domingo, 8 de diciembre de 2013

Bolivia: Företag i kris får tas över av de anställda om ägarna trilskas

 

Jubel bland anställda på raffinaderier efter att president Evo Morales tillkännagav på 1 maj 2006 att energisektorn ska nationaliseras. Denna har legat till grund till den kraftiga ekonomiska tillväxten.


Bolivias ekonomi växer som aldrig förr:

Företag i kris får tas över av de anställda om ägarna trilskas

Av Dick Emanuelsson 

TEGUCIGALPA / 2013-12-08 / Bolivias president Evo Morales inför en 3:e månadslön för december månad. Mot de arbetsgivare som säger att deras företag kommer att gå i konkurs för dekretet svarade Morales med att ge anställda i berörda företag juridisk rätt att ta överföretag och produktion.

AUDIO: https://app.box.com/s/z7z4tjhssgyqw9hw71wf

– Vi (regeringen) har beslutat att så länge ekonomin fortsätter växa över 4,5 procent, kommer de anställda inom såväl offentlig som privat sektor att ges en 2:a extra månadslön (som i allmänhet betalas ut i december), sa Evo Morales förra veckan då han presenterade sitt dekret.

För Bolivias ekonomi går alldeles utomordentligt. För 2013 beräknas BNP:n växa med 6,5 procent.

Om överskottet i den ekonomiska tillväxten är mer än 4,5 % ska detta även distribueras till ursprungsbefolkningens behov i byar och på landsbygd. De är oftast inte anställda inom privat eller statlig sektor utan kanske bara är familjeföretagare eller medlemmar i ett kooperativ.

– Vi har lämnat den sista platsen för extrem fattigdom i Sydamerika tack var ansträngningarna arbetare, tjänstemän, alla som arbetar för att lyfta vårt kära Bolivia, tillade Morales.


ARRASTRA LA NUBE BLANCA ENCIMA
LA OSCURA PARA ABRIR EL AUDIO


Brutal nyliberal modell

Latinamerika, som varit offer för en brutal nyliberal ekonomisk modell under den senaste 30-årsperioden, har långsamt vänt, även om klassorättvisorna fortfarande är skriande. Arbetarnas försvarsorganisationer, fackföreningarna, är bara en spillra av sitt forna jag. Det är i det ljuset man ska se att ”avtalsförhandlingar” oftast handlar om att regeringen justerar en miserabel minimilön uppåt en aning.

– I Bolivia är den 1200 bolivianos (1 bol=0,94 sv/kr). Minimilönen har ökat från 400 bolivianos år 2006 till dagens 1200. Antalet anställda som får två extra månadslöner utgör cirka 40 procent av Bolivias anställda. Resten arbetar inom den så kallade informella sektorn.

Stark vinstutveckling

Abraham Pérez

Det säger till Flamman Abraham Pérez, styrelseledamot i Bolivias Centralbank, före detta planeringsminister 2009 och lärare och forskare på La Paz Allmänna Universitet.

Vad blev reaktionen från landets arbetsgivare på presidentdekretet?

– Arbetsgivarna i väst klagade att de skulle gå i konkurs medan de i öster (ekonomiskt starka i bl.a. regionen Santa Cruz) accepterade. Men de ville ha en frist på sex månader. Kompromissen blev februari 2014.

Hur har vinstutvecklingen för företagen varit under regeringen Evo Morales?

– Det har varit en dynamisk utveckling för den inhemska marknaden. Finansdepartementet gjorde nyligen en kalkyl över vinstutvecklingen för landets företag. Den visade att vinstresultatet slutar på 4,1 miljarder dollar. Det är en mycket intressant siffra och tillväxten omfattar även dem. Därför kan de inte säga att de står utan ekonomiska resurser.

Arbetarna tar över

Vad blev reaktionen från företagen på president Morales´ uttalande, om att företag som hävdar att de går i konkurs på grund av den tredje månadslönen ska kunna tas över av de anställda?

– De sa att dekretet kom som en hink kallt vatten och att de skulle tvingas stänga verksamheten. De skrämde många anställda som sa att ”vi avstår från månadslönen för att behålla vårt jobb”. Presidenten svarade med att citera en artikel i grundlagen som säger att företag som befinner sig i riskzonen att gå i konkurs, kan tas över av arbetarna med stöd av staten. Efter det uttalandet blev landets företagare märkbart tysta och accepterade därefter att betala den andra extra månadslönen i februari.

Hur har landets ekonomi i allmänhet utvecklats under Evo Morales? Krisen i Europa riskerar försätta 125 miljoner människor i ett liv i fattigdom, enligt EU-organet Eurostat. Två modeller med två skilda resultat.

– Alba, i vilken Bolivia är medlem, har en totalt motsatt målsättning än EU. Världsekonomin är i förändring. USA och Europa befinner sig i en djup kris. En tillväxtekonomi som den bolivianska har sin främsta allierad i Brasilien dit vi exporterar naturgas. Men det handlar även om hur ekonomin administreras och hur vi undviker korruption. Vi är ingen isolerad ö utan en del av den kapitalistiska världsekonomin och utsätts självklart för dess cykliska kriser. Bolivia är medlem av ALBA och i slutet av året blir vi medlemmar i Mercosur. Inom Latinamerika har vi motsättningar efter bildandet av Stillahavsalliansen som drivits fram av USA-imperialismen på initiativ av Mexiko (under f.d. högerpresidenten Felipe Calderon) som har som avsikt att försvaga Latinamerikas integration.

Vilken betydelse har president Morales´ beslut att ta kontroll över landets naturresurser så som olja och gas och delar av gruvmineralerna?

– Det började med gas och olja. Högern och USA angrep oss och hävdade att utlandsinvesteringarna skulle upphöra och utländska bolag lämna Bolivia. Verkligheten blev den motsatta och de accepterade omförhandlingarna av kontrakten. Fortfarande har vi ett antal gruvor i händerna på transnationella bolag som återstår att ta över. Vi befinner oss på halva vägen. Högern har upphört att hota och skrämma befolkningen för allt flyter på och ekonomin växer.


Morales propone que empresas en quiebra por aguinaldo pasen a los empleados

Presidente aprueba doble aguinaldo para servidores públicos y trabajadores del sector privado 

AUDIO: https://app.box.com/s/z7z4tjhssgyqw9hw71wf

 Entrevista exclusiva a Abraham Pérez, integrante del Directorio del Banco Central de Bolivia, viceministro de Planificación del gobierno de Evo Morales en 2009, docente e investigador de la Universidad Pública de La Paz.