Arbetarnas och ursprungsbefolkningarnas president, Evo Morales.

Bolivia har en ny president  och regering som leds av Evo Morales

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2006-01-23 / Med en knuten näve svor Bolivias nye president, Evo Morales, presidenteden i söndags. Och inför samma knutna presidentnäve svor hans ministrar sin ed i måndags.

Bolivia har en ny regering, en regering som Morales varnade för att inte låta sig korrumperas.

– Noll korruption, noll byråkrati, dundrade presidenten inför de stående ministrarna i kongresspalatset i La Paz, en akt som direktsändes i CNN:s spanskspråkiga program.

Bland de nya ministrarna finns flera välkända ansikten och utnämnandet av dem är samtidigt ett uttryck för att Morales vill regera tillsammans med Bolivias breda folkrörelse. Där finns Abel Mamani, förstaden El Altos hårdföre unge folkledare som utnämnts till minister med ansvar för den viktiga vattenfrågan. Han har flera gånger under detta decennium omringat kongress- och presidentpalats där han krävt de korrumperade presidenters avgång. Och när de inte velat avgå har den folkliga mobiliseringen störtat två av dessa.

Där finns också Nila Heredia, 60-årig läkare, före detta gerillasoldat hos Che, tidigare medlem i det bolivianska kommunistpartiet (PCB-ml), ledande kraft bland människorättsrörelsen, ordförande för Latinamerikas FEDEFAM (kontinentala föreningen för de anhöriga till försvunna) efter att hennes argentinske man försvann i händerna på de USA-styrda militärerna.

Men där finns också Andrés Solís, journalist och författare som får den kanske viktigaste ministerposten; energi. För oss latinamerikareportrar är Solis kunskaper om Bolivias energi- och mineralresurser ovärderliga som källa. Utnämnandet av Solis på denna nyckelpost måste ha utlöst ett politiskt S.O.S. hos USA:s State Departement och blivit en bekräftelse på Morales ”antiimperialistiska” karaktär.

I sitt tal inför regeringen underströk presidenten att ”Bolivia, inte Evo Morales, har många vänner i världen”, en erfarenhet han gjort under sin första internationella turné. Han nämnde att många länder i världen redan har lovat stora anslag i samarbete, projekt och rent bistånd. Men Morales nämnde särskilt Kubas roll i kampen för att förändra Bolivia.

– Med Kuba ska vi utrota analfabetismen. Utbildningsministern ska omedelbart ta kontakt med lärarkåren och tillsammans med kubanerna inleda elimineringen av analfabetismen.

En sak är formella stoltserande ord vid en president- och ministerinstallation. En annan är den krassa verkligheten, vilket Evo Morales kommer att märka när han sätter sig ned för att förhandla med IMF:s representanter om den obetalbara utlandsskulden. Han kommer också att tvingas konfronteras med korrumperade ministrar som säljer sig för judaspengar i stället för att tjäna sitt folk.

Men de politiska krafter som i Bolivia vill se förändringar har dock odds än vad Evo Morales skulle ha haft för 5-6 år sedan. Det samarbete  mellan latinamerikanska stater som utvecklats de senaste åren kan vara avgörande för denna framtidsdröm hos ett folk som under hela sin existens har exploaterats av utländska ekonomiska krafter och förblivit i en obeskrivlig fattigdom trots landets enorma naturresurser.

Venezuela och Chavez har lovat Morales teknisk assistens i att utveckla de gigantiska gasfyndigheterna i Bolivia. Det är det statliga venezuelanska oljebolaget PDVSA:s ingenjörer och tekniker som kan ge Bolivias denna för landet avgörande hjälp. Utan kontroll över gas- och energiresurserna förblir Bolivia fast i det transnationella spanska Repsols eller amerikanska Mobils garn.

Med hjälp av Kubas lärare och läkare utrotas fördumningen av Bolivias massor och ger dem ”första hjälpen” i att utveckla ett eget hälsovårdssystem.

Med rättvisa exportavtal med Brasilien och Argentina, framför allt på naturgasområdet, kan det ömsesidiga utbytet mellan två av Bolivias viktigaste grannar utvecklas till gagn för regionens näringsliv.

Och om USA inte vill stå vid sidan och betrakta Bolivias utveckling som ett ”Nytt Kuba” där rottingen är det politiska verktyget, kan även giganten i norr få vara med och delta i hur detta vackra andinska och tropiska land med sitt stolta folk förändrar sin hårda verklighet.

Men det kommer bara att ske på Bolivias villkor.

Eller som den nye utrikesministern avslutade sitt tal innan hans kamrater svor ministereden :

– Bolivia genomgår stora förändringar. Aymara, cechuas eller guaraniindianerna återvänder nu till sina rötter. Bröder, vi upplever den stora Pachakutik!