjugo år gamla brandbilar

President Morales karaktäriserade det spanska företaget som omoraliskt och påtalade att i december 2005 hade dåvarande transportministern och företaget gjort en överenskommelse där företaget skulle investera nära 54 miljoner dollar 2006-2022. Mellan 2006-2011, skulle företaget investera 27 miljoner dollar men investerade endast 5,9 miljoner.

Enligt antikorruptionsåklagaren Ortiz är brandsäkerheten garanterad ”av en värdelös brandbil som är 20 år gammal”. Fotografier i boliviansk press visar att landningsbanan i Cochabamba är som ett ”lapptäcke” av tillfälliga asfaltsreparationer varför säkerheten är satt på undantag.

Ett oberoende företag ska nu under 180 dagar utreda hur mycket det spanska konsortiet Abertis och Aena ska kompenseras. Spanjorerna kräver 90 miljoner dollar men Morales skulle helst inte vilja betala en boliviano eftersom spanjorerna bara har fört ut men investerat mycket lite i de tre flygplatserna.

Strategiska sektorer

Vänsterregeringen tog under sina första månader vid makten 2006 över det spanska transnationella oljeföretagets Repsols anläggningar. Repsol betalade en spottstyver i skatt. Då förfogade den bolivianska staten knappt över en valutareserv men har sedan dess varje år kammat in flera nya fräscha miljarder dollar till statskassan.

De 20 utländska företag som nationaliserats har opererat inom för landet helt strategiska områden som olja, gas, telekommunikationer, cement, gruv- och vattenkraft. Samtidigt har samarbetet mellan ALBA-länderna, främst Venezuelas statsliga oljeföretag PDVSA, förstärkts kraftigt.