Carlos Mesa
Bolivia allt närmare ny konfrontation
LA PAZ / 2005-03-07 / Bolivias president Carlos Mesa hotade i söndags att avgå efter att stora delar av den bolivianska folkrörelsen närmade sig den bolivianska huvudstaden. Orsaken till de omfattande protesterna är parlamentets beslut att bara beskatta de utländska oljebolagens utvinning av olja och gas med 18 procent.
Beslutet är, enligt den viktigaste oppositionsledaren Evo Morales, ett slugt drag för att i melankoliska personliga utspel appellera till stadsbefolkningen och framför allt medelklassen. Detta lyckades delvis och ett tusental personer slöt upp på Murrillostorget i La Paz där presidentpalatset är beläget och skanderade till förmån för den förre vicepresidenten. Denne tog över i oktober 2003 efter den flyende presidenten Gonzalo Sanchez de Lozada. ”El Gringo”#, som han också kallades på grund av sin dialekt, störtades just på grund av hans välvilliga inställning till de transnationella bolag som exploaterar Bolivias viktigaste naturtillgångar.
Beskedet om presidentens avgång är ett försök att neutralisera den växande folkmobiliseringen som väntades till La Paz och andra stora städer i måndags. Den formella huvudstaden Sucre är i skrivande stund helt omringad från tre infartsvägar och La Paz´ förstad El Alto, med 800.000 invånare, har förberett sig på att isolera La Paz´ enda infartsväg från väster. Liksom vid upproret i oktober 2003 är det i första hand de fattigaste bönderna, arbetarna, fackföreningarna, indian- och andra etniska organisationer som går i spetsen för följande krav i vad som kommit att kallas ”La Madre de todas las batallas”, den verkliga bataljen av bataljer:
|
|
I sitt tal till nationen i söndags kastade Mesa skulden för avgången på Evo Morales och Abel Mamani, ledare för kvarterskommittéerna i El Alto. Enligt nyhetsbyrån Bolpress innehöll Mesas tal direkta rasistiska inslag mot Morales och Mamani.
– Vad det handlar om är att Mesa försvarar de transnationella intressena. Mesa vill inte förändra den nyliberala lagen som infördes av Sanchez de Lozada och när de indianska folken nu reser sig förenar sig oligarkin (med Mesa) för att kriminalisera de som kämpar. Det är den verkliga bilden av Mesa som en försvarare av kapitalet och nyliberalismen, sa Morales.
Enligt MAS-ledaren är Mesas mål att slå sönder de sociala och folkliga rörelserna.
– Presidenten talar om att han inte vill vara en tiggare hos de internationella biståndsorganen. Men för att landet ska slippa detta måste det återerövra sina naturresurser. Därför är hans avgångsbesked ett utpressningsförsök, dundrade Morales.
Vänsterledaren som kontrollerar 30 procent av kongressens ledamöter ger nu besked att det parlamentariska arbetet får vänta tills kongressen fattar ett annat beslut om energiresurserna. I stället kommer MAS att satsa på utomparlamentariska aktioner som vägblockader, strejker och andra mer drastiska aktioner. Han passade samtidigt på att kritisera sin allierade inom det indianska MIP-partiet.
MIP-ledamoten Juan Gabriel Bautista valde att inte delta i underkammarens beslut om skatterna och anklagades av Morales för att ha sålt sin röst till koalitionen från MIR och MNR, korrumperade partier som ledde den störtade Sanchezregimen fram till oktober 2003.
– Vem skulle ha trott att våra främsta allierade i slutändan skulle bli de som förrådde oss, sa Morales.
Landsorganisationen COB:s ordförande Jaime Solares förkastade också underkammarens beslut och uppgav att fackets medlemmar ska delta i protesterna mot presidentens ”tjänstvilliga attityd” mot det transnationella kapitalet.
No hay comentarios:
Publicar un comentario