Vid gränsen Bolivia-Paraguay: Militärbas för USA eller FARC?

 

Juan Arrom i bakgrunden medan Anuncio Marti, två av ledningen för vänsterpartiet Movimiento Patria Libre (MPL) hölls fängslade i en underjordisk källa som den hemliga politiska polisen förfogade över där de två torterades.

Militärbas för USA eller FARC?

• Eller hur kampen mot den ”Inre Fienden” tillämpas i Paraguay

2006-02-03 / När jag satt och arkiverade reportage och artiklar från reportageresor i Latinamerika de senaste åren, upptäckte jag nedanstående som jag då, januari 2003, skrev från Paraguay.

Den handlar om Dr. Esteban Aquino, ” Paraguays AGENT 007”. En tragikomisk berättelse om hur den militära underrättelsetjänsten ges fria tyglar och hur dessa blodbesudlade personer kan förstöra såväl människors liv som en redan begränsad demokrati.

Berättelsen visar hur de främsta ledarna för det paraguayanska vänsterpartiet Patria Libre fick sina ledare först kidnappade och svårt torterade och därefter anklagade för att ha kidnappat en f.d. högt uppsatt minister i regeringen.

Landets vice Folkombudsman, Raul Marin, lyckades efter ett tips spåra upp MPL-ledaren Juan Arohm till en lyxvilla som ägdes av en högt uppsatt poliskommissarie. Arohm var svårt torterad (2:a person i bakgrunden i bar överkropp i bild) av fyra poliser.

Omringade polisvillan

Raul Marin, som också var ledare för de Bostadslösas Rörelse (Mov. Sin Techo, sammanlagt en halv miljon personer i Paraguay) i Paraguay och bosättningen ”Marquetalia”, anklagades senare av Dr. Esteban Aquino för att tillsammans med Juan Arohm vara FARC-gerillans förbindelselänkar i Paraguay och att Marquetalia i praktiken var ett gerillaläger. Vad Aquino inte sa, var att tusentals invånare från Marquetalia (har sammanlagt 11.000 invånare) omringade polisvillan för att undvika att de fyra torterarna inne i villan skulle lyckas fly.

• Juan Arohm tvingades 2004 att gå i exil till Brasilien tillsammans med ytterligare en ledare ur MPL.
• Raul Marin avskedades som Folkombudsman, arresterades och hölls fängslad i flera månader innan han släpptes efter internationella påtryckningar eftersom bevisen var ett hopdiktat svammel.
• En arresteringsorder utfärdades på Marin argentinska fru för påstådda kontakter med FARC-gerillan och flydde till den venezuelanska ambassaden i Asuncion med parets 8-årige son. Efter tre månader kunde hon lämna ambassaden.
  
  

”Neutralisera den politiska oppositionen”

I början av 2005 påträffades dottern till den förre presidenten Raul Cubas mördad. Hon hade först kidnappats och därefter mördats av sina bödlar. Återigen samma raspiga skiva om FARC-gerillan och MPL som ansvariga trots att varken indicier eller bevis presenterades.

I bägge fallen av kidnappningar utpekas höga polisbefäl samt korrumperade politiker för att vara inblandade. Riksåklagaren anklagas för att stå direkt i tjänst hos den organiserade brottsligheten som opererar med både knark som smuggling. Paraguay är ett transitland av enorma mängder smuggelvaror till länderna i Cono Sur. Detta är väl känt av USA-ambassaden i Asuncion.

Men dessa agentnoveller, som i själva verket är delar av en psykologisk krigföring som lärs ut på USA:s krigsakademi för Latinamerikas officerare (f.d. School of America), fungerar när staten och massemedia befinner sig i händerna på en politisk maffia likt den i Colombia, Paraguay eller länderna i Centralamerika. Krigföringen syftar till att ”neutralisera” en politisk opposition, hur oskyldig och ”snäll” denna opposition kan tänkas vara, för att den politiska situationen förblir cementerad för all framtid.

Oscar Ayala Amarilla, generalsekreterare för Paraguay Kommission för mänskliga rättigheter i samspråk med Raul Marin.

Igår ”Operation Condor”

Bakom dessa politiska agenter och politiska maffia återfinns i dag en samordning som 1974-1978 samordnades under namn som ”Operation Condor”. Då var det hemliga aktioner med hemliga budgetanslag i den amerikanska kongressen eller hos CIA. I dag samordnas både säkerhetstjänster som militära underrättelsetjänster nästan direkt av USA. Varje år samlas generaler och polischefer under överinseende av USA på olika platser i Latinamerika för att öppet diskutera hur samordningen ska tillämpas för att, som det i dag heter, neutralisera ”terroristhotet” eller ”hotet från knarkmaffiorna”.

I centrum, igår som i dag, står den ”Nationella Säkerhetsdoktrinen”. Den doktrin som pekar ut den politiska oppositionen som ”Den Inre Fienden” som den huvudsakliga fienden för ”demokratin på den västliga hemisfären”.

Paraguay befann sig under 35 års tid (1953-1989) i händerna på en av de mest blodiga militärdiktaturerna, general Alfredo Stroessner, då som nu helt beroende av USA. USA:s och andra stora nyhetsbyråer använde historien om ”FARC-baser i Paraguay” för att förstärka USA:s inflytande och förstärka Plan Colombia. Men målet är framför allt att dra in Latinamerika i kampen mot ”hotet från FARC att exportera sin revolution” mot grannländerna. Vem ska leda den kampen? Naturligtvis Pentagon.

USA-bas mot Bolivia

Någon gerillabas har varken den paraguayanska säkerhetstjänsten, ”Paraguays Agent 007” eller USA-ambassaden i Asuncion lyckats avslöja. Vad som däremot är obestridligt är att det nu byggs en stor USA-bas bara några kilometer från den bolivianska gränsen. På den bolivianska sidan i länet Tajira återfinns Latinamerikas näst största gasreserver.

”Paraguays Agent 007” hade kanske ett ”Specialuppdrag” 2002-2003? Nedanstående subjektiva berättelse illustrerar lite av detta.

Dick Emanuelsson
Tegucigalpa

 

USA installerar militärbas i Paraguay vid gränsen till Bolivia

 

USA installerar militärbas i Paraguay vid gränsen till Bolivia

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2005-07-12 / USA är på väg att bygga upp en av de största militärbaserna i Latinamerika, denna gång i Paraguay. Basen som byggs har kapacitet för 16000 man och är belägen i det nordliga och oljerika länet Chaco i Paraguay.

Men denna militärbas ligger också i närheten av det bolivianska länet Tajira som har de största tillgångarna av boliviansk naturgas. Denna är sedan 2002 föremål för en stenhård konfrontation mellan centralregeringen i La Paz och en majoritet av Bolivias folk som i en folkomröstning och gigantiska manifestationer är för en nationalisering av naturgasen som uppgår till 28 triljoner kubikmeter.

I dag utvinns den i första hand av spanska transnationella Repsol och statliga brasilianska Petrobras.

USA-bolag kontrakterades för byggandet av en jättelik pipeline från gasfyndigheterna över Anderna ut mot Stilla Havet. Den förrförre president Sanchez de Lozada ville att gasen skulle dras till en chilensk hamn där gasen skulle lastas av USA-rederier som skulle transportera den till Kalifornien där den skulle förädlas till energi av USA-bolag. Det var en jättelik affär som USA-bolagen skulle ta över och där kubikmeterpriset skulle ligga fem-sex gånger lägre än de traditionella priserna.

Bakom detta kontroversiella ställningstagande återfanns "El Gringo", president Sanchez de Lozada. Denne kallades "El Gringo” eftersom han tillbringade halva livet i USA och talade spanska sämre än en ABF-studerande som ska resa till Mallorca första gången.

Han har stora aktieinnehav i transnationella gruvbolag som utvinner koppar i norra Chile. Det är gruvor som är i desperat behov av stora mängder energi och där den bolivianska naturgasen skulle passa som hand i handske.

Bolivianerna såg ett gyllene tillfälle att kräva en smal remsa som en utfart till Stilla havet, en remsa som de fråntogs i Stillahavskriget 1879, ett krig som utlöstes av Chile och som riktades mot Bolivia och Peru.

Bakom Chile stod brittiska imperialistiska intressen som ville åt vad som i dag är norra Chile, dess enorma tillgångar på salpeter.

Bolivia hade tillgång till Stilla havet vid det som i dag är Chiles fjärde största stad, Antofagasta.

Men "El Gringo" störtades av Bolivias folk den 17 oktober 2003 och sågs som en stor fosterlandsförrädare av värsta sort, eftersom han tjänade både USA:s som Chiles industriella och finansiella intressen. Ett 80-tal bolivianer dödades av armén och närmare 500 skadades i upproret mot Lozada.

En annan faktor enligt bolivianerna till etableringen av militärbasen på paraguayanskt territorium, är USA:s allt större desperation att hitta nya energikällor.

Redan i dag importerar landet 27 procent, eller cirka tolv miljoner fat olja per dag för att tillfredsställa den egna energikonsumtionen. År 2020 kommer detta underskott ha ökat till cirka 25-30 miljoner fat.

Det är med den bakgrunden som USA-basen på paraguayanskt territorium och i närheten av bolivianska gaskällor ska ses. Detta väcker både oro som vrede hos bolivianerna.

Parlamentsledamoten för det bolivianska vänsterpartiet MAS, (Movimiento al Socialismo) Santos Ramirez, säger i en kommentar angående USA-basen till den kubanska nyhetsbyrån Prensa Latina att varje nordamerikansk militär anläggning i Latinamerika är ett hot mot suveräniteten, demokratin och hållbarheten för de mänskliga rättigheterna i hela den västliga hemisfären.

Ramirez uppmanar latinamerikanska folk och regeringar att försvara dessa rättigheter och tillägger samtidigt att den militära framflyttningen från USA:s sida gynnas av det avtal om immunitet för USA-soldater som slöts med den störtade Sanchez de Lozada. Avtalet ratificerades av Lozadas stödpartier i deputeradekammaren men förkastades av den stora majoriteten bolivianer.

USA-ambassaden i La Paz har flera gånger lagt sig i boliviansk inrikespolitik. Inför parlamentsvalen i juni 2002, varnade USA-ambassadören det bolivianska folket att lägga sin röst på "kokaledaren" Evo Morales. Denne hade valts som parlamentsledamot 1999 men uteslöts av majoriteten ledamöter i januari 2001, anklagad för att vilja störta den valda regimen i La Paz via vägblockader.

Men USA-ambassadörens oblyga inblandning i den bolivianska valrörelsen fick en bumerangeffekt och blev en kalldusch för både högerregimen som USA:s State Departement när Morales' MAS fick en halv procent mindre, cirka 20,6 procent, mot MNR och El Gringos 21 procent. En tredjedel av parlamentsledamöterna valdes på listor från MAS och MIP, det indianska partiet som leds av bondeledaren Felipe Quispe.

Ramirez menar nu att den nya USA-basen på paraguayanskt territorium hotar den bolivianska suveräniteten.

Militäranalytikern och den före detta högt uppsatt officeren i den bolivianska armén, Juan Ramón Quintana, säger å sin sida att den nya USA-basen i Paraguay utgör en del av den nordamerikanska strategin att etablera sig militärt i regioner rika på energiresurser.

– Denna militära närvaro borde oroa oss ty den syftar till att tvinga de sociala folkrörelserna att hålla tillbaka sina krav i frågor som handlar om natur- och energiresurser.

Men Bolivias utrikesdepartement har avstått att uttala sig i frågan men insisterade i att USA-basen inte utgör en fara för landets säkerhet.

Samma inställning har också de väpnade styrkorna högste chef, Marco Justiniano samt försvarsminister Gustavo Avila och tillade att de dessutom inte har informerats om USA-basen i Paraguay.

Parlamentsledamoten Willman Cardoso från den bolivianska sidan av det oljerika länet Chaco (har samma namn på bägge sidor av gränsen) sa att regeringen bör kräva av grannlandet förklaringar till motivet för byggandet av USA-basen, som har kapacitet att härbärgera 16.000 man, i Paraguay.

Ordföranden för Bolivias främsta människorättskommitté, Sacha Llorenti, underströk å sin sida att interrimspresidenten Eduardo Rodriguez, som tillsattes efter att Carlos Mesa avgått efter en månads protester i juni, borde uttala sig över installationen av USA-basen i grannlandet.

– Vi anser att militariseringen av Latinamerika är ett hot mot tillämpandet av mänskliga rättigheter och medför att andra beslut tas som står i motsättning till suveräniteten och värdigheten hos folken i dessa regioner, menar Sacha Llorenti.

Bolivia: Två veckors blockad mot byggande av USA-bas

 

Två veckors blockad mot byggande av USA-bas

Av Dick Emanuelsson

BOGOTA / 2005-01-24 / För andra veckan i rad blockerar kokabladsodlande bönder i Yungasdalen, cirka sex timmar från La Paz, flera strategiska vägar i protest mot byggandet av en USA-bas i regionen.

 Enligt bondeledaren Alberto Madani kommer blockaden att skärpas de närmaste dagarna Ester att fyra timmars förhandlingar mellan bönderna och regeringen Carlos Mesa misslyckats i La Paz Ander helgen.

Militärbasen som finansieras av USA ska ha som uppgift att eliminera kokaodlingarna som indianerna i Anderna har odlat i tusen år. I Bolivia tuggar två av åtta miljoner invånare kokablad som innehåller en rad medicinska medel och alltså inte är kokain.

– La Rinconadabasen förstörs eller så skärper vi blockaden och vi kommer att marschera mot La Paz, sa Mamani.

Blockaden har medfört att 400 lastbilar och fordon har fastnat sedan 14 dagar då protesten inleddes.