Profascistiska krafter söker destabilisera Bolivia och förbereda terrängen för USA
Av Dick Emanuelsson
BOGOTA / 2005-01-24 / Bolivias näst största stad Santa Cruz befinner sig i en dragkamp mellan en folklig protest och en konspiration av högerextrema krafter. USA:s ambassad och transnationella energibolag anklagas ligga bakom försöket att framkalla en statskupp i Bolivia.
När interrimspresident Carlos Mesa den 30 december 2004 tog bort subventionerna på bränsle ökade priserna på transporterna. Reaktionen lät inte vänta på sig mot detta IMF-krav och i mitten av januari 2005 inleddes stora folkliga protester över större delen av Bolivia. Ledaren för vänsterpartiet MAS, Evo Morales, krävde i att presidenten skulle avgå och utlysa nyval.
Men i den gångna helgen ändrade sig Morales 180 grader och manade Bolivias folk att sluta upp bakom presidenten för att försvara de offentliga institutionerna. Vad var det som gjorde att den segertippade kandidaten i ett nyval ändrade sig?
Svaret ska ses i händelserna och orligheterna i Santa Cruz, den nästa största staden i Bolivia. Där inleddes också folkliga protester från bönder, indianbosättningar och arbetare men de fick samtidigt konkurrens med en annan mäktig organisation i staden, Civilkommittén (Comité Cívico Pro Santa Cruz). Den internationella flygplatsen ockuperades och offentliga statsbyggnader attackerades av grupper som har sitt ursprung i fascistiska och rasistiska kampgrupper, anslutna till Civilkommittén. Den vita och gröna Santa Cruzflaggan hissades på flera platser.
Santa Cruz är beläget vid den sydöstra gränsen mot Brasilien. Civilkommittén grundades för 50 år sedan av stadens mäktiga invandrare från Tyskland, Italien, Frankrike och Kroatien. Efter andra världskriget begav sig många av dåtidens nazister sig till Latinamerika där de fann en fristad och kunde inleda en lysande ekonomisk karriär. I dag är Civilkommittén en slags frimurarloge i Santa Cruz.
– Den fungerar som en slags dubbelmakt med mer politiskt makt än självaste kommunalfullmäktige, kommenterade en av medlemmarna i de Jordlösas rörelse i staden när jag befann mig i Santa Cruz för 15 månader sedan.
I dag organiserar civilkommittén ett 20-tal organisationer i Santa Cruz men det avgörande inflytandet ligger i ett fåtal händer kring företagsledaren Ruben Costas Aguileras. Jag intervjuade honom den 31 oktober 2003, bara två veckor efter att det bolivianska folket hade störtat Gonzalo Sanchez de Lozada den 17 oktober. Lozada flydde i en helikopter från presidentpalatset och landade i Santa Cruz för vidaretransport till USA.
AUDIO (på spanska): Ruben Costas Aguileras
https://app.box.com/s/rkjuxm6ehz6i1ln57x90n2ljyqis8mx5
ARRASTRA LA NUBE BLANCA ENCIMA LA OSCURA PARA ABRIR EL AUDIO:
För den bolivianska oligarkin, som har sitt centrum i Santa Cruz, blev störtandet av Lozada ett allvarligt bakslag. Inte så att Lozadas parti MNR hade större sympatier med oligarkin i Santa Cruz men inför det politiska perspektivet som hade öppnat sig vid parlaments- och presidentvalen i juni 2002, där den revolutionära vänstern hade erövrat 30 procent av rösterna och i oktober året därpå hade störtat den korrumperade presidenten, föredrog makten i Santa Cruz Lozada framför MAS-ledaren Evo Morales.
Men det handlar framför allt om regionen Santa Cruz’ naturtillgångar och råvaror. Här finns olja, bördiga savanner och stora naturresurser. Grannlänet Tarija har enorma gastillgångar vilka var den centrala orsaken till upproret mot ”El Gringo”, Sanchez de Lozada, i oktober 2003.
Så när protesterna startade i början av året hoppade Costas och Civilkommittén på tåget och tog över protesterna i Santa Cruz. Efter två dagar förklarade Ruben Costas att den 29 januari kommer en ”autonom regering att utropas i länet Santa Cruz”.
Inför det politiska panoramat drog Evo Morales och de flesta politiska krafterna åt sig öronen och insåg att bakom denna separatiska rörelse döljer sig både USA och de transnationella energibolagen som vill fortsätta att exploatera den bolivianska gasen till det låga pris som fastställdes av den korrumperade Lozadaregimen. Protesterna har också målsättningen att förhindra att den nya energilagen, som var föremål för en folkomröstning 18 juli, 2004, ska stoppas. Denna ska, enligt president Mesa, ge Bolivia rätten över sina energitillgångar och inte, som i dag, kontrolleras av de transnationella bolagen.
Den separatistiska rörelsen i Santa Cruz har också som mål att förhindra att val till en grundlagsstiftande församling utlyses som ska utarbeta en ny grundlag. Detta var ett centralt krav vid störtandet av Goni 2003. Denna grundlag ses som ett sort orosmoment av den politiska högern och USA som menar att den kan bli något av en dubbelmakt med folkliga inslag där de korrumperade partierna får en mindre administrativ och politisk kontroll än med nuvarande grundlag.
Men Civilkommitténs starke man, Ruben Costas, underströk i intervjun 2003 att han inte vill splittra Bolivia.
– Varje gång Santa Cruz ställer krav kallar de oss för separatister Men nu är det inte bara vi som ställer krav utan även Tarija som kräver rättvisa. Centralmakten i La Paz agerar som en korrumperad elitklass och förtrycker regionerna, sa Costas och krävde en genomgripande förändring av relationerna mellan statsmakten och Santa Cruz.
Även om han inte då öppet talade om en skilsmässa med La Paz, så blev varje offentligt uttalande från Costas i slutet av 2003 och under 2004 allt aggressivare och tendensen mot oberoende från centralmakten allt klarare.
– Vi stöder Tarija i sina krav vad det gäller gasen, tillade han, vilket handlade om att 28 triljoner kubikmeter gas som i huvudsak finns i regionen Tarija, som den politiska och ekonomiska eliten där vill ska tillhöra regionen.
Inför det panoramat har de som försvarar den bolivianska nationalstaten slutit upp på presidentens sida men fortsätter att kräva att subventionerna för bränslet ska återinföras.
Den Nationella Gruvarbetarfederationen som är verksam i gruvkooperativens 50.000 gruvarbetare slog tillbaka mot högern i Santa Cruz i ett pressmeddelande:
”Företagsoligarkin och de politiker som är allierade med ’Goni’, använder höjningen av diesel- och bensinpriserna som förevändning för att stoppa processen för en grundlagsstiftande församling”
– Det handlar om ett nationellt borgerskap som har dragit nytta av de senaste decenniernas centralmakt men som i dag, inför uppkomsten av stora sociala och politiska rörelser i västra Bolivia försöker dra sig undan i sin region för att så kontrollera naturresurserna och förhandla med de transnationella företagen separat, sa Raúl Prada från universitetet San Francisco Javier i La Paz till den argentinska nyhetsbyrån Argenpress.
