Nu börjar USA dra åt tumskruvarna mot president Evo Morales

 

USA-ambassadören (2:a från vä) Philip Goldberg i sällskap med John Jairo Vanegas (vit t-skjorta), en colombiansk maffiagangster som senare greps i staden Santa Cruz, centrum för den politiska kupphögern.

Nu börjar USA dra åt tumskruvarna mot Evo

Av Dick Emanuelsson 

CENTRALAMERIKA / 2006-04-22 / Medan USA beviljar permanent uppehållstillstånd för den störtade president Sanchez de Lozada, ansvarig för över 80 bolivianers död i oktober 2003, nekade USA i fredags förra veckan viceministern med ansvar för vatten, René Orellana, inresevisum till USA. Bolivia kommer nu att svara med samma mynt om inte USA förändrar sin attityd.

Nyhetsbyråerna Bolpress och TeleSur uppgav i lördags att det är andra gången som en boliviansk myndighetsperson vägras inresevisum till USA. För en månad sedan vägrades den kvinnliga senatorn och bondeledaren Leonilda Zurita (MAS) inresa till USA med hänvisning till att hon hade gett sitt stöd till Francisco Cortéz. Denne är colombian och bondeledare och dessutom hade han beskydd av det colombianska inrikesministeriet för upprepade paramilitära mordhot i sitt hemland. Han greps för tre år sedan i La Paz när han sonderade möjligheterna att bosätta sig med sin familj i Bolivia. Han anklagades av underrättelsetjänsten för att bilda gerillagrupper mot den störtade Sanchez de Lozada. Han släpptes för en kort tid sedan i brist på bevis.

President Evo Morales, som också har sitt ursprung som Bolivias främste ledare för de kokabladsodlande bönderna, varnade USA för att landet kommer att svara med samma mynt, vägra representanter för USA-regeringen eller kongressen om inte Bush förändrar sin fientliga inställning till Bolivia.

– Herr ambassadör (David Greenle), skicka mig en lista på personer i parlamentet som av Er regering inte kan få visum utfärdade och samtidigt ska vi överlämna till Er en lista på nordamerikaner som inte har inresevisum till Bolivia, sa Morales.

Med USA:s vägran att inte ge visum till Orellana, en välkänd och stridbar ledare för Bolivias naturresurser, har USA trappat upp konflikten med Bolivia.

– Att  vara ärlig, ha rent mjöl i påsen, tjäna sitt folk är liktydigt med att inte få visum till USA. Till USA får de som i Bolivia stjäl och massakrerar det bolivianska folket visum, uppgav Morales till Bolpress med hänvisning till den störtade president Lozada, ansvarig för 80 bolivianers död efter att Lozada beordrade armén och polisen att öppna eld mot fredliga obeväpnade demonstranter i oktober 2003. Ett USA-plan flög ut Lozada efter han störtats och han befinner sig sedan dess i Miami, USA där han åtnjuter USA-myndigheternas skydd.

Med tillträdet av Evo Morales på presidentposten den 22 januari i år, begärdes Sánchez de Lozada utlämnad till Bolivias. Där ska han rannsakas för morden på hans landsmän 2003, menar en stark folkopinion. Men USA har genom en rad byråkratiska hinder förhindrat att beslut fattas för Lozadas utlämnande till Bolivia.

En parallell till Lozada är CIA-terroristen Luis Posada Carriles, ansvarig för 73 människors död när ett kubanskt passagerarplan sprängdes i luften i oktober 1976 vid ön Barbados i Karibien. Kubanen Posada var CIA:s mest omtalade internationella terrorist men blev venezuelansk medborgare och var chef för en hemlig grupp inom den politiska polisen på 1970-talet. Han anklagas, förutom flygsprängningen 1976, också för att personligen ha torterat till döds ett tiotal venezuelanska politiska fångar. Men USA vägrar att utlämna honom till Venezuela med det föga övertygande och motsägelsefulla argumentet att de är oroade för att Posada ”kan komma att torteras i venezuelanskt fängelse”.

USA-regeringen har gradvist dragit åt tumskruvarna mot Bolivias och Morales’ regering. Det dröjde inte mer än en månad förrän USA inledde en politik som många anser vara en isolering av Bolivia. Det första beslutet var att dra tillbaka ekonomiska anslag till projekt kring kokabladsproduktionen. Därefter kritiserade man öppet Bolivia för att tillåta kubanska läkare och lärare på obestämd tid i landet, ett ställningstagande som Morales ironiserade över och undrade om de kubanska läkarnas arbete för att rädda fattiga bolivianska liv var ”ett destabiliserande orosmoment”.

Och nu vägrar Vita huset och Condoleeza Rice både senatorer och bolivianska ministrar inresevisum till USA, en politik som många anser ha tydliga paralleller med USA:s agerande mot Kuba de första åren efter revolutionen.