Blodbad i Oruro mellan Combicols gruvarbetare och gruvkooperativen

 

BOLIVIA: Blodbad i gruvdistrikt

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2006-10-08 / Sexton döda och hundra skadade är saldot efter våldsamma sammandrabbningar mellan tusen gruvarbetarfamiljer i det statliga gruvbolaget Combicol och 4 000 gruvarbetare i de så kallade gruvkooperativen.

Blodbadet ägde rum när gruvkooperativens medlemmar omringade och attackerade gruvarbetarlägret Huanuni i staden Oruro med dynamit och prickskyttar som hade intagit strategiska punkter runt om lägret. Kooperativens mål var att ockupera det statliga gruvbolagets tennfyndigheter som är värderat till 625 miljoner dollar, en gruva som kooperativet erbjöd köpa för den löjliga summan av 1,5 miljoner dollar.

Gruvarbetarna försvarade den statliga gruvan med sina liv och många av deras hus sprängdes i luften av dynamiten. Efter 30 timmars strider skickade president Evo Morales armén och polisen till platsen för blodbadet och stoppade blodsutgjutelsen.

Men gruvarbetareförbundets ledare och medlemmar är inte nådiga i sin kritik mot Morales.

– Sedan åtta månader har vi krävt av regeringen att den måste placera ut militär och polis för att undvika konfrontationerna i Huanuni. Men regeringen bara hånskrattade och sa att den kunde erbjuda att placera ut likkistor för de döda. Vem ska nu beskydda och svara för änkorna och vem ska föda de föräldralösa? sa landsorganisationen COB:s ordförande Pedro Montes, i ett uttalande, som försäkrade att det är gruvarbetarna som försvarar landets naturtillgångar.

Gruvarbetarförbundet anklagade gruvministern Wálter Villarroel för att vara den som konspirerade mot både gruvarbetarna som vänsterregeringen. Villarroel fick också silkesnöret av president Morales i fredags som hade tvekat att sätta in militären för att skilja de stridande parterna åt. Men till slut ingick regeringen en överenskommelse med gruvarbetarförbundet och de tusen medlemmarna i Huanuni som på lördagen begravde 16 av sina kamrater medan ett hundratal fick vård för sina skador.

De blodiga konfrontationerna ägde rum samtidigt som den politiska högern i Bolivia i fyra av Bolivias nio län konspirerar för att störta regeringen via en militär statskupp. För två veckor sedan gick en armégeneral ut och offentligt anklagade delar av ledningen för polisen och armén för att planera en statkupp mot regeringen Morales. De sägs också ha stöd av USA och de transnationella oljebolag som spanska Repsol eller brasilianska Petrobras, som inte sett med blida ögon att regeringen har tagit beslut om att nationalisera delar av landets energiresurser och kraftigt höja skatteuttaget hos dessa vinstmaskiner.

Parallellerna med utvecklingen under den socialistiske och den störtade president Salvador Allende (1970-73) i Chile är slående. Sabotagen mot ekonomi och transporter i Bolivia är dagliga. Målet är att slå sönder den ekonomiska utvecklingen och återigen tvinga in Bolivia i den nyliberala modellen, en modell som dragit ner landet i en extrem fattigdom vilket fick till följd att folket reste sig två gånger och störtade de presidenter som de ansåg mer såg till de transnationella bolagens vinstresultat än att föda sitt eget folk.