Folket sa JA i historisk folkomröstning om grundlagen i Bolivia

Av Dick Emanuelsson

Folkregeringen i Bolivia registrerar en ny valseger, den fjärde sedan Evo Morales intog presidentposten i januari 2006.

TEGUCIGALPA / 2009-01-29 / Med närmare 62 procent mot högeroppositionens 38 procent av de avlagda rösterna, kunde en nöjd president Evo Morales förkunna att Bolivia från och med den 25 januari har återgrundats, denna gång utan de gamla koloniala kedjorna. Att folkomröstningen om förslaget till ny konstitution i Bolivia har full legitimitet bekräftas av valdeltagandet som var det högsta i Bolivias historia, 91 procent. I Latinamerika är det sällsynt med ett deltagande på över 50 procent.

Inför tusentals jublande anhängare nedanför presidentpalatset i La Paz, slog presidenten fast att nu är naturresurser som vatten, gas, olja och telekommunikationer allmän egendom som inte får privatiseras och än mindre säljas ut till utländska transnationella bolag.

Av de 3,8 miljoner röstberättigade i Sydamerikas hjärta, röstade drygt två miljoner bolivianer på förslaget till ny författning. Parallellt med detta förslag, som innehåller 411 artiklar, ställdes också frågan om högsta jord/markinnehav skulle vara 5.000 eller 10.000 hektar. Över 80 procent av bolivianerna sa 5.000 hektar.

Även om regeringens grundlagsförslag inte uppnådde majoritet i de naturresursrika länen Santa Cruz, Pando, Beni och Tajira, som kontrolleras av högeroppositionen, var det en kraftig majoritet i dessa län som röstade för att ’Los Terratenientes’, jordägarna, per person inte ska förfoga över mer än 5.000 hektar.

Högerns konfederation

Just jorden och frågan om en jordreform har varit regeringen Morales’ käpphäst, både innan som under mandatperioden. I länet Santa Cruz, som är oppositionens bastion styr inte läns- eller kommunalfullmäktige utan den så kallade Civilkommittén. I ledningen sitter gräddan av dessa ’terratenientes’ och agroexportörer av soja och säd. Ordföranden för civilkommittén är Bruno Marinkovic. Han skrev dagen efter folkomröstningen ett brev till president Evo Morales där han förslog denne en ”pakt” och en ”Konfederation” där de län som hade majoritet av nejröster, det vill säga halva Bolivias territorium, skulle de regionala författningarna med full regional autonomi som infördes förra året i strid mot regeringens och det oberoende nationella valrådet, ledas av, just det, den politiska högern. Idén för en konfederation har han fått, enligt spanska nyhetsbyrån EFE, från hur det ”socialistiska Kina och liberala Hong Kong samlever”. För denne bankir, storgodsägare och agroexportör kan ”MAS’ bysocialism” samleva med de ”autonoma länens frihet”.

Vem är Marinkovic?

Han leder civilkommittén som är den politiska grenen av den ekonomiska eliten i länet och staden Santa Cruz. Länsprefekten Ruben Costas innehade ordförandeposten innan Marinkovic men är i praktiken andremannen i praktisk politisk betydelse.

Marinkovic förfogar över enorma markarealer, som:

• 10.000 hektar risodlingar.
• 10.000 hektar sojaodlingar.
• 10.000 hektar solrosodlingar.
• 10.000 hektar majsodlingar.
• 15.000 kor.

Förutom de 40.000 uppodlade jordarealerna som han förfogar över anklagas han för att ha beslagtagit och stulit 26.000 hektar från indianbefolkningen Guarayos. På hans haciendor anklagas han även för att utöva semislaveri bland ett par andra indianfolk i länet Santa Cruz.

Marinkovic förfogar över en fabrik med 400 anställda, IOL, som producerar matolja och som har en årsomsättning på 100 miljoner dollar. Han äger en bank, Banco Economico, som genererar en årsvinst på cirka 300 miljoner dollar per år.

Minister i Ustasjaregimen

Som namnet antyder har Bruno Marinkovic kroatiska rötter och hans föräldrar, Silvio Marinkovic och Radmila Jovicevic, anlände till Bolivia efter andra världskriget från Kroatien där de kommunistiska partisanerna under ledning av Tito befriade Jugoslavien från den Hitlerfascistiska ockupationen. I Kroatien var Marinkovics far en av ledarna för Ustasja och satt i den tyska-kroatiska quislingregimen. Att sympatierna fortfarande återfinns där vittnar hakkorsen som är impregnerade i de bilar som används av den paramilitära grenen av Civilkommittén i Santa Cruz; ”Unión Juvenil Cruceñista”, Santa Cruz’ Ungdomsunion. Den kan ses som en motsvarighet till tyskarnas Hitlerjugend. ”Hagan Patria, mata un indio”! står det på husväggarna vilket betyder: döda en indian, skapa fosterland. För Marinkovic hatar indianer och svarta. Sin förmögenhet skapades i samarbete med korrumperade militärer i Bolivia som till och från har gjort stats- och militärkupper mot alla slags progressiva tendenser som vunnit folkets förtroende i valen.

EU:s och USA:s intriger

’Inte bara Marinkovic vill ha en pakt, en politisk uppgörelse som möjliggör att hans enorma egendomar och makt förblir intakta. Även den bolivianska högern kastar ut sina trevare för den är rädd, skakad över hur regeringen Evo Morales inte förlorar utan vinner nya anhängare för de nödvändiga och historiska genomgripande förändringarna som Bolivia genomgår. Till sin hjälp har högern delar av de internationella valobservatörerna från Carter-Centret, OAS och EU.

Jennifer McCoy, chef för Carter-Centrets utsända, uppgav efter folkomröstningen att det kommer bli nödvändigt med en överenskommelse mellan regeringen och oppositionen för att utarbeta de nya lagarna som ska möjliggöra tillämpandet av den nya författningen. Andrea Malnati, EU:s språkrör menar å sin sida att ”vi anser det nödvändigt att söka en dialog mellan parterna på alla nivåer”.

Blodbesudlade dialoganhängare

Men de som i Bolivia i dag talar om dialog, försoning eller pakt är den politiska höger som under de drygt två åren som författningen utarbetades kidnappade de valda ledamöterna av den konstituerande församlingen, vilket skedde i slutet av 2007 i staden Sucre. Högerns fascistiska horder misshandlade ledamöter som tvingades söka sin tillflykt på stadens militärgarnison. ”Försoningsmännen” tvingade regeringen att flytta utarbetandet av författningsförslaget till gruvcentret Oruro där de demokratiskt valda ledamöterna beskyddades av dynamitbeväpnade gruvarbetare. Det är samma politiska höger som har misshandlat, förnedrat bönder och indianer som halvnakna har tvingats ned på knä och sjunga de separatistiska sångerna och skandera slagord mot regeringspartiet MAS och president Morales. Dialoganhängarna har försökt genomföra statskupper och är ansvariga för massakern på ett 30-tal bönder i länet Pando. De försökte separera hälften av Bolivias nationella territorium med sina egna regionala författningar. Och trots detta barbariska humana och politiska saldo fick de drygt 100 artiklar modifierade i en dramatisk försoningsgest och kompromiss från regeringens sida i slutet av oktober 2008. Trots det var den inte nöjd utan vill att allt ska förbli vid det gamla, menar regeringen Morales.

Att politiskt mäktiga USA- och EU-intressen, som dessutom har finansierat denna reaktionära fascistoida opposition, nu försöker peka finger för hur regeringen Morales ska leda landet och ge upp centrala delar av författningen, kommer aldrig att accepteras av Bolivias folk. Över 91 procent av de röstberättigade bolivianerna gick till valurnorna och att revidera ett redan reviderat och kompromissat författningsförslag för att tillfredsställa en minoritet på 38 procent, utgör ett bedrägeri av värsta sort mot Bolivias folk, anser den breda sociala folkrörelsen i Bolivia.

– Om de vill ha en pakt så gör vi en pakt för att tillämpa den nya politiska konstitutionen. Men det blir ingen pakt för att revidera eller förändra författningen, folkets suveräna beslut ska respekteras och jag, som regeringschef, vet att respektera beslutet, klargjorde president Morales bestämt och uteslöt alla slags kompromisser. Han avvisade bestämt Marinkovic’ erbjudande om en pakt och konfederation.

USA-ambassadens konspiration

USA-ambassadörens konspirationer mot Bolivia förra året ledde till att han kastades ut. Reaktionen överraskade ingen, den aggressiva höger som hade försökt att genomföra en civil statskupp stod plötsligt helt lamslagen, konstaterar Evo Morales. Sedan dess har inga som helst våldsamheter ägt rum i landet och alla småler i dag över det faktum att när USA har ”sin man” på plats konspireras det men när han är frånvarande inställer sig rent av en politisk harmoni.

Luis Gomez är mexikansk reporter som bland annat har levt och bevakat Bolivia de senaste elva åren för La Jonada. Han menar att de strukturella förändringarna i Bolivia, övertagandet och kontrollen av olja och gas, strategiska sektorer inom samhällslivet, satsningarna i samarbete med Kuba och Venezuela inom utbildning, hälsovård och energiområdet, ledde till att aktiviteten på den amerikanska ambassaden i La Paz ökade efter 2007. Bush utsåg då Philip Goldberg, med förflutet från Jugoslavien där han var aktiv i splittringen av landet, att ta över arbetet på ambassaden i La Paz.

– Goldberg inledde omedelbart kontakter med en rad organisationer och personer som var och är motståndare till vänsterregeringen, säger Gomez. Det är svårt att uppskatta hur många miljoner dollar som USA har finansierat högeroppositionen i Bolivia med. Men aktiviteterna följer samma mönster som i Venezuela och Nicaragua, tillägger den mexikanske reportern.

Han är osäker på om Obama kommer att förändra USA:s politik mot Bolivia. Men efter den övertygande segern i folkomröstningen den 25 januari sa Robert Wood, språkrör på State Departement, att ”vi lyckönskar Bolivias folk för folkomröstningen”, men vägrade inför pressen uppge hur relationerna med regeringen Evo Morales kommer att se ut i framtiden.

Evo-mördare söks i Facebook

Att den politiska processen i Bolivia har utmanat starka politiska och ekonomiska intressen är uppenbart. I Facebook skapades en grupp under namnet ”Världskampanj för att kontraktera en krypskytt som likviderar Evo Morales”. Gruppen fick så många som 8.069 medlemmar och hatet mot Bolivias president uttrycktes i de 497 inlägg som gjordes i gruppen. Den 27 januari togs gruppen bort efter att nyhetsbyrån AP hade larmat Facebook, som i sin företagsledning har personer med förflutet USA:s från Nationella Säkerhetsråd och CIA.

Skaparen av Mordgruppen mot Morales är den 20-årige bolivianen Hony Piérola som till AP förnekade att målet verkligen var att mörda presidenten. Men han förklarar sig inte ångerfull och uttryckte förhoppningen om att ”Bolivia inte förvandlas till en kommunistisk stat”.

 

Län…………….Ant. inv.:

La Paz…………..2.349,885
Santa Cruz…….2.029.471
Cochabamba…1.455.711
Potosí……………..709.013
Chuquisaca………531.522
Oruro……………….392.451
Tarija……………….391.226
Beni…………………362.521
Pando………………..52.525

På den följande grafiken kan du se hur folkmängden ser ut i respektive län där grönt är ”SI” för den nya författningen och grönt är ”NO”, d.v.s. de som röstade nej.

Det är alltså en förkrossande majoritet för JA och de finns famför allt i de folkrika länen. Oppositionen har lyckats manipulera många av de egna invånarna i sina län med löften om rikedom och paradis som ska inträffa när länsprefekterna tar lver gas, olja och de bördiga lågländesområdena.